Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Uroterapi på barnklinik
2
Vad är uroterapi? Uroterapi är en beteendeterapeutisk behandling där patienten lär sig att ändra sitt beteende till vanor som inverkar positivt på urinblåsa och tarm.
3
Mål för uroterapi Goda miktions- och tarmtömningsvanor Kontinens
Bevara njurfunktion
4
Hur kissar barn? 2 år: börjar kunna kontrollera blåsan
3-4 år: flertalet torra 5-6 år: 80% torra 6-7 år: 85-90% torra dag och natt
5
Hur kissar barn? Urinblåsestorlek 30 ml * åldern + 30 ml
Små barn kissar cirka 1 gång i timmen Större barn kissar cirka var 3-4 timme
6
Friska spädbarn Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3-åringar.
Dubbelmiktion är vanligt hos nyfödda, men inte efter 2 år.
7
Stjärtbild pojke
8
Stjärtbild flicka
9
Friska skolbarns miktionsmönster
Kissar 3-7 gånger per dag. Kissar vanligen största volymen på morgonen. Tätare miktioner senare under dagen. Dagdiures ungefär dubbelt så stor som nattdiures. Går upp ibland på natten.
10
Vi är alla olika Barn utvecklas ryckvis, kan ej vara tidiga i allt.
Komplicerat nervsignalsystem. Försämring vid påfrestningar: skol-/terminsstart, familjeproblem och sjukdom. Ofta bättre (sämre) under ledighet.
11
Inkontinens hos barn 10% av förstaklassare har inkontinensproblem.
Enures vanligast bland pojkar. Upp till 5 års ålder räknas det som normalt att kissa i sängen på natten. Rätt till förskrivning av hjälpmedel (bäddskydd) om barnet är äldre än 5 år och man har sökt/påbörjat behandling
12
När bör man söka hjälp för kissproblem?
När det upplevs som ett problem. Om upprepade UVI. Sök först hos barnläkare i öppenvård. Inte söka uroterapi för tidigt. Barnet måste vilja själv.
13
Basal utredning på BVC/primärvård
Anamnes Kroppsundersökning Urinprov Miktionslista
14
Vad händer på ett besök på barnuroterapin
Kartläggning av miktions- och avföringsmönster, dryckesintag och sittställning Visa hur urinvägarna fungerar Individuell plan för träning
15
Miktionsanamnes Miktionslista Inkontinensvägningstest Flödesmätning
Resturin Dryckesvanor Avföringsvanor Urinsticka ev. urinodling
16
Visa hur urinvägarna fungerar
17
TNe -10 Tarmens roll
20
Vanliga symtom från urinvägar
Inkontinens Enures Frequency Urgency UVI
21
Daginkontinens; orsak
Avflödeshinder, ex. striktur efter trauma el hypospadiop, uretravalvel. Hindret tas bort, men blåsan kan ha tagit skada. Noggrann blåsregim viktig.
22
Daginkontinens; orsak
Blåsextrofi, epispadi. Varierande grad av inkontinens. Upprepade operationer krävs.
23
Daginkontinens; orsak
Blåsfunktionsrubbning, urgency, frequency, inkontinens. Behandling är miktionsregim och ibland antikolinergika.
24
Daginkontinens Ektopisk uretär, ständig droppinkontinens. Kräver op.
25
Daginkontinens; orsak
Neurogen blåstömningsrubbning., ofta vid MMC. Läckage i varierande omfattning beroende på om sfinktern är hyper- eller hypoaktiv. Risk för UVI. RIK-behandling vanligt.
26
RIK- Ren Intermittent Kateterisering
27
RIK- Ren Intermittent Kateterisering
28
RIK Insättes vid blåstömningssvårighet tex MMC
Inkontinensskydd om läckage Antikolinergika vid detrusoröveraktivitet Nattkateter om höga blåstryck
29
RIK- Mitrofanoff
30
Daginkontinens; orsak
Uretrovaginal reflux. Inkontinens efter avslutad miktion. Torkteknik, tryck pappret uppåt/bakåt. Sitt bak-och.fram på toaletten.
31
”Kissråd” Sitta rätt Kissa färdigt Regelbundet Torka sig
Stöd och uppmuntran Ev hjälpmedelsförskrivning Ev RIK
32
Enures Primär, PNE Sekundär Kombinerat med daginkontinens
33
Nattvätans orsaker Överproduktion av urin Blås-över-aktivitet
Daginkonti- nens Går upp och kissar på natten Enures Urgency Enures Enures Djup, ostörd sömn Djup sömn
34
Behandling av enures Kissvanor dagtid Tarmvanor Dryckesvanor
Enureslarm Minirin Kombination
35
Vad gör man först Ställ bra frågor-”kissanamnes”
Börja med larm eller Minirin. Låt familjen välja. Är barnet motiverat? Samarbete är jätteviktigt!
36
Viktigt när man använder larm
Förälder bör sova i samma rum Gör inte uppehåll Ett larm per natt räcker Återfall är ofta lätta att behandla
37
Larm är bäst! Information är a och o… Barnet måste vara med på noterna Inte för ung Inget fel att barnet inte vaknar Larmbehandling tål att upprepas
38
Goda råd vid enures Tillräckligt med sömn Försök sluta med blöja Regelbundna mat och dryckesvanor hela dagen. Regelbundna kissvanor hela dagen Nedtrappning på kvällen
39
När sak man remittera ? Remissen träffar alltid doktorn först, bedöms tillsammans i teamet. Remittera när seriösa försök med larm och/eller Minirin ej fungerat
40
Vad kan vi göra? Nytt försök med larm Ny typ av larm Kombinationer av larm/medicin ”Specialmedicinering”-forskning Ibland uroterapi samtidigt Utvidgad utredning
41
Läkemedel Minirin Antikolinergika Kombinationer Sömnreglerande läkemedel
42
Lugn blåsa med avflödeshinder
43
Detrusoröveraktivitet
44
Detrusoröveraktivitet med höga tryck
45
Låg compliance
46
Isvattentest
47
Bra adresser www.nikola.nu www.svenskaenures.se www.wellspect.se
(Ferring)
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.