Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken

En presentation över ämnet: "Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken
Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken - en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar

2 Varför denna kvalitetsgranskning?
Skolinspektionens initiativ (okt 2009) Att granska gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta yrkeskunskaper och förmåga att förbereda eleverna för yrkeslivet. Uppdrag från Regeringen (dec 2009) Skolinspektionen ska sammanfatta och analysera erfarenheter av sin verksamhet avseende tillsyn och kvalitetsgranskning. Av redovisningen ska framgå myndighetens erfarenheter av skolornas arbete med att ge särskilt stöd till de elever som behöver det samt förekomsten av och kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom gymnasieskolans yrkesförberedande program. Skolinspektionen ska vidare redovisa resultat av myndighetens uppföljning av beslut i tillsyns- och kvalitetsgranskningsärenden. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 September 2010.

3 Syfte efter avgränsningar
Syfte: Att granska gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta yrkeskunskaper och förmåga att förbereda eleverna för yrkeslivet. Avgränsningar: Projektet kvalitetsgranskar yrkesförberedande utbildningar inom gymnasieskolan – ej yrkesförberedande utbildningar inom vuxenutbildningen. Projektet fokuserar på de arbetsplatsförlagda delarna av utbildningen – ej de skolförlagda delarna. Projektet granskar utbildningen inom de ordinarie yrkesförberedande programmen – ej försöksverksamheten med lärlingsutbildning. Projektet granskar kvaliteten i 40 skolor – det är ej en jämförelse av de olika gymnasieprogrammen.

4 Tre centrala frågeställningar
Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlags utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt?

5 Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? Beskrivning av skolans samverkan/samarbete med arbetslivet. Hur använder sig skolan av denna samverkan i arbetet med att utveckla sin yrkesutbildning? Hur påverkar arbetslivet innehållet i yrkesutbildningen? Ges eleverna grundläggande kunskaper så att de är förberedda på arbetslivet? Får eleverna en grund för fortsatt lärande i arbetslivet? Finns det ett systematiskt och återkommande arbete kring kvalitetsfrågor när det gäller samverkan skola arbetsliv? Här har vi sidfoten

6 Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlags utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? I vilken utsträckning ges eleverna APU? Vad händer om eleven inte får APU? Finns det en övergripande och individuell planering (elever) för APU:n? Hur beslutas innehåll och fördelning över tid för APU:n? Hur involveras arbetsplatsen i innehåll och planering och hur följer skolan upp arbetsplatsens hänsyn till desamma? Elevens kunskapsutveckling – uppföljning av den? Erbjuds lärare och/eller handledare någon kompetensutveckling/utbildning? Här har vi sidfoten

7 Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt?
Följer läraren elevens kunskapsutveckling vid APU? Ges läraren möjlighet att följa elevens kunskapsutveckling vid APU? Hur fungerar kommunikationen mellan läraren och handledaren? Hur dokumenteras elevens lärande under APU? Är skolan och arbetsplatsen överens om vad som ska bedömas? Bedöms rätt saker? Betygsätts eleverna utifrån kursplanernas mål och betygskriterier? Här har vi sidfoten

8 Dokumentanalys och statistik
Hur? Dokumentanalys och statistik Kvalitetsredovisningar, arbetsplaner, utvärderingar Frågeformulär till rektor Kvalitativa intervjuer 120 elever -> 116 elever 120 handledare -> 120 handledare 120 yrkeslärare -> 149 lärare Ett stort antal rektorer -> 66 rektorer

9 Gruppintervjuer, fördel: Möjligt att intervjua fler
Elev-grupp Hand-ledar-grupp Rektors-grupp Lärar-grupp

10 Individuella intervjuer, kända relationer mellan de intervjuade
Elev HL Lär-are Rekt-or Elev HL Lär-are Rekt-or Elev HL Lär-are Rekt-or

11 13 yrkesförberedande program 3 elever på varje skola
Urval? 40 gymnasieskolor 13 yrkesförberedande program 3 elever på varje skola Dessa elevers handledare, lärare och rektorer

12 39 skolor som besöktes april-maj 2010
Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Kavelbrogymnasiet Anders Ljungstedts Gymnasium Kungsmadskolan Karlfeldtgymnasiet Jämtlands gymnasium Ester Mosessons gymnasium Rekarnegymnasiet Kattegattgymnasiet Hantverksakademins gymnasium Tannbergsskolan Nösnäsgymnasiet Åkrahällskolan John Bauergymnasiet (Växjö) Leksands gymnasium Välkommaskolan Taserudsgymnasiet Linköpings Praktiska RyssbyGymnasiet ABB Industrigymnasium John Bauergymnasiet (Skellefteå) John Bauergymnasiet (Borås) John Norlandergymnasiet Aleholmsskolan Rudbecksskolan Dragonskolan Tjörns gymnasieskola Stenforsaskolan Enskede Gårds gymnasium Naturbruksgymnasiet Sötåsen Selma Lagerlöfgymnasiet Stockholms praktiska gymnasium Lerums Gymnasium Sydskånska gymnasiet Ro 4 Vallentuna gymnasium Framtidsgymnasiet Kristiansstad Bromangymnasiet Nordenbergsskolan Sandvikens gymnasieskola Ullvigymnasiet

13 Tidsplan Besök på skolor och arbetsplatser
April-maj 2010 Skolrapporter (med ev. krav på förbättringsåtgärder) September-December 2010 Redovisning APU till regeringen Senast 15 september 2010 Sammanfattande rapport 18 januari 2011

14 Vem gör vad? Ca 20 medarbetare/inspektörer i Stockholm, Göteborg, Lund, Linköping och Umeå Referensgrupp, 5 pers, bestående av forskare, experter och skolledare (yrkeslärare) Projektledning Sture Löf och Lena Lindegren

15 Resultat - 14 av 39 skolor samverkar med arbetslivet i tillräcklig utsträckning för att anpassa utbildningen efter arbetslivets behov av 39 skolor har samverkan mellan skola och arbetsliv som en del av sitt systematiska kvalitetsarbete. - En tredjedel av skolorna har fungerande programråd av 39 skolor lyckas med att ge eleverna minst 15 veckor APU av 39 skolor inriktar den arbetsplatsförlagda utbildningen mot målen i läroplan, programmål och kursplaner av 39 skolor har försäkrat sig om att handledarna har tillräckliga kunskaper om skolans uppdrag, om vad eleven ska lära sig och om vilka förväntningar som finns på handledaren. - På 5 av 39 skolor bedöms eleverna under sin APU utifrån kursplanernas mål och betygskriterier. - På en tredjedel av skolorna vet eleverna hur de bedöms under sin APU

16 1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att
1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? Utgångspunkt De frivilliga skolformerna ska nära samverka med arbetslivet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.4). Rektor ska försäkra sig om att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt förberedelse för yrkesverksamhet. (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.6).

17 1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att
1. Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet? Granskningens resultat Många skolor vittnar om svårigheter att ställa krav på arbetsplatserna. Granskningen har visat att skolor kan förbättra sin kommunikation gentemot arbetslivet. Handledarutbildningar erbjuds ibland, med varierande intresse. Brister i skolornas systematiska kvalitetsarbete när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv samt APU. Flera handledare uttrycker ett intresse för ett tätare samarbete med skolan med tydligare instruktioner om vad som förväntas av dem som handledare. Här har vi sidfoten

18 2. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört
2. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? Utgångspunkt APU definieras som kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan (1 kap. 2§ gymnasieförordningen). Av en yrkesförberedande utbildning ska minst femton veckor genomföras på en arbetsplats (5 kap. 15 § gymnasieförordningen).

19 2. Har skolan på olika yrkesförberedande program
2. Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet? Granskningens resultat Ca 70 % av skolorna uppfyller kraven på 15 veckors APU. Några skolor erbjuder mer än 15 veckors APU. APU – praktik snarare än kursplanestyrd utbildning. Viktigt att handledarna på arbetsplatserna vet att APU är kursplanestyrd utbildning och inte praktik. Ofta den enskilda arbetsplatsens behov och inriktning som styr vad eleven får göra på sin APU. Brister i hur lärarna följer upp elevens kunskapsutveckling under APU:n. Här har vi sidfoten

20 3. Betygsätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning
3. Betygsätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt? Utgångspunkt Betyg på avslutad kurs ska sättas av läraren (7 kap. 3 § första stycket gymnasieförordningen). Läraren ska vid betygsättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kursplanen (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.5). Enligt samma punkt ska läraren fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov samt redovisa på vilka grunder betygsättning sker.

21 3. Betygsätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning
3. Betygsätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt? Granskningens resultat Vanligt att elever inte känner till att APU:n är kursplanestyrd och en del av utbildningen. Många elever vet inte på vilka grunder de betygsätts under sin APU. En del elever har inga samtal alls med sin lärare under tiden de är på APU. På flera skolor saknas rutiner för hur lärarna ska följa upp elevernas kunskapsutveckling under tiden de är på APU. Bristfälligt underlag för betygsättning som grund. Vanligt att eleverna bedöms utifrån egenskaper och beteenden som att ”komma i tid”, ”vara artig” och ”vara engagerad”. Här har vi sidfoten

22 Slutsatser Låg kvalitet i APU:n
Slutsatser Låg kvalitet i APU:n. Låga ambitioner, många skolor nöjer sig med att ”få ut” eleverna på praktik. Lärare ges inte möjlighet att följa elevernas utveckling under APU:n. Kursplanerna används inte, ”det är yrket som gäller”. Olika förväntningar. Betyg på oklara grunder. Fel saker bedöms. Eleven vet inte hur de kan påverka sina betyg vid APU. APU:n bedöms inte alls. Handledarna har svårt att delta på utbildningar, men vill veta mer och ta större ansvar.

23 Slutsatser - Rektorerna måste se till att samverkan med arbetslivet och kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. - Rektorerna måste försäkra sig om att samverkan mellan skola och arbetsliv sker på skolnivå, programnivå och lärarnivå. - Läraren måste ges ett tydligare helhetsansvar för elevens utbildning i både skolan och arbetslivet samt ges möjlighet att ha en stärkt och mer närvarande roll vid elevens arbetsplatsförlagda lärande.

24 Redo för intervju Här har vi sidfoten