Elevers erfarenheter och förväntningar i förskoleklass Ett elevperspektiv på förskoleklassens undervisning Lina Lago, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings.

En presentation över ämnet: "Elevers erfarenheter och förväntningar i förskoleklass Ett elevperspektiv på förskoleklassens undervisning Lina Lago, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings."— Presentationens avskrift:

1 Elevers erfarenheter och förväntningar i förskoleklass Ett elevperspektiv på förskoleklassens undervisning Lina Lago, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet

2 Elevperspektiv i den ”nya” läroplanstexten?
”Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.” LGR11, s. 20

3 En studie om att börja skolan
En studie om att börja skolan När börjar skolan? Förskoleklassen – skola eller förskola? Mellanklass Linköpings universitet

4 Vem är redo att börja skolan
Sexåringar? Sjuåringar? ”mer ’lekande barn’ än ’lärande barn’” (Persson, 1993, s. 59) Både förskolan och skolans arbetssätt och traditioner

5 Inskolningsår eller en del av skolan?
”Alltså man börjar ju inte skolan när man börjar ettan man börjar ju skolan när man börjar förskoleklass. Alltså att det blir en tydlig sak för både föräldrar och politiker och andra liksom att det är ett viktigt år.” Ur intervju med rektor 2016

6 samtidigt… Anita säger att hon tycker att de har varit jätteduktiga. Man kan ju nästan tro att ni är treorna som gick här förra året, säger hon. Jag har gått i ettan! säger Tobias och tittar upp på Anita. Mmm, säger Anita och fortsätter. Nu när ni har börjat skolan. Riktiga skolan. Förskoleklassen är också skolan men det här är lite mera skola. Då ska ni ju jobba lite också och få böcker och så, säger Anita.

7 Men ur barns perspektiv då?

8 Barns perspektiv “Children are actors who should be studied in their own right. They are participating co-constructors of childhood and society. Hence, children are not passive objects of institutional or adult purposes” Jens Qvortrup citerad i Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2009)

9 Barns perspektiv ”Barn är redan från början meningsskapande och viljeinriktade individer, som aktivt söker förstå, påverkar och påverkas av de sammanhang i vilka de ingår” Ingrid Pramling Samuelsson citerad i Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015)

10 Barns perspektiv Barnsyn Barns rättigheter Barns inflytande
Barns röster

11 Barns perspektiv Barnperspektiv Barns perspektiv
Det vuxna utgår från när de vill göra något för barnet(s bästa) Vuxnas kunskap om barn Vuxnas föreställningar om barn Att ta tillvara barns erfarenheter och försöka förstå hur barnet uppfattar en situation Vuxnas perspektiv kan skilja sig från hur barnet upplever och förstår samma situation Barns perspektiv Vad barnet själv upplever, vill, ser, hör, känner, tycker Tillför barnets erfarenheter, iakttagelser och förståelse av sin tillvaro här och nu

12 Elevers perspektiv på förskoleklassen och övergången till skolan

13 Elevers perspektiv på förskoleklassen och övergången till skolan
Tomas: Det är som bana nummer ett Jag: mm Tomas: Vi låssas att jag kör funny games liks. Jag är på bana ett. Nu har jag dödat alla vampyrer. Nu är jag på bana två. Oh nej, då kanske jag dör. De ä liksom så. Asså inte att jag Jag: Så det här är första banan? Tomas: Jaa Jag: Kan man säga så tycker du? Tomas: Fast inte att man dör. Man bara eh Det där med dö och vampyrer (Tomas och jag skrattar) Jag: Man dör inte om man inte klarar sexårs? Det hade ju vart lite jobbigt Tomas: Det skulle ju bara va att liksom Jag skulle bara förklara på ett lite asså Jag: Jaa. Jag tycker det var ett bra sätt att förklara. Jag förstod precis. Så skola är Man kan säga att ni är på skolan fast det är också det som kommer sen Tomas: Ja, mellanklass kan man kalla det Jag: Mellanklass. Lite mittemellan så?

14 Elevers perspektiv på förskoleklassen
Jag: Men när ni går hit till Pia och Kajsa. Vilken klass går ni i så att säga? Jovan: Jag trodde du mena att att Tomas: Aah. Vi går [iii] Tomas: Mellanklass Jag: Mellanklass. Om jag säger skola då. Vad är det för nånting? Tomas: Det är när man har gått en klass över. Liksom. Vi är ju på en skola nu Jag: Jaa Tomas: Men vi har re liksom. Eh. Dä, vi är inte förberedda att gå liksom på svårare

15 Elevers perspektiv övergången till skolan
Jag: Hur kommer det bli att börja ettan tror ni? Tilde: Kul Sofi: Kul (paus) Jag: Varför kommer det bli roligt tror ni? Sofi: Men det kommer inte bli roligt med matteläxa Jag: Har man det i ettan? Sofi: Jaa Tilde: Vi har redan det Jag: Ni har redan det? Tilde: Jaa, så [slutar vi leka] ganska mycket också Sofi: [Mästerkatten] Tilde: så det är väl ganska jobbigt /…/ Jag: Är det roligt att gå upp och vara med Anita? Tilde: Ja Sofi: [Ja] Tilde: [Ganska] Fast inte jätte Jag: Inte jätte? Tilde: Det finns inget att leka med där! Jag: Näe (skratt) Sofi: Det är bara dinosaurier. Modellera av dinosaurier! Jag: Dom där som är i den där lådan ja. Vid fönstret Sofi: Ja Jag: Får man inte leka med dom? Sofi: Nä! Vi tycker inte om dinosaurier ens

16 Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar?
Förväntan Roligt att få lära sig Roligt med nya utmaningar (eller bara nytt) Status och frihet i att bli “stor” Oro Mer krav och svårare (och tråkigare) uppgifter Mindre frihet, mer kontroll Ingen lek

17 Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar?
Att generalisera tidigare erfarenheter

18 Att generalisera tidigare erfarenheter
Beskrivning av förskoleklass: ”Det är som dagis fast man börjar med matteböcker och sen så slutar man med att leka ganska mycket” Beskrivning av hur ettan kommer att bli: ”Jaa, så slutar vi leka ganska mycket också så det är väl ganska jobbigt”

19 Vad vet vi om elevernas erfarenheter och förväntningar?
Att generalisera tidigare erfarenheter Träna för framtiden Lånad erfarenhet “Så brukar vi göra” – Initial encounters

20 Normala och onormala övergångar?

21 Det normala behöver inte förklaras
Normalitet Avvikelse Det förväntade Det vanliga Det synliggjorda Deskriptiva och preskriptiva​ Möjliggör Begränsar Det oväntade? Det ovanliga? Det osynliggjorda? Obeskrivbart – oförutsägbart? Möjliggör? Begränsar?

22 Exemplet övergångar

23 Övergångsnormer Temporal ordning Skolans temporala ordning är stark:
En förväntad ordning (sequential structure) Varaktighet (duration) Ett ”rätt” tillfälle för olika aktiviteter/händelser activities (temporal location) There is an expected rate of recurrence connected to the school year and a child's entire schooling Tidtabeller och timetable failures (Roth 1963) ”On time”, ”off time” (Holstein & Gubrium 2000)

24 Elevers förväntningar förhålls till normer om hur förskoleklass och skolstart ”ska” se ut
När jag går i ettan kan jag hjälpa alla i matte för jag kan hela boken, säger han. Vad bra, säger Kajsa. Kristin, som har kommit in i Stora rummet, skrattar. Då kan du bli frökens assistent och hjälpa Anita som Johan gör, säger Kajsa. Inte hela, säger Tobias, för jag har inte gjort hela. Jag kan bara göra det jag har hunnit.

25 Elevers förväntningar förhålla till normer om hur förskoleklass och skolstart ”ska” se ut
Manda: Att man skulle, att man skulle, eh, när Tobias kom tillbaka till sexårs. Det kan hända med oss Jag: Jaha. Varför kan det hända då? Sofi: Eh Manda: Vet inte Sofi: Att vi inte är bra till exempel på matte och att vi inte kan.

26 Elevers förväntningar förhålla till normer om hur förskoleklass och skolstart ”ska” se ut
Precis som att det inte verkade vara tydligt för barnen i gruppen varför Tobias hade fått gå om förskoleklassen var det inte tydligt för Jelica varför hon hade fått gå om. Vid ett tillfälle gjorde Jelica kopplingen till att hon inte hade pratat svenska i skolan, inte att hon inte pratade tillräckligt bra utan att hon över huvud taget hade använt ett annat språk. När Manda vid ett tillfälle pratade romani under en förskoleklasslektion blev Jelica mycket upprörd. Sluta, säger hon. Sluta annars får du inte gå på ettan. Du får gå kvar här! Jelica slår ut med armarna. Manda säger nåt mer på romani. Varför får man inte börja ettan? frågar jag. Man får inte prata romani i ettan man måste prata svenska, säger Jelica. Varför? frågar jag. Man måste, säger Jelica. När jag senare frågade Jelica om detta så sa hon att hon hade fått gå om för att hon inte pratade svenska. Hennes förklaring var att hon hade använt ett annat språk. Av den anledningen blir Mandas användande av romani något som oroade Jelica eftersom det skulle kunna innebära att Manda inte fick börja i årskurs 1.

27 Elevers förväntningar förhålla till normer om hur förskoleklass och skolstart ”ska” se ut
Ser alla övergångar lika ut? Vad synliggörs? Vad bemöts? Lyssnar vi? Hur kan vi möta för att bemöta? Kollektiva övergångar och individuella övergångar Hur skapar vi mening tillsammans med våra elever och vilka bilder av skolan och förskoleklassen bidrar vi som vuxna med?

28 Läsa mer? Lago, L (2017). Andra övergångar: Normalitet och avvikelse i övergången från förskoleklass till årskurs 1. I A. Lillvist & J. Wilder (red.). Barns övergångar: Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola (s ). Lund: Studentlitteratur. Lago, L. (2017). ”Var ska jag vara då?”: Om platsens betydelse för att skapa mening om fritidshem, förskoleklass och årskurs ett. Educare, 2017(2), s Lago, L. (2017). Different transitions: Timetable failures in the transition to school. Children & Society, 31(3), pp DOI: /chso.12176 Lago, L. (2015). Time for transition: The use of future in the transition from preschool class to first grade. International Journal of Transitions in Childhood, 7, pp Lago, L. (2014). ”Mellanklass kan man kalla det”: Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköpings Universitet. Länk: /diss.diva Lago, L. & Elvstrand, H. (2017). Pupil’s everyday transitions in school as a condition for social relations and activities in leisure time centres. Early Years. DOI: / Lago, L. & Simonsson, M. (2015). Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan. Venue. Simonsson, M. & Lago, L. (2015). Stöd eller styrning: En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen. Venue

29 Tack för att ni lyssnade!
Lina Lago, lektor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet