Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag.

En presentation över ämnet: "Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag."— Presentationens avskrift:

1 Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag

2 Frånvarande elever CB Våra slutsatser om vad som kan åtgärdas Upptäckt
Tidig reaktion Upptäckt Grund-orsaken Utredning Vilken slags frånvaro Bedömning Beslut Utvärdera Revidera Åtgärder Ansvar Skyldigheter Konsekvens CB Våra slutsatser om vad som kan åtgärdas

3 Upptäck och reagera tidigt på frånvaro
Skolan bör ha rutiner för kontinuerlig frånvarorapportering som gör det möjligt att snarast uppmärksamma och ha en samlad bild av elevernas frånvaro Upptäck och reagera tidigt på all frånvaro Källa: Skolverkets föreskrifter arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda frånvaro i skolan CB Även Sou saknad

4 Skolans utredning och kartläggning av elevers frånvaro
Utreda frånvaron Tidigt utreda grundorsakerna till varför eleven är frånvarande Fokus i utredningen Till exempel: Om eleven är i behov särskilt stöd Lärmiljön Kränkande behandling Inte endast konstatera elevens beteenden Eleverna ska ha tillgång till elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och special pedagogiska insatser Det är viktigt att elevhälsan är delaktig i utredningen CB

5 Skolans bedömning av elevers frånvaro
Utifrån utredningen av orsaken till elevens frånvaro – hur bedömer skolan frånvaron? Giltig frånvaro Exempel: Anmäld sjukfrånvaro Ogiltig frånvaro Skolan bedömer att eleven skulle kunna komma till skolan men gör inte det CB

6 Anmäld sjukfrånvaro – kan vara en ogiltig frånvaro
Grundprincipen är att anmäld sjukfrånvaro är giltig. Men … om vårdnadshavare ofta anmäler sitt barn sjuk? Skolan bör uppmärksamma om det finns ett mönster i den anmälda sjukfrånvaron Skolan kan begära ett underlag som styrker anledningen till sjukfrånvaron Utifrån skolans utredning och övrigt fakta underlag ska skolan bedöma om eleven skulle kunna komma till skolan eller inte. När skolans utredning visar att elevens frånvaro beror på sjukdom eller liknande tillstånd som innebär att eleven inte kan delta i utbildningen i skolan: Särskild undervisning i elevens hem eller på annan lämplig plats. Undantag: om elevens läkare uttryckligen i ett läkarutlåtande avråder från utbildning. CB Ett underlag som styrker frånvaron, soc, bup eller egna elevhälsa

7 Beslut om åtgärder Besluta om adekvata åtgärder utifrån grundorsaker till elevens frånvaro Skolan beslutar – inte vårdnadshavare. Dock viktigt med delaktighet. Individuella beslut om åtgärder – inga generella Åtgärdsprogram – om eleven är i behov av särskilt stöd och det är inte tillräckligt med extra anpassningar Regelbundet följa upp och utvärdera åtgärderna och Vid behov revidera – prova nytt /pröva om Skolan är skyldig att kontinuerligt vidta åtgärder så länge skolan är ansvarig för eleven ALDet är alltså av stor vikt att förstå bakomliggande orsaker till elevens beteende för att kunna besluta om adekvat stöd. Elevens beteende är ledtrådar till vad skolan ska utreda när det gäller grundorsakerna till elevens frånvaro.   I vårt arbete ser vi ganska ofta att skolan noterar elevens beteende som orsak till frånvaron. Vi ser därför också att åtgärderna som vidtas står inte alltid i relation till elevens svårigheter. Det är inte ovanligt att skolorna har färdiga lösningar som en elev med svårigheter ska passa in i och inte tvärt om – att åtgärderna som vidtas utgår ifrån vad den specifika individen har för behov. Det är inte en framgångsfaktor att vidta generella och allmänna åtgärder utan att veta att det är åtgärder som fungerar för de specifika svårigheterna som just denna elev har. (I skollagens 3 kap regleras det kring elevers rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. Även om en elev – trots en omfattande frånvaro – når kunskapskraven i 3 kap 8 § men som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation så ska skolan utreda dessa och stöd ges. Det framgår också i skollagen att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser, även om de kan antas nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.) I vårt arbete ser vi ofta att skolan ”erbjuder” åtgärder och att skolan inte genomför dessa åtgärder om vårdnadshavaren eller eleven motsätter/avsäger sig dessa åtgärder. En framgångsfaktor är att skolan gör allt de kan för att vårdnadshavare och elev deltar när ett åtgärdsprogram eller insatser i övrigt utarbetas. Det är dock viktigt att betona att det är rektor/eller den som rektor delegerat till (vissa åtgärder kan rektorn inte delegera – särskild undervisningsgrupp-enskild undervisning-anpassad studiegång) som beslutar om åtgärderna. Det är alltså inte ett frivilligt erbjudande om åtgärder – skolan ska genomföra de beslutade åtgärderna. Om vårdnadshavarna inte är nöjd med åtgärdsprogrammet kan de överklaga till skolväsendets överklagadenämnd- (skyndsam handläggning). OM SKOLAN ANSER ATT ETT ÅTGÄRDSPROGRAM INTE SKA UTARBETAS SKA ÄVEN DETTA BESLUTAS OM – GÅR OCKSÅ ATT ÖVERKLAGA. Skolan kan aldrig upphöra med att följa upp och utvärdera åtgärderna och vid behov revidera och pröva nytt/pröva om - skolan är ansvarig för eleven så länge de är ansvariga för eleven – eleven är inskriven på skolan. Det är en framgångsfaktor att skolor inte ger upp på en elev utan kontinuerligt fortsätter att genomföra olika åtgärder.

8 Samverkan – en viktig framgångsfaktor
Skolans ansvariga, skolans elevhälsa Vårdnadshavare Elev Andra samhällsfunktioner t ex Soc, BUP, mellanvård, Spsm* - viktigt att klargöra skolans, vårdnadshavarnas samt respektive samhällsfunktions roll i arbetet med att komma tillrätta med en elevs frånvaro Om Soc, BUP e t c erbjuder stöd och åtgärder – viktigt att vårdnadshavarna samverkar Skolan har ansvaret för att arbeta för en fungerande samverkan och kommunikation med vårdnadshavarna ALVi vill med denna bild belysa vikten av samverkan mellan alla berörda parter runt en elev. Detta är också en framgångsfaktor. De parter som främst är berörda är dessa på bilden. Skolan är ansvarig för att ständigt arbeta för att få en fungerande samverkan och kommunikation med vårdnadshavaren/elev. Som tidigare nämnts är skolans elevhälsa den funktion som eleven ska ha tillgång till och som därför tidigt behöver vara uppmärksammad på elevens situation och involverad i utredning och åtgärder samt i samverkan. *Specialpedagogiska skolmyndigheten

9 Skolpliktsanmälan ska lämnas till utbildningsförvaltningen
En fristående skola är skyldig att lämna uppgifter om en elevs omfattande ogiltiga frånvaro till hemkommunen. Det sker genom en skolpliktsanmälan till Läs mer på Stockholms stads riktlinjer när en fristående skola senast ska lämna uppgifter: 20 % ogiltig frånvaro under två sammanhängande månader 100 % ogiltig frånvaro efter en månad ALEn fristående skola är enligt 7 kap. 22 § skollagen skyldig att lämna uppgifter om en elev har en betydande ogiltig frånvaro. Stockholm stad har beslutat om riktlinjer för när en fristående skola ska lämna en skolpliktsanmälan. Det här gäller dock elever där skolan har bedömt att eleven har en betydande OGILTIG frånvaro – ej GILTIG frånvaro. Det är därför, som tidigare har nämnts, att skolan tar ställning i om en elev har en ogiltig eller giltig frånvaro. Det är också viktigt utifrån vilka bestämmelser skolan har att förhålla sig till beroende på vad frånvaron handlar om. Det vi ser i vårt arbete att detta är svårt för skolorna att bedöma. Kan komma att förändras om nya bestämmelser kommer framöver där man kan komma att reglera kring ”problematisk frånvaro”. 7 kap. 22 § Skollagen

10 Hemkommunens roll Varför följer utbildningsförvaltningen upp skolpliktiga elevers ogiltiga frånvaro Elevens rätt till utbildning tillgodoses Elevens skolplikt fullgörs ALMånga skolor undrar vad elevens hemkommun har för roll i en elevsituation. En del skolor anser till och med att hemkommunens utbildningsförvaltning ”ska ta över” ansvaret för en elevs situation. Detta kan inte utbildningsförvaltningen göra eftersom vårdnadshavaren har valt att barnet ska få sin skolgång hos en annan skolhuvudman. Hemkommunens roll är, som vi inledde med, att bevaka att en elevs rätt till utbildning tillgodoses. Här ingår även att följa om eleven får det stöd och anpassning som en elev kan vara i behov av och att åtgärder och insatser kring en elevs frånvaro sker. Det är när det är helt klarlagt att en elevs vårdnadshavare brister i att se till att barnet kommer till skolan och fullgör sin skolplikt som hemkommunen vid vite kan förelägga ett barns vårdnadshavare att se till att så sker. I samband med detta kan hemkommunen förelägga att vårdnadshavaren ska se till att barnet kommer till den fristående skolan eller en kommunal skola, prata mer om detta snart. Annars är det alltså vårdnadshavaren som väljer om de ska byta skola för sitt barn eller inte. Skollagen 7 kap §§

11 När en elevs ogiltiga frånvaro beror på vårdnadshavarna – vad kan hemkommunen göra?
Stockholms stads stödmaterial och anvisningar om vilket underlag som ska bifogas en skolpliktsanmälan finns på: Ny skolpliktsanmälan krävs där det tydligt framgår att skolan utrett att frånvaron beror på vårdnadshavarna och Skolan uttömt alla möjliga åtgärder för att få vårdnadshavare att på frivillig väg se till att eleven fullgör sin skolplikt Utifrån skolans underlag utreder utbildningsförvaltningen vidare i frågan om den ogiltiga frånvaron beror på vårdnadshavarna Om utbildningsförvaltningens bedömning är att elevens ogiltiga frånvaro beror på vårdnadshavarna kan hemkommunen förelägga vårdnadshavare att se till att barnet fullgör sin skolplikt vilket kan förenas med vite. ALNär skolan lämnat en skolpliktsanmälan kring en elev där skolan bedömt att eleven har en betydande OGILTIG frånvaro och där skolan dessutom anser att det är vårdnadshavaren som brister i sitt ansvar för att se till att barnet kommer till skolan och fullgör sin skolplikt är det viktigt att skolan lämnar ett konkret och helst gediget underlag om detta för att kommunen ska kunna ta ställnig i om så är fallet eller inte inför ett eventuellt föreläggande vid vite gentemot vårdnadshavaren. Det är också viktigt utifrån att om hemkommunen ska kunna gå vidare med ett föreläggande vid vite behöver kommunen i sitt underlag till förvaltningsrätten redogöra för hur skolan (och i vissa fall i samverkan med hemkommunen) uttömt alla möjliga åtgärder för att försökt att få vårdnadshavare att på frivillig väg se till att barnet fullgör sin skolplikt. Utbildningsförvaltningen har därför utarbetat Anvisningar om vilket underlag som skolan behöver inkomma med i en skolpliktsanmälan (eller ytterligare en skolpliktsanmälan) som beskriver vilket underlag skolan behöver lämna till utbildningsförvaltningen. (VISA ) Dessa finns på 7 kap 22-23§§ skollagen

12 Klargöranden kring ansvar för elevens utbildning och fullgörande av skolplikt
Skolplikt innebär närvaroplikt i skolan (med undantag för om en elev har giltig frånvaro). Skolplikt innebär också en rätt till kostnadsfri utbildning i grundskolan. Vårdnadshavare är ansvarig för att se till att barnet kommer till skolan (undantag: om eleven har giltig frånvaro) Skolan är ansvarig för elevens utbildning och har tillsyn under skoltid – ej vårdnadshavarna Vårdnadshavare och elev ska få möjlighet att vara delaktiga när åtgärder utarbetas - skolan beslutar (ej erbjuder) och ansvarar för genomförandet Vårdnadshavare ska samverka så att beslutade åtgärder kan genomföras ALNär det gäller ansvaret för att en elev fullgör sin skolplikt så vilar detta ansvar på tre parter. Vårdnadshavarna, skolan och huvudmannen/hemkommunen  Det finns många inspektionsbeslut dvs praxis där hemkommunens roll för elever med omfattande frånvaro behandlas. Dock är inte alla dessa inspektionsbeslut samstämmiga kring hur långtgående ansvar hemkommunen har. Det kan också bero på det enskilda elevärendet. Vårdnadshavarens ansvar är att se till att barnet kommer till skolan – eller när det uppstår problem för vårdnadshavaren att göra det – samverka kring de åtgärder som skolan beslutar om (och ibland i samverkan med olika samhällsfunktoner också) som syftar till att eleven ska återgå till utbildningen i skolan (närvaroplikt). Undantag GILTiG FRV. Om vårdnadshavaren har lyckats se till att barnet kommer till skolan så övergår ansvaret till skolan. Skolan har ett tillsynsansvar för en elev under skoltid – detta med anledning av att eleven har skolplikt dvs närvaroplikt. Lagstiftaren har tagit ifrån vårdnadshavaren ansvaret för barnet under den obligatoriska skoldagen. Det är därför skolans ansvar för att ha tillsyn över eleverna (beroende på ålder och mognad) och sätta in åtgärder så att eleven inte avviker under skoldagen. Det är återigen viktigt att betona att skolan beslutar om åtgärder för en elev – inte vårdnadshavaren. I vårt arbete möter vi ofta kommentarer kring att vårdnadshavaren motsätter /avsäger sig åtgärder inte samverkar i åtgärder och att skolan därför inte vidtar åtgärderna. Som tidigare nämnts ska skolan besluta och genomföra. Vårdnadshavaren/elev ska få möjlighet att delta när åtgärder utarbetas men det är skolan som beslutar. Vårdnadshavaren har ett ansvar för att samverka i de beslutade åtgärderna och – om de inte är nöjda – kan åtgärdsprogrammet överklagas. Det är dock viktigt att återigen betona vikten av att skolan behöver vara den part som ansvarar för att samverkan och kommunikationen med vårdnadshavarna så långt som möjligt ska fungera. Det är en framgångsfaktor att skola och vårdnadshavare har en bra samverkan och kommunikation kring målbilden dvs att eleven ska få en fungerande skolgång och få sin rätt till utbildning tillgodosedd.

13 SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera
Framgångsfaktorer Vad vet vi idag? Förebyggande arbete Tidig upptäckt Utreda grundorsaker Adekvata åtgärder utifrån grundorsaker Samverkan Kompetens SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera CB