Sid. 109-112 4. Ritningar.

En presentation över ämnet: "Sid. 109-112 4. Ritningar."— Presentationens avskrift:

1 Sid 4. Ritningar

2 Varför behöver vi ritningar?
Om man har uppfunnit till exempel en ny apparat är det svårt att enbart med ord förklara hur slutresultatet ska se ut. Det behövs bilder. Vid all konstruktionsverksamhet och tillverkning av apparater och komponenter använder man ritningar.

3 Regler Det är viktigt att arkitekten använder samma symboler som byggmästaren. En svensk konstruktör måste göra ritningen så att apparaten kan tillverkas av t.ex. en fabrik i Kina. Därför finns det speciella regler för hur en ritning ska göras.

4 Med vyerna visar man från olika håll
En ritning är platt , men en konstruktion är tredimensionell. För att kunna visa det helt och hållet måste man rita från flera håll. Varje sådan bild kallas en vy. Man börjar med att rita huvudvyn – en bild av den viktigaste sidan av föremålet. Sedan lägger man till så många vyer som behövs för att se hur föremålet ser ut helt och hållet.

5 Snittet visar vad som finns inuti
Många gånger räcker det inte att se föremålet utifrån. För att visa hur det ser ut inuti, låtsas man att man har skurit itu det. Sådana bilder kallas för snitt.

6 Måtten måste stämma För att den färdiga konstruktionen ska passa ihop och fungera är det förstås viktigt att måtten är riktiga. För att ingen ska kunna tolka måttangivelserna fel, finns det också här bestämda regler. Ritningar ritas i olika skalor beroende på vad som ritas.

7 Sträckan som måttet avser markeras med en särskild måttlinje, med speciella pilspetsar i ändarna.
Sedan skriver man måttangivelserna ovanför måttlinjen, så att de kan läsas antingen från underkanten eller från högerkanten av ritningen. Lägg märke till att måttpilarna inte ska peka på föremålets konturlinjer utan på speciella måttgränslinjer.

8 En film om hur du gör en ritning

9 Skala på ritningen Vi kan t.ex. välja att 1 cm på vår ritning ska motsvara 400 cm i verkligheten. När vi avbildar sträckan 4 m på ritningen ska den alltså ritas ut som 1 cm. Det betyder att sträckan förminskats 400 gånger. Det här kan vi skriva som att skalan är 1:400, vilket vi uttalar som "ett till fyrahundra". Exempel: Du ska rita en bro som är 60 meter lång och 20 meter bred. Om vi då ska räkna ut hur lång den blir på ritningen så dividerar vi brons längd och bredd i centimeter med 400 cm. Skala 1:400 6000/400= 15 cm 2000/400= 5 cm Brons längd på ritningen blir alltså 15 cm och brons bredd blir 5 cm. Om man tycker att det blir för stort/litet så ändrar man skalan.

10 Skala på modellen Skala 1: 400 betyder att 1 cm motsvarar 400 cm.
Jag vill istället att 1 cm ska motsvara 200 cm, skalan blir då 1:200. Om vi ska räkna ut måtten på modellen så dividerar vi brons verkliga mått med 200 (eller dubblar ritningens mått). Brons längd blir 30 cm och bredden blir 10 cm. Ofta vill ha en annan skala på sin modell än vad man har på sin ritning. Vi utgår från förra exemplet med en bro som är 60 meter lång och 20 meter bred. Ritningen skulle göras i skala 1:400 (längd: 15 cm, bredd: 5 cm) Om man t.ex. vill göra modellen dubbelt så stor så måste vi minska skalan.