Skolverket – utvärdering för lärande Jessica Lindvert, chef insatsutvärdering ge en lägesbild av hur vi arbetar med utvärdering i Skolverket, och att.

En presentation över ämnet: "Skolverket – utvärdering för lärande Jessica Lindvert, chef insatsutvärdering ge en lägesbild av hur vi arbetar med utvärdering i Skolverket, och att."— Presentationens avskrift:

1 Skolverket – utvärdering för lärande Jessica Lindvert, chef insatsutvärdering
ge en lägesbild av hur vi arbetar med utvärdering i Skolverket, och att vi idag har en tydlig trend mot utvärdering för lärande, i betydelsen att återkoppla och svara mot de behov av kunskap som till våra stödjande och styrande delar av myndighetens verksamhet om hur våra insatser landar. Vi är inte är de enda utvärderande myndigheten på skolans område. Skolinspektionen (kvalitetsgranskningar), Riksrevisionen, Statskontoret, IFAU. Pågår dessutom en statlig utredning bred översyn av ansvarsfördelningen och organiseringen av de statliga myndigheterna på skolområdet. Syftet är att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur. Ska vara klar 1 juni 2018. Skolvekret har på senare år har dock skolverket fått ett kraftigt ändrat uppdrag. Skolutveckling i fokus. Stöd ute lokalt till kommuner och skolor som inte klarar sin uppgift själva. Skolverket en myndighet som sedan 2008 har både ett styrande, stödjande uppdrag OCH en utvärderande avdelning under ett och samma myndighetstak. Men det ökad fokus på att stödja också förändrat vår utvärderingsverksamhet. Tidigare utvärdering av skolsystemet – nu allt mer utvärdering för lärande, att svara mot behov på de andra delarna av myndigheten att justera insatser, förbättra. utveckla verksamheten.

2 Enheten för insatsutvärdering
Fanns inte för tre år sedan. Nu mycket stor efterfrågan. 15 medarbetare idag. Växer. .

3 Styrning, stöd och utvärdering under samma myndighetstak
Vi behöver vara trovärdiga för vår omgivning Vi kommer tidigt in i planering av insatser och stöttar med verksamhetslogik Vi kan återkoppla snabbt till våra kollegor som jobbar med skolutveckling Den politiska logiken kommer vi inte undan. Jobbar för att få färre detaljerade beställningar från regeringen (2) trovärdiga för vår omgivning. Armlängds avstånd. Därför också vi lägger ut på externa utvärderare en hel del. Ibland så står det uttryckligen i regeringsuppdrag att vi ska anlita en extern utvärderare. förskjutning från utvärdering av skolsystemet, utvärdering för lärande Inte bara annat innehållslig förskjutning. Också i arbetssätt. (2) Här jobbar vi med ett nytt arbetssätt AY och SU ihop, verksamhetslogik som är ett annat ord för en effektkedja resurser/aktiviteter/prestationer/ effekt 1/effekt 2/Slutmål. Vi sitter och ritar boxar ihop med de som ska rigga insatsen. Där de som formar och implementerar insatserna också är med och formulerar. Styrning/samsyn/utvärderingsbart. Våra uppdrag från regeringen inte alltid helt konkreta, att göra logiken begriplig. Vad är rimligt att insatsen kommer påverka. Vad är mindre troligt? Det måste vara välgrundad i forskning, beprövad erfarenhet och våra egna utvärderingar. (3) Övriga avdelningar som jobbar med att in insatser eller känna sig trygga i att analysavdelningen har koll på att Skolverket gör rätt saker. Att våra satsningar genererar de resultat som vi avsett. (formativa) och här spelar vi en viktig roll att följa nära när något nytt arbetssätt rullas ut eller en ny metod. (4) Men vi gynna av att regeringsuppdragen blir bredare, som NSP eller Riktade insatser/nyanlända. Ju mer den framjande verksamhets hålls samman, desto bättre frågor kan vi ställa. Vi klustrar, handledare i flera satsningar, Inte lika mkt smala och mkt avgränsade beställningar från regeringen. Den politiska logiken kommer inte undan,

4 Vilka utvärderingar ska prioriteras?
Informationen måste vara behövd Vad behöver Skolverket veta – rätt ände att börja i! Det är inte alltid lämpligt att göra en utvärdering Vet vi redan tillräckligt? Vad är rimliga förväntningar på en uppföljning/utvärdering? Att leva som vi lär – systematiskt kvalitetsarbete Regeringsuppdrag givet. a) INFORMATIONEN MÅSTE VARA BEHÖVD Vi måste gå på användbarhet, i en vidare, framåtsyftande bemärkelse b) Kunskapsintresse. Den obesvarade frågan. Rätt ände att börja i – det är lätt att tänka – här kan man göra en enkätundersökning. Börja i behov – vänta med metod eller frågan om hur. c) allt är inte lämpligt att utvärdera. -Vet kanske redan tillräckligt, Insatsen kanske redan är välgrundad utifrån uppföljningar och utvärderingar och som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” -motsatta läget: Den kunskap som behövs kanske inte är rimligt att nå med en utvärdering. Alla händelser är inte alltid enkla att följa upp och alla orsakssamband kan inte alltid analyseras på ett sätt som ger säkra slutsatser. kvalificerade gissningar i bästa fall. Ibland kanske det är en fråga för akademin, för forskningen. -Ibland kommer vi inte mycket längre än följa resultatet ganska nära prestationen. systematiska kvalitetsarbete. Ett mantar i skolsverige Vi behöver kunna paketera, sprida, tydlig mottagarperpepktiv. Till regering, till andra avdelningar? Vi ser ett behov att stärka denna två-vägskommunikation. En samlad myndighet under ett och samma tak…

5 Tack för att ni lyssnade! jessica.lindvert@skolverket.se