Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare

En presentation över ämnet: "Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare"— Presentationens avskrift:

1 Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare
Minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat genom samhällsplanering Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare

2 Minskad klimatpåverkan och energiomställning
Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna: med utgångspunkt i de regionala klimat- och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder, verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020, arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden, såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete samt infrastrukturarbete, samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området minskad klimatpåverkan och energiomställning, och bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. Strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, Vidareutveckla och genomföra arbetet med regionala klimat- och energistrategier i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, Stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, samt Verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft.

3

4

5 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige
Klimatlag, krav på handlingsplan varje mandatperiod Klimatredovisning i budgetpropositionen Klimatpolitiskt råd

6 Växthusgasutsläppen i icke-handlande sektorn bör senast 2030 vara 65% lägre än 1990
Nettonollutsläpp 2045 = alla produktionsutsläpp -85% år 2045 resterande -15% i kompletterande åtgärder Därefter negativa utsläpp.

7

8 En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

9 Miljömålsberedningens förslag:
Ge Boverket och Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en samordnad vägledning för miljöbedömningar till regelverken för samhällsplanering (såsom plan- och bygglagen, infrastrukturlagstiftningen, regelverken för det regionala utvecklingsarbetet samt miljöbalken) för en mer samordnad planering där klimatmålen kan uppnås genom att ge mer tyngd åt de viktigaste miljöaspekterna i varje planprocess.

10 Ge Boverket i uppdrag att ta fram vägledning för hur länsstyrelserna ska vägleda kommunerna tidigt i planprocessen utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar avvägningar mellan olika samhällsintressen för en minskad klimatpåverkan.

11 Ge Boverket och länsstyrelserna, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), i uppdrag att genomföra en kunskapshöjande insats hos de aktörer som ansvarar för samhällsplaneringen i att använda miljöbedömningsverktyget så att samhällsplaneringen styr mot klimatmålen. Även övriga aktörer inom samhällsbyggandet bör ges möjlighet till kunskapshöjning om planeringssystemet och dess tillämpning.

12 Ge berörda myndigheter i uppdrag att i samband med ovan beskrivna insatser utreda behovet av ändringar i gällande regelverk för att samhällsplaneringen i ökad grad ska styra mot klimatmålen.

13 Sektorsvisa strategier och styrmedel Transporter (planrelaterade punkter)
I den mån stadsmiljöavtal ingås bör dessa utvecklas till ett instrument för hållbart samhällsbyggande och förtätning som kombinerar bostadsbyggande, infrastruktur, kollektivtrafik och minskad biltrafik och läggs in som en del i den nationella infrastrukturplanen för 2018–2027.

14 Ökad möjlighet till finansiering av åtgärder som förändrar transportbehovet och främjar en effektivare användning av infrastruktur och fordon (steg 1- och 2-åtgärder enligt den så kallade fyrstegsprincipen) inom ramen för infrastrukturplaneringen. Digital infrastruktur bör ingå bland de åtgärder som kan finansieras.

15 Trafikförordningen respektive Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, bör ändras så att kommuner ges möjlighet att införa miljözon för lätta fordon och differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån fordons miljöegenskaper. Vidare bör ytterligare möjligheter att delegera viss beslutsrätt till kommunerna vad gäller införande av lokala styrmedel på trafikområdet utredas.

16 Andelen persontransportresor med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel-, och kollektivtrafik.

17 Klimatanpassning Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt länsstyrelsen bedömer detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

18 Lokala konsekvenser i Västerbottens län

19 Årsmedeltemperatur RCP – 2098 RCP

20 Snötäcke – antal dagar med snötäcke över 20 mm vatteninnehåll
Referensperiod: 5 månad till 6 månader och mer RCP 4.5: 4 till 5 månader RCP 8.5: 3 till 4 månader Kan bli 2 månader kortare period med snö mer skidföre. Intensivare vintersäsong

21 Värmebölja - lång sammanhängande period med dygnsmedeltemp över 20 C
RCP Antalet och länden på värmeböljorna ökar

22 Vegetationsperiodens längd
RCP 4.5: ca 5 veckor längre RCP 8.5: ca 7 veckor längre Har redan förlängts

23 Förändring i medelnederbörd – RCP 8.5
vs Vinter Vår Sommar Höst Årsnederbörden väntas öka med mellan 20 och 40% beroende på RCP-scenario. Långvariga regnperioder vanligare. Ökningen är störst under vinter och vår, och allt mer nederbörd faller som regn i stället för snö. Minst ökning sommartid. Den intensiva nederbörden ökar, dygnsnederbörden med runt 20% och entimmesnederbörden med upp till 30%.

24 Globala konsekvenser av klimatförändringen Interaktiv karta:
Varmaste dagarna i europa blir 8 grader varmare Sötvatten minskar upp till 70% Fler skogsbränder på samtliga kontinenter Korallblekning och kraftigt minskat fiske Majs och vete-skördarna minskar med 40% i låglänta områden

25 Klimatanpassa Västerbotten
Målet med handlingsplanen är att skapa en vägledning för att aktivt möta klimatförändringarna, det vill säga minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt och robust samhälle.

26 Uppdelning per sektorer
Konsekvenser specifikt för Västerbotten Rekommenderade insatser

27 Kommunikationer Bebyggelse, byggnader och kulturmiljöer Tekniska försörjningssystem Människors hälsa Areella näringar och turism Naturmiljön och miljömålen Sektorsövergripande insatser

28 Tematiska träffar Bebyggelse, byggnader och kulturmiljöer. 26/10
Kommunikationer. 9/11 Areella näringar och turism. 7/12 Människors hälsa. Januari/februari Naturmiljön (och miljömålen). Januari/februari Tekniska försörjningssystem. Våren 2018

29 Upphandling av skyfallskartering
För länets huvudtätorter (ev. för fler tätorter) Förväntas vara klara våren 2018 Länsstyrelsen bjuder in till en informationsträff i samband med ”lanseringen” Har skickat ut förfrågan till länets kommuner om de har karterat någon av sina tätorter och om det är intresserade av att få någon utöver huvudtätorten karterad och varför. Arbetet drar igång ordentligt här under oktober.

30 Skyfallskarteringen kommer att visa:
Analys av skyfalls påverkan på främst huvudtätorter i länet Analysen ska utgöras av en kartering av 100-års regn och ytterligare ett scenario (troligtvis Köpenhamnsregnet) Maximala vattendjup (vart stannar vattnet) Maximala ytvattenflöden (1/s/m) (åt vilket håll rinner det åt och hur mycket) Maximala vattendjup (vart stannar vattnet) Maximala ytvattenflöden (1/s/m) (åt vilket håll rinner det åt och hur mycket)

31

32

33 Klimatanpassningsutredningen Vem har ansvaret?

34 Nuvarande ansvarsfördelning
Kommun Ansvarar för att ny bebyggelse lokaliseras till lämplig mark. Har skadeståndsskyldighet mot fastighetsägare i 10 år. Oklarheter kring tidsperspektiv och hur skaderisken ska bedömas (olika riktlinjer från länsstyrelserna och praxis saknas). För befintlig bebyggelse har kommunerna inget juridiskt ansvar (87% 2025). Stat - Vagt ansvar för ny och befintlig bebyggelse. Svårt för fastighetsägare att utkräva detta ansvar. Enskild Får ta konsekvenserna och får stå för risken för skador. Kostnaderna förs till stor del över på försäkringskollektivet. Risk finns att fastighetsägare inte kommer att kunna försäkra sig för klimatrelaterade skador inom vissa områden i framtiden. Utredningens slutsats = ansvarsfördelningen är orimlig. Många kommuner planerar och vidtar åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse. Men det saknas en juridisk skyldighet idag. Fastighetsägare kommer drabbas hårt och många åtgärder kräver samordning på ett högre plan.

35 Förslag 1: Analys om risker på grund av klimateffekter och en strategi i översiktsplanen
Krav att kommunerna ska genomföra en riskanalys i översiktsplanen för översvämning, ras, skred och erosion för bebyggelse samt en strategi för hur dessa skador kan minskas. Klara 2022. Ska omfatta konsekvenser av klimateffekter i närtid och i ett längre tidsperspektiv. Analysen ska finansieras genom statsbidrag. Resultatet i riskanalyserna ska ligga till grund för kostnadsbedömning av de klimatanpassningsåtgärder som behöver vidtas.

36 Förslag 2: Ny myndighetsstruktur
Boverket Föreslås bli samordnade myndighet för klimatanpassning i förhållande till bebyggelse. Föreslås ta fram tillsynsvägledningar till länsstyrelserna om översvämning, ras, skred och erosion. Länsstyrelserna Föreslås att med stöd av tillsynsvägledningarna stödja kommunerna i deras planering och regionalt samordna klimatanpassningen. Ska ge planunderstöd genom att tillhandahålla relevant underlag. Ska genom samrådsförfarandet om ÖP:n medverka till att riskanalysen blir tillräcklig och ändamålsenlig. Föreslås få 10 miljoner för sin utökade roll. Myndighetsstrukturen för bebyggelse är enligt utredningen ineffektiv.

37 Förslag 4: Nybyggnation på riskfylld mark enligt äldre plan
Förslag 3: Beredning och innehåll i en nationell strategi för klimatanpassning Att det snarast tillsätts en utredning med uppdrag att lämna förslag till nationell strategi och hur den nationella samordningen ska ske i stor för klimatanpassning. Strategin föreslås innehålla: Tidsperspektiv för bebyggelse (till vilket årtal anpassning bör ske) Val av klimatscenario Politiskt beslut om acceptabel risk (riskdag eller regering) Förslag 4: Nybyggnation på riskfylld mark enligt äldre plan Kommunerna föreslås kunna avslå bygglov i gällande detaljplan om det finns uppenbar risk för skador på fastigheten på grund av översvämning, ras, skred och erosion. Angeläget att göra likande utredning för resterande områden som utredningen inte täcker. Skillnad på risk mellan samhällsviktig verksamhet och annan bebyggelse?

38 Förslag angående dagvatten
5. Utredningen föreslår att det i vattentjänstlagen införs en möjlighet för va-huvudmannen att ställa krav på fastighetsägarna att hantera en viss mängd vatten på den egna fastigheten. 6. Boverket föreslås få i uppdrag att ta fram en vägledning till kommunerna om hur en förbättrade dagvattenhantering kan komma till stånd. 7. Att det i PBL införs en möjlighet för kommunen att i detaljplanen bestämma att det krävs marklov för en viss förändring av markytans utformning. Utreds för att det många gånger är undermåligt i förhållande till kraftiga skyfall och behöver förändras. Mer öppna dagvattenlösningar Ökad samordning av åtgärder, helhetsperspektiv.

39 Kom ihåg - anpassning Bebyggelse, byggnader och kulturmiljöer 26/10 Ansia Klimatanpassad dricksvattenförsörjning februari tillsammans med Livsmedelsverket Revidering av regional vattenförsörjningsplan på gång

40

41 Tack!