Johan Vikström, Arbetsförmedlingen region Nord

En presentation över ämnet: "Johan Vikström, Arbetsförmedlingen region Nord"— Presentationens avskrift:

1 Johan Vikström, Arbetsförmedlingen region Nord 2017-11-01
Nyanländas etablering på arbetsmarknaden –förutsättningar, resultat och vägen framåt Johan Vikström, Arbetsförmedlingen region Nord Nyanlända och kompetensförsörjningen Nyanländas etablering - hur går det? Vad vi vet fungerar - vägen framåt

2 Var finns jobben? Fler jobb inom nästan samtliga yrkesområden
Många arbetsgivare har svårt att rekrytera Brist på arbetskraft håller tillbaka jobbtillväxten hos de offentliga arbetsgivarna Utbildning viktigt

3 Västerbotten Genomsnittligt bristindex på ett års sikt per yrkesområde
Heldragna linjer = balansintervall

4 Norrbotten Genomsnittligt bristindex på ett års sikt per yrkesområde
Heldragna linjer = balansintervall Exempel på yrken

5 Brist vid rekrytering senaste 6 månaderna %, Offentliga arbetsgivare
Procent Den verksamhet som upplever mest brist är landstinget följt av kommunerna sedan stat. För Västerbotten är senaste siffran: Landsting 50% av verksamheterna som upplevt brist. Kommun: 57,5 % av verksamheterna som upplevt brist. Stat: 14,3 % som upplevt brist För Norrbotten: Landsting: 66,7 %av verksamheterna som upplevt brist. Kommun: 82,2 5 % av verksamheterna som upplevt brist. Stat: 41,2 % som upplevt brist Riket: Källa: Arbetsförmedlingens prognosintervjuer

6

7 Befolkningsförändringar, Västerbotten
Källa: SCB RAMS

8 Befolkningsförändringar, Norrbotten
Källa: SCB RAMS

9

10 Hur går det?

11 Sysselsättningsgrad, % utomeuropeisk födda
Inrikesfödda över 80 % procent. Källa: SCB RAMS

12 Sysselsättningsgrad, % utomeuropeisk födda internationellt
Procent Med hänsyn taget till orsak till migration ligger Sverige bra till Stort ”sysselsättningsgap” – beror till stor del på hög sysselsättningsgrad hos inrikesfödda Källa: Eurostat

13 När det gäller migranters formella möjligheter ligger Sverige i topp
Internationella jämförelser rankar Sverige högst i Europa när det gäller migranters formella möjligheter på arbetsmarknaden (Riksrevisionen, 2015). Enligt flerdimensionella Migrant Integration Policy Index (MIPEX) som jämför integrationspolitiken i 38 länder inom EU och OECD hamnar Sverige på första plats (se Tabell 1 och mer förklarande i Huddleston, 2015). Indexet baseras på 167 indikatorer som syftar till att fånga upp den multidimensionella bilden av en invandrares möjligheter att integreras i samhället.

14 Inskrivna i etableringsuppdraget per utbildningsnivå

15 Andel i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsplan - Västerbotten

16 Andel i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsplan - Norrbotten

17 Varför anställs inte fler nyanlända trots att det finns en sådan brist på arbetskraft?
En annan fråga som är viktig för utformningen av vår verksamhet och som väcks av föregående bild. En anställning är en investering och om arbetsgivaren inte tror att den kommer vara lönsam så kommer den inte göras. Och det som är avgörande är inte om den kommer vara lönsam utan om arbetsgivaren tror eller inte tror på den. Både psykologi och faktiska förutsättningar. När det inte är legitimationsyrken så går det att komma runt kraven på formell kompetens när bristen är tillräckligt stor.

18 Intervjuer med arbetsgivare om att anställa nyanlända visar att det finns både misstänksamhet och förväntan

19 Misstänksamhet Nyanlända? Hur ska det gå i mitt företag? De har ju ett annat språk och kultur, till och med en annan utbildning, Hur ska jag veta att det funkar? Arbetsgivarna upplever att sökandes egna CV;n och meriter inte stämmer överens med verkligheten. Misstänksamhet finns mot att den utbildning och erfarenhet som nyanlända har med sig från hemlandet inte motsvarar hur det görs i Sverige Förstår man (inte) instruktioner förstår man (inte) jobbet Mina kundkontakter och hela mitt företag kan komma att påverkas negativt om jag har en nyanländ anställd. Orolighet för den osäkerhet i resurser och tid som kan komma att krävas av arbetsgivaren innan personen är självgående. Arbetsgivarna är oroliga för att inslag av en ny kultur på arbetsplatsen kommer kräva förändring samtidigt som de är rädda för att den nyanlände inte kommer smälta in. Det finns en osäkerhet i vad olika kulturer för med sig, tex vad gäller jämställdhet, arbetsmoral och ansvar.

20 Förväntan Nyanlända? vad bra, då får jag någon med vilja & driv att jobba och mitt företag berikas med ny kunskap och kultur. Arbetsgivare hyser en stor respekt för nyanländas arbetskapacitet och arbetsmoral. Nyanlända på arbetsplatsen bidrar till att skapa nya perspektiv, insikter och bättre förståelse. Flerspråkighet gynnar verksamheten och öppnar upp för nya marknader. Arbetsgivare anser att en nyanländ med annan, kompetens och annan kulturell bakgrund kan bidra till att öka företagets vinst. Det kan krävas en stor insats initialt att ta in en nyanländ men det betalar sig i längden.

21 Varför anställs inte nyanlända/långtidsarbetslösa trots att det finns en sådan brist på arbetskraft?
Osäkerhet på om det kommer vara värt investeringen Lönekostnad större än produktivitet Att lära upp tar tid och resurser Stereotypa föreställningar Af upplevs som krångliga Ovana att ta emot de med brister i svenska Ovana att hantera kulturella skillnader Hur möter vi detta? Anställningsstöd minskar lönekostnad Praktik och handledarvoden Visa på den ”mjuka” kompetensen Hög service och tillgänglighet – gör det så enkelt som möjligt Gå i god för arbetssökande Stöd arbetsgivaren hela vägen Visa på vinsten/nödvändigheten med att ta emot nyanlända Minska trösklarna, visa lösningar och utmana arbetsgivares kravprofil Skapa möten En annan fråga som är viktig för utformningen av vår verksamhet och som väcks av föregående bild. En anställning är en investering och om arbetsgivaren inte tror att den kommer vara lönsam så kommer den inte göras. Och det som är avgörande är inte om den kommer vara lönsam utan om arbetsgivaren tror eller inte tror på den. Både psykologi och faktiska förutsättningar. När det inte är legitimationsyrken så går det att komma runt kraven på formell kompetens när bristen är tillräckligt stor. Med den brist på arbetskraft som finns så går det göra mycket även när de arbetssökande inte uppfyller de formella kompetenskraven

22 Kort om förutsättningar för effektiva arbetsmarknadsinsatser
Kundens behov är utgångspunkten Motivation och drivkraft Nära samarbete med arbetsgivare Samverkan och helhetsperspektiv Lång- och kort sikt Hög- och lågkonjunktur Effekter av etableringsuppdraget

23 Jämförande analys av arbetsförmedlingskontors resultat inom etableringsuppdraget
Frågeställningar: Varför lyckas vissa arbetsförmedlingskontor bättre än andra med att få nyanlända i arbete? Vilken betydelse har externt givna förutsättningar respektive kontorens egen verksamhet? Syfte: identifiera generella framgångsfaktorer som utgångspunkt för utveckling av verksamheten och öka lärandet mellan kontor.

24 Metod Statistisk modell för att jämföra resultat med hänsyn taget till skillnader i yttre förutsättningar* Intervjuer med ett tjugotal kontor i Norrland *Arbetsmarknad, befolkningstäthet, utbildningsnivå hos de inskrivna och personalresurser per inskriven.

25 5 Grundläggande framgångsfaktorer
Arbetslaget – stabilitet och organisera utifrån medarbetares styrkor Matchning och arbetsgivararbetet – mjuk kompetens, personkännedom nätverk, relationer och dedikerade resurser Förhållningssätt – positiva förväntningar och utgå från individens kompetens Målinriktad samverkan – kompetensförsörjning och kommunen som arbetsgivare Renodla arbetet – fokus på kärnverksamheten och frigöra tid tid till det som skapar resultat

26 Vad krävs för att fler ska påbörja och fullföra reguljära studier?
Helhetssyn hos inblandade myndigheter – ger samma budskap Trygg finansiering – studiestartsstöd etc. Gemensam planering med tydliga mål och delmål Ser kopplingen till ett arbete - jobbfokus Utbildningen anpassad efter behov Stöd och coachning inför – och under studietiden Korta och enkla vägar från att intresse väcks till att studier kan påbörjas Enkel och tydlig information om studiemöjligheter Samverkan utifrån individens behov

27 Vägen framåt Samverkan är en förutsättning för att lyckas
Utbildning allt viktigare för matchningen Studiestartsstöd Gemensamma vägledningsinsatser, stöd och motvering Sänka trösklarna Anställningsstöd och ”mjuk matchning” Gemensamma kombinationer av insatser baserat på faktiska rekryteringsbehov Funktionell svenska

28 Tack!