Ombudsskola.

En presentation över ämnet: "Ombudsskola."— Presentationens avskrift:

1 Ombudsskola

2 Varför årsmöte? Årsmöte är det demokratiska forum där UNFs medlemmar har möjlighet att tycka, bestämma och påverka. UNF genomför årsmöten på tre nivåer Föreningsårsmöte - varje år, oftast i februari Distriktsårsmöte – varje år, oftast i mars-april Kongress – vartannat år, sista veckan i juni

3 Många krångliga ord blir det…
Under ett årsmöte är det lätt hänt att det blir många krångliga ord, här närmast kommer vi att gå igenom några av dom vanligaste orden och vad dom betyder. Allt för att alla ska hunna hänga med så bra som möjligt. Förslag på praktisk övning: Skriv ner alla ”krångliga” ord i ett Worddokument med lite större text, skriv ut och klipp sedan itu orden. Låt deltagarna i grupper pussla ihop de olika orden. Ha sedan gemensam genomgång av alla orden och deras betydelse. Till din följd har du ett antal krångliga ord som följer.

4 Vi kommer gå igenom följande…
Mötespresidium Talarlista Föredragning Yrkande​ Bifall  Avslag​ Jämka Ordningsfråga Sakupplysning Streck i debatten Acklamation Votering ​Ajournera Reservation

5 Mötespresidium Mötespresidium är dom människor som leder ett årsmöte, det består oftast av följande: Mötesordförande – Person som fördelar ordet och leder mötet Mötessekreterare – Person som skriver ner allting som beslutas under mötet i ett protokoll Utöver detta ska ett årsmöte också välja: Justerare – en eller två personer som ser till att allt som skrivs i protokollet är sant Rösträknare – två personer som vid röstning med handuppräckning eller lappar räknar rösterna och meddelar resultatet till mötesordföranden

6 Talarlista Namn 1 Namn 2 Namn 3 Namn 4 Namn 5
En talarlista är helt enkelt en lista över alla som står i kö för att få berätta vad en tycker i fråga som diskuteras

7 Föredragning En föredragning är en genomgång av den fråga som ska diskuteras härnäst, t.ex. när ett förslag ska diskuteras berättar någon kort vad förslaget innebär.

8 Yrkanden På mötet har du möjlighet att muntligt och skriftligt lämna in yrkanden. Ett yrkande är ett förslag, du kan både lägga ett yrkande som är ett nytt förslag och ett yrkande som ändrar på någon annans förslag. Ursprungligt förslag: Alla ombud ska få glass T.ex. ett nytt yrkande: Jag vill att alla ombud får en påse gott och blandat istället T.ex. ett ändringsyrkande: Jag vill att alla ombud får två glassar

9 Bifall Ja Bifall är när ett årsmöte säger ja till ett beslut

10 Avslag Nej Avslag är när ett årsmöte säger nej till ett beslut.

11 Jämka Jämka ett beslut är när två olika förslagsläggare enas om ett gemensamt förslag eller där en person går med på att ett liknande förslag är densamma som sitt eget förslag.

12 Höna Ägg Ordningsfråga
En ordningsfråga kan vara i stort sett vad som helst. En ordningsfråga avbryter den pågående debatten och har en egen talarlista. För att ta upp en ordningsfråga säger du ”ordningsfråga” mellan två talare. En ordningsfråga kan till exempel vara något av följande: Sakupplysning Fråga om ajournering Streck i debatten Bordläggning

13 Sakupplysning Om det i en diskussion uppkommer en fråga om en viss detalj eller om någon har ett sak fel i sitt framförande kan vem som helst ge en sakupplysning. När personen får ordet får hen berätta de korrekta fakta men inte diskutera eller debattera i sitt inlägg.

14 Streck i debatten Om någon tycker att det bara sägs samma saker i diskussionen kan den personen begära streck i debatten. När streck i debatten är begärd så avbryter det den vanliga talarordningen och diskuterar och tar beslut om det ska bli streck i debatten. Streck i debatten betyder att alla som vill får sätta upp sig på talarlistan, sen dras ett streck och ingen fler får sätta upp sig på talarlistan.

15 Acklamation Ja Acklamation är när ombuden röstar genom att säga ”Ja” högt och tydligt. Öva gärna genom att ställa följande fråga: Ska årsmötet besluta att ge alla ombud glass? Säg ja – NU Ni som är emot att ge alla ombud glass: Säg ja - NU Mötesordföranden ska försöka höra vilken grupp som var flest, vilket innebär att en mötesordförande då kan säga Årsmötet har då beslutat att ge alla ombud glass. Om någon av ombuden inte tycker att det här stämmer då kan en begära…

16 Votering Votering är när ett årsmöte inte kunnat ta ett beslut genom acklamation. Oftast går det till som så att ett ombud skriker ”Votering” och då ska det röstas med handuppräckning till en början. Oftast inleds det med en försöksvotering. Mötesordföranden ställer då samma fråga igen: Ska årsmötet besluta att ge alla ombud glass? Alla som vill det sträcker upp handen och mötesordföranden ber alla ombud titta sig lite omkring för att se ungefär hur många det är. Sedan frågan mötesordföranden den andra frågan: ”Ni som är emot att ge alla ombud glass räcker upp handen nu” Samma visa igen, sträck upp handen ni som är emot och ombuden tittar sig omkring. Efter det tolkar mötesordföranden återigen resultatet, om en fortfarande tycker att det inte stämmer med verkligheten kan en då begära rösträkning och då ska rösträknarna (person som är vald för att räkna röster)

17 Ajournera När en tar rast i mötet så kallas det för att ajournera mötet.

18 Reservation Reservation är när det tas ett beslut som du inte håller med och du vill att det ska stå i protokollet att du inte håller med. En reservation kan alla ombud lämna in innan ett årsmöte avslutas, en kort motivering och att du reserverar dig mot ett beslut skrivs på en lapp och förs till protokollet.

19 Ett mindre gött diskussionsklimat
Härskartekniker används medvetet eller omedvetet av olika personer för att förminska andra. Om du lär dig att känna igen härskarteknikerna kan du också lära dig att hantera dem. Eftersom många använder härskartekniker omedvetet är det viktigt att bli medveten om dem för att undvika att använda dem själv. Exempel på härskartekniker Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbelbestraffning Påförande av skuld och skam Objektifiering Våld och hot om våld

20 Ett gött diskussionsklimat
Ett bra diskussionsklimat kännetecknas av följande: Främjartekniker Främjartekniker syftar till att vi ska ha ett bra förhållningssätt i mötet med varandra. Där finns utrymme för alla oavsett genus, härkomst, åsikter och personlighet. De ger också förslag till hur man aktivt kan arbeta för att uppmärksamma alla i gruppen och lyfta fram och stödja allas idéer. Tidigare har man mest pratat och skrivit om härskartekniker men vi väljer att lyfta fram de mer demokratiutvecklande främjarteknikerna. Synliggörande Se varandra och varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att deras närvaro och åsikter spelar roll. Upphöjande Lyft fram varandras prestationer. Kosta på er att ”dunka varandra i ryggen”. Tänk på att uppmärksamma alla på samma sätt. Framhållande av information Sträva efter att alla får all relevant information för att kunna delta. Alla har samma ansvar för att sprida informationen vidare. Hänsynstagande Visa hänsyn till varje deltagares livssituation och allas olika förutsättningar och möjligheter. Ta hänsyn till allas behov oavsett om de passar i gängse normer. Avlastning Respektera dina egna och andras behov genom att kunna säga och acceptera ett nej. Fördela uppgifterna utifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Alla har inte samma möjligheter att hela tiden delta aktivt. Subjektifiering Möt andra människor som subjekt. Alla närvarar främst i kraft av sig själva och de är där för att bli tagna på allvar i vad de företar sig. Att lita på att alla tar ansvar för att kommunicera sina känslor och önskemål tydligt och därför utgå från att det som sägs är det som finns. Tolka varandra välvilligt. Bejakande Målsättningen i en grupp är att ha ett så öppet idéklimat som möjligt. Bejaka varandras idéer och förslag. Bejakande kan också vara att uppmärksamma och uppmuntra nya positiva beteenden hos dig själv och andra. Bejakande skapar förutsättningar för ett positivt samtal. Källa: (Ageraguiden)