för Vittsjö allaktivitetshus

En presentation över ämnet: "för Vittsjö allaktivitetshus"— Presentationens avskrift:

1

2 för Vittsjö allaktivitetshus
Krispärm för Vittsjö allaktivitetshus

3 Innehåll Arbetskamrats bortgång sidan 4 Bortgång av nära anhörig till arbetskamrat sidan 5 Arbetskamrats längre sjuk- eller annan bortavaro sidan 6 Arbetskamrat som blir inblandad i svår olycka på arbetsplatsen sidan 7 Olycka på arbetsplatsen sidan 8 Stor olycka i kommunen där vi blir inblandade sidan 9 Arbetskamrats alkohol- och eller drogmissbruk sidan 10 Att starta krisstöd sidan 11 Så stöttar du bäst sidan 12 Kamratstödgruppen/Krisgrupp sidan 13 Telefonlista till kyrkans krisgrupp Telefonlista till ”Råd och hjälp” Telefonlista till berörda inom Fritid sidan 14 I en krissituation sidan 15 sidan 16 sidan 17 Vad media vill veta vid en kris ? sidan 18 Kontaktuppgifter vid ändring i denna pärm. sidan 19 3

4 Arbetskamrats bortgång
Avser personal på anläggningen 1. Kontakta förvaltningschef eller avd.chef. 2. Samla arbetskamraterna för information. 3. Kontakta anhörig efter beslut av stormötet. 4

5 Bortgång av nära anhörig till arbetskamrat
Avser personal på anläggningen 1. Chef kontaktar drabbad arbetskamrat omedelbart. 2. Övriga arbetskamrater samlas vardag närmast efter meddelande. 3. Kontakta arbetskamrat genom träff. 4. Planera framtiden tillsammans med arbetskamraterna. 5

6 Arbetskamrats längre sjuk- eller annan bortavaro
Avser personal på anläggningen Plan för regelbundna hembesök skall göras upp. 2. Det är viktigt att även kontakt tas per telefon. 6

7 Arbetskamrat som blir inblandad i anläggnings-användares svåra olycka eller olycka med dödlig utgång
Kontakta närmast högre chef som kontaktar förvaltningschef. Kontakta arbetsplatsombud eller skyddsombud. Cheferna, tillsammans med arbetsplatsombudet, planerar vidare åtgärder, t ex kontakter med anhöriga, massmedia, läkare, krisgruppen i Hässleholms församling*, nätverksgruppen*, m.m. Kontakta polis vid dödsolycka Kontakta Arbetsmiljöverket * se sidan 13 7

8 Olycka på arbetsplatsen
1. Ta hand om den skadade enligt första hjälpens regler. 2. Larma vid behov 112. 3. Kontakta vid behov anhörig. Kontakta din chef. Kontakta förvaltnings- eller avd.chef. för beslut om kontakter med massmedia*, skola, arbetsplats, m.m. 6. Fortsätta hålla kontakt med den skadade under sjuk-perioden. 7. Kontakta polisen vid dödsfall 8. Kontakta Arbetsmiljöverket. 9. Säkra arbetsplatsen för vidare olyckor och för undersökning av polis och yrkesinspektionen. Vid behov utrym och stäng. * Se sid 18 8

9 Stor olycka i kommunen där Hässleholms Fritid blir inblandad.
1. Kontakta förvaltnings- eller avd.chef. 2. Ovanstående gör bedömning av olyckans art och ev. för larmet vidare till Hässleholms församlings krisgrupp. 9

10 Arbetskamrats alkohol- eller drogmissbruk
1. Ta fram kommunens Alkohol- och drogpolicy. 2. Arbetsledare har ansvaret för att ovanstående policy följs. 3. Arbetstagare har skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. se arbetsmiljöguiden på kommunens hemsida se även sid 6 10

11 Att starta krisstöd Kontakta kamratstödsgruppen
Samla all personal på en avskärmad plats Låt ingen gå direkt hem Låt alla få möjlighet att kontakta anhörig Ge fysisk och psykisk omsorg för att lindra chocken Ge alla möjlighet att tala ut om det inträffade och att sätta ord på känslor och reaktioner Understöd egen aktivitet i gruppen Ordna socialt kontaktnät för kvällen så att ingen lämnas ensam Informera om stressreaktioner som kan komma den första tiden- ilska, ångest, sömnproblem, skuldkänslor, rädsla för olycksstället, påträngande minnesbilder m.m. Bestäm när gruppen skall träffas på arbetsplatsen nästa dag för ett nytt möte eller debreifing. Ordna hemtransporter för de som inte kan eller vill köra hem Kontakta kunnig person för stöd vid nästa möte 11

12 Så stöttar du bäst Fokusera Du sitter där med telefonluren i handen eller förbereder ett möte och tänker igenom allt tröstande du ska säga. Men glöm det. Nollställ istället dig själv och koncentrera dig helt på den andra personen. Vad säger han, hur låter han? Han kanske är i ett helt annat sinnesläge än du har tänkt dig. Med röst och gester kan han signalera helt andra saker än vad han säger med ord. Är du inte mentalt närvarande känner den andra personen det direkt. Inse att du aldrig kan förstå helt Kan man verkligen vara ett stöd även om man aldrig varit med om något liknande? Ja, absolut. Inte ens den som varit med om exakt samma sak vid samma tidpunkt kan riktigt förstå vad någon annan känner. Sträva istället efter att möta just den här medmänniskan med respekt för hans eller hennes uttryck. Var inte en energitjuv. Gör klart för dig själv att det är den sörjande som är huvudpersonen. Han eller hon har fullt upp med att bearbeta det som hänt. Belasta inte den andra med dina egna problem och din oro. Respektera den sörjande om han eller hon säger nej till besök, hjälp eller samtal. Tror du att den andra vill ha kontakt senare kan du försöka igen om ett tag. Låt sorgen ta sin tid Det finns ingen given tid för hur lång en sorgeprocess är. Försök inte driva på och gå händelserna i förväg. Den sörjande kan inte ta in allt på en gång. Ibland kan hon eller han glida bort i tankarna. Den sörjande vilar i sin ”drömvärld”. Avbryt inte, det är läkande. Våga säga nej Många gånger regredierar den som sörjer, det vill säga går in i en barnsligare fas. Personen kan ha svårt att klara vissa saker själv och kan bli egoistisk och krävande. Det personen behöver är trygghet. Ibland kan uttrycken vara svåra för omgivningen att hantera. Bara man själv vet var gränsen går. Där måste man säga ifrån. Var tydlig Att vara tydlig är trygghetsskapande. Det är jobbigt om den utsatta börjar berätta något och sedan får höra att du inte hinner lyssna. Säg istället: ”Jag har en kvart ledig och ville höra hur det var med dig.” Eller: ”Vill du träffa mig i morgon? Jag har eftermiddagen fri. Respektera dina egna känslor Väcker den andras sorg svåra känslor hos dig? Då är det viktigare att du tar dina känslor på allvar än att du ställer upp på något som inte känns rätt. Det blir inte bra för någon av er. Om man vill kan man visa sin medkänsla ändå, till exempel genom att skicka blommor. 12

13 Kontakt Kamratstödgruppen Namn Tfn Andreas Malm Helen Persson Krisgrupp Stefan Larsson b, a, m Kerstin Jeppsson b, a, p-m m Telefonlista till kyrkans krisgrupp: Hässleholms församling Bo Johansson Stanley Tufvesson Bodil Johansson Else Olsson , Inge Wahlqvist Majken Persson Vill du ha råd och hjälp? Hit kan du vända dig: Primärvården Se sjukvården i telefonkatalogen. Eniro. Ungdomsmottagningen Familjerådgivning Försäkringskassan Hälsoringen AB Örtagården (hänv) 13

14 Telefonlista Hässleholms Fritid
Förv. Chef Stefan Larsson b, a, m Avd.chef Henrik Samevik b, a, m Kommunal-omb. Norvald Vik b/m, a Vision-omb. Camilla Knutsson b, a, m 14

15 I en krissituation Föreståndare kontaktar chef som sammankallar krisgruppen och gör en kartläggning av situationen: a Vilka är drabbade? -gäster, -personal b Vad har hänt? -olycka, -svår sjukdom, - mord/självmord, -annan händelse c Hur/var skedde det? -i anläggningen, -utanför anläggningen, -vilka var omständigheterna d Vilken information har förmedlats och av vem? e Hur är situationen nu? 15

16 I en krissituation Kontakter med anhöriga: a Vilka skall kontaktas? b När skall kontakten ske? c Hur och var skall kontakten tas? Allmänna åtgärder Chef samlar och informerar personalen Chef informerar massmedia och sköter alla mediakontakter Vid dödsfall kontakta polis Krisledningen bedömer om externa resurser behövs Krisledningen bedömer om extra stöd behövs för personalen Krisledningen planerar såväl akuta som långsiktiga insatser Krisledningen kontrollerar så att det finns stödpersoner kring de drabbade Krisledningen håller kontakt med insatspersonal 16

17 I en krissituation Krisledningens uppgifter övrig tid:
att förankra handlingsplanen hos all personal och informera nyanställda att stötta föreståndare som har personal som befinner sig i kris att i vissa situationer ge direkt stöd till drabbad att verka för att all personal får utbildning om krisens förlopp, krishantering samt första hjälpen att revidera handlingsplanen efter varje användning att aktualisera handlingsplanen för all personal varje år 17

18 Vad media vill veta vid en kris
Vad har hänt? Varför har det inträffat? Konsekvenser för den enskilde? Hur skydda liv, hälsa och egendom? Symptom vid smitta, skada etc? När är faran över? Var och när ges information? Tänk på att Trovärdighet bygger på att man kan visa kompetens, öppenhet, rättvisa och medkänsla. Bristfällig information förvärrar krisen - det kan uppstå ett informationsvakum som fylls av andra. Vid en kris vill människor ha klara, raka besked av myndigheter. 18

19 Kontaktuppgifter Niklas Persson 19