Intersektionalitet, kategorier och maktanalyser

En presentation över ämnet: "Intersektionalitet, kategorier och maktanalyser"— Presentationens avskrift:

1 Intersektionalitet, kategorier och maktanalyser

2 Mansdominans fara för Wikipedia
Publicerat i dag. 09:35 Kollage: Arne Jönsson

3 Påstående Män är mer våldsam en kvinnor!
Kvinnor är mer socialt orienterade en män!

4 Poststrukturell feminism: en kritik av helgjutna kategorier
Är det skillnad på ”manlighet” och ”man” och eventuellt vad i består denne skillnaden? ”Man föds inte till kvinna. Man blir det” Simone de Beauvoir (1949) Judith Butler (1990) ”Gender trouble” Kön, genus & performativitet

5 Vad är genus Genus, …, betecknar ett betydelsesystem som består av två varandra motsatta och uteslutande kategorier vari alla människor placeras. Genus baseras på en kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Det är viktigt att framhålla att det inte är de biologiska skillnaderna i sig som utgör genus, utan det är tolkningen av dessa Don Kulick 1987, s. 11).

6 Genus “ The doer/subject/person is never fixed, finally a girl or a woman or whatever, but always becoming or being. Becoming a woman or a girl is an ongoing discursive practice, in constant reproduction.” (Jones 1997: 267)

7 Vilket betende förknippas med pojkar respektiva flickor?

8 Femininitet/maskulinitet

9 En röst från biologien Fausto-Sterling (1993) Mann Herms Hermafrodit
Ferms Kvinna

10 Heteronormativitet (heteronormativity)
The problem with gender, as we now have it, is the violence – both real and metaphorical – we do by generalizing. Fausto-Sterling 2000, p. 108 Heteronormativitet (heteronormativity)

11 Intersektionalitet och maktanalys
Från strukturella analyser till processuella analyser Stigmatisering versus underordning Kunskapsintresse är att beskriva maktmekanismer, segregering, inkludering och underordning genom att peka på individuella, institutionella och strukturella aspekter i makt utövningen.

12 Läsa maktpraktiker Fokus: Underordnade/överordnade positioner
Stigmatiserade positioner Sorteringer, rangeringer, värderingar, examination,etc. Verktyg som styr vad vi identifierar som underordnade/överordnade/stigmatiserade Klass Genus Etnicitet Generation Sexualitet Utbildning Geografi Nationalitet Intersektioner

13 Vad och hur ser du? Alt om min far (2002) Norges kanske mest kännta drag Esben (Ester) Benestad

14 Vad och hur ser du?

15 Reflexivitet Reflexivitet: Uppmärksamhet på och diskussion av forskarens bidrag i produktionen av kunskap ”Point of view” Vem är den som ser? Vem är du när du ser? Vad ser hon/han efter? Vilka föreställningar har du? Vad förväntar du att se? Vad ser/söker du? Hur beskrivs det du ser? Varför beskrivs det du ser på just det sättet?

16 ”Intersektionalitet i text”
Synliggörande av mångfald i textar Vad: Fenomen och val av exempel Hur: Bruk av text/illustrationer/bilder/film Vem: Vem är barnet/skoleleven