Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

En presentation över ämnet: "Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning"— Presentationens avskrift:

1 Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkbildningens roll och på vägar till ett hållbart och motståndskraftigt samhälle Samtal om makt, mening, motstånd och mod om konsten att göra synvändor och förändra det dominerande utvecklingstänkandet Sveriges Folkhögskolor, Stockholm den Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Hans Abrahamsson Institutionen för Globala Politiska Studier School of Global Studies Livslångt lärande: Teori och praktik Transdisciplinär kunskapsproduktion Strukturellt våld

2 Den Stora Omdaningen i vår tid
Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fri tillgång till information - egenmakt Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse – städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, lokalt, nationellt och globalt och i alla dess aspekter: ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt

3 Samhällsomdaningens nationella utmaningar
Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Trettioåriga kriget 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Kung Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner, Urbana regioner Den nya ekonomiska geografin – Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen RETROTOPIA Zygmunt Bauman Offentlig sektor – gemensam sektor Nya konfliktlinjer Höger – vänster Territoriell – Funktionell - Kosmopolitisk Glokal

4 och dess dubbla rörelser
Den Stora Omdaningen och dess dubbla rörelser (Karl Polanyi,1944) Framväxten av marknadsekonomin och den moderna staten Jordbrukssamhällets övergång till industrisamhället Dialektiken mellan stat och marknad Mellan politik och ekonomi Marknadsekonomins expansion – nedbrytnnig av lokala sociala relationer Tron på den självreglerande marknaden Den första rörelsen Motrörelser – sociala krav på politik och Statlig intervention - återinbäddning Embedded liberlism The Great Compromise Efterkrigstidens gyllene år ”Laissez-faire var planerad utifrån politiska beslut - Kraven på planering var spontana” July 1 – July 22, 1944 Den andra rörelsen

5 Samhällsutvecklingens drivkrafter ur ett idé- historiskt perspektiv
(Björn Hettne ) Historiska block i diskursiv kamp (positionskrig) om tolkningsföreträde (Hegemoni) (Antonio Gramsci ) Marknadsekonomins expansion – nedbrytnnig av lokala sociala relationer Tron på den självreglerande marknaden Dominerande diskurs En kamp om utvecklings- tänkandets innebörd (värdegrunder) Motrörelser – sociala krav på politik och Statlig intervention - återinbäddning Säkerhet Frihet utveckling Mötespunkten mellan den första och den andra rörelsen Rättvisa

6 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv
Utvecklingstänkande och nationalstatens roll under det världsekonomiska systemets tre världsordningar Det världsekonomiska systemet Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap 1648 Westfaliska freden 1944 Bretton Woods Omdaningens drivkrafter en kamp om utvecklings- tänkandets innebörd (värdegrunder) Pax Pays-Bas Pax Britannica Pax Americana ?? I1. I. Säkerhet Frihet utveckling II. III. IV. V. VI. Framstegstanken 1815 – 1914 Industrialisera eller gå under 1914 – 1945 Ekonomisk depression 1945 – 1980 Världsfattigdomens geopolitik Globalisering och svarta hål Diskursiv förändring vid oförmåga att hantera aktuella samhälls- problem Rättvisa VI Mot en global utveckling ?

7 VI. Samhällsomdaningens globala utmaningar
Mot en global utveckling ? VI. skapar behov av och formar nya utvecklingsdiskurser Globalisering Ojämn utveckling Några viktiga principer: Universalitet Minskade klyftor Odelbarhet Jämlikhet ”leave no one behind” Urbanisering Klimatförändringar Transnationell migration Nationell populism Minskade utsläpp Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

8 Spänningsfält Målkonflikter Gro Harlem Brundtland
Den hållbara utvecklingens dimensioner Ekonomisk utveckling Ekologisk hållbarhet Mål 12: Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

9 17.15 Respektera varje lands politiska handlingsutrymme
Transformativt verktyg för en hållbar utveckling Mätbara mål Globala normer Synliggör ”glokala” klyftor Global Governance och global social policy (R2P) 17.15 Respektera varje lands politiska handlingsutrymme och ledarskap att fastställa och genomföra politik för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling

10 Den nya ekonomiska geografin
Vår tids lokala samhällsutmaningar handlar om Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Skattebas Demografisk respektive Ekonomisk Försörjningskvot Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen – kultur och fritid föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar !!

11 Den nya ekonomiska geografin – ekonomisk förnyelse
och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige – ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten !! SNS Analys nr 33 – Januari 2016 Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural – Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling – om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016 Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik

12 Statens förändrade roll utmanar lokalsamhällets sociala sammanhållning
Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Vertikal tillit Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitet och lojalitet Horisontell tillit Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevd Exkludering NEETS % Informella trygghets- och försörjningssystem De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

13 Utestängningens lokala frustrationsgap
”Vem vill leva och dö som ett problem , som ett oönskat liv – Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd” Levnadsvillkor ”Behovet av att bli någon” Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Strävan/Anspråk En handlingsplan mot våldsbejakande extremism handlar om åtgärder för att stärka social hållbarhet, dvs. om att identifiera och sluta frustrationsgap Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

14 Spänningsfält När det globala möter det lokala
Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Den post-politiska staden Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Vikten av en vision med tro på den kollektiva förmågan Att bryta med den enda vägens politik

15 Stort tack Folkbildningens roll i en värld i rörelse
för uppmärksamheten! Folkbildningens idégrunder Folkbildningsrådets remissvar på Agenda 2030 Deltagarnas personliga utveckling Kunskap och bildning ger insikt om sammanhang Deltagaren är aktiv medskapare Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras men också om MOD OCH MOTSTÅND Folkbildning som utveckling att bidra till den diskursiva kampen Försvara drömmen om en annan värld Mot det postpolitiska samhället och den enda vägens politik Det handlar om MAKT OCH MENING Paulo Freire (1968) Pedagogy of the oppressed Mot exkludering och diskriminering Mod för att möjliggöra inkludering, interkulturell samverkan och en känsla av samhörighet Utifrån världsmedborgarskapets globala perspektiv ATT FOSTRA TILL KRITISKA OCH ENGAGERADE SAMHÄLLSMEDBORGARE