Folkskolan 175 år 1. Skolans utveckling i Södra Ving under 175 år 2

En presentation över ämnet: "Folkskolan 175 år 1. Skolans utveckling i Södra Ving under 175 år 2"— Presentationens avskrift:

1 Folkskolan 175 år 1. Skolans utveckling i Södra Ving under 175 år 2
Folkskolan 175 år Skolans utveckling i Södra Ving under 175 år Lektion Film Kaffe Hökerums skola i dag- nybyggnation och det inre arbetet Skolvision 2025 sett ur ett kommunalt perspektiv

2 DÅ-NU och i FRAMTIDEN Folkskolan i Sverige fyller 175 år 2017
Skolan i Södra Ving I år är det 175 år sedan det bestämdes att alla barn i Sverige skulle gå i skolan. Detta kulturarv uppmärksammar vi i Södra Vings hembygdsförening genom att lyfta fram den lokala skolan, dess historia, dagens skola och med sikte på framtidens skola.

3 1842 1842 Minst en allmän folkskola skulle inrättas i varje socken.
Kungliga Majestätets stadga Minst en allmän folkskola skulle inrättas i varje socken. 1842 1842 kom kungliga majestätets stadga om att minst en allmän folkskola, obligatorisk för alla barn, skulle inrättas i varje socken. Två år innan stadgan kom (1840) föreslog dåvarande kyrkoherden i pastoratet, hovpredikantent Lundén, att en barnskola skulle inrättas i Vings socken, men detta fick inget gehör.

4 Hur tänker beslutsfattarna i Södra Vings pastorat?
1848 En allmän obligatorisk skola blev problem för de styrande i Södra Vings socken. Frågan stöttes och blöttes. Valet kom att stå mellan en fast skola för hela pastoratet eller en ambulerande skola, vilket innebar att läraren skulle flytta från socken till socken och undervisa periodvis. Det tog fem år att besluta om hur man skulle göra. Till slut enades man om att bygga en skola. Skolan byggdes mitt emot kyrkan och var klar Skolan var gemensam för hela Södra Vings dåvarande pastorat.

5 Stora åldersblandade klasser
Barngrupperna blev stora och det fanns ingen särskild klassindelning och barnen går i skolan högst ett år. Halvtidsläsning och varannandagsläsning tillämpas ofta för att få plats med elever. Detta händer i hela landet de närmasre 40 åren: Fr o m inrättas småskolor och lärarkåren bestod till största delen av outbildade kvinnor med mycket låga löner. 1858 blir årskurs 1-2 separat småskola. Först 1859 får kvinnor söka tjänster inom folkskolan och får tillträde till lärarseminarierna. Samma år inrättas en folkskoleinspektion för att höja nivån på undervisningen. Samtidigt får kvinnliga och manliga lärare lika lön, vilket snart skulle ändras (1906) då männen drar ifrån med höjda löner 1878 blir folkskolan sexårig och den första läroplanen införs, med en uppdelning av två-årig småskola och fyra-årig folkskola och en fortsättningsskola (åk 7-8) införs. 1889 kommer åter en ny skolstadga som handlar om specialundervisning. (Dövstumsundervisning och undervisning för blinda barn lagstadgas.)

6 Härna folkskola Vi backar tillbaka till Södra Ving och skolorna här.
Ifrån det att skolan hade tagits i bruk 1848 blev det mycket gnäll uti bygden. Det blev långa skolvägar för barnen från Grovare och Fänneslunda och många var missnöjda. Detta ledde till att undervisningen blev ambulerande. Inte heller detta var man nöjd med, det jäste uti bygden. Långt senare 1869 ledde detta missnöje till att skoldistriktet delades. Vingborna ville ha ett eget skolhus och det beslutades om att man skulle uppföra ett skolhus även i Härna socken Striden var inte slut i och med detta, utan nu tvistade man om hur kostnaderna skulle delas upp. Till slut enades man om att de övriga socknarna inom pastoratet övertog det gamla skolhuset för en mindre summa pengar. (nuv. Hembygdsgården).

7 1870 Kyrkskolan Nu kunde vingborna bygga en ny egen och som man uttryckte sig förnämlig skola i Södra Ving istället. Skolan stod färdig under I skolhuset fanns en större och en mindre lärosal. På andra våning fanns bostäder för lärare. Barnantalet var vid denna tid ca 100. Barnantalet ökade och hela skolhuset behövdes för undervisning och då byggdes ett separat bostadshus för lärare strax intill skolhuset. Tjänstebostädernas yta skulle vara på högst 90 kvadratmeter för manlig ordinarie folksklolärare och en kvinnlig folkskollärare skulle ha 65 kvadratmeter och annan lärare fick 45 kvadratmeter. Den manlige läraren förutsattaes vara gift och ha familj medan lärarinnan bara skulle ägna sig åt sitt kall. Då det nya skolhuset var klart, inrättades även en småskola och slöjdundervisning. Detta skolhus har använts ända fram till 1951, då det fick ge vika för den nya centralskolan. Att Kyrkskolan räckte till under så lång tid berodde på att det från 1899 fanns skolor med lärarbostäder i Bredaslätt och Intakan.

8 1894/1899 Bredaslätts folkskola
1894 beslutade man låta uppföra två nya skolhus – ett vid Bredaslätt (bilden) och ett vid Intakan. Det fanns även ett förslag att bygga en skola vid Ekeslunda, men så blev det inte.

9 1894/1899 Intakans folkskola Intakans och Bredaslätts folkskola stod klara att användas 1899 och var i bruk ända fram till 1951, då Centralskolan stod klar. Vi denna tid var barnantalet vid Härna skola lågt, varför även dessa barn och lärare hänvisades till Centralskolan.

10 Hökerums centralskola 1951
1951 var den nya skolan klar, vilket hade föregåtts av att skolan skulle omorganiseras och decentraliseras, (1945). Ungefär samtidigt infördes 39 veckors lästid i folkskolan. Kostnaden för den nya skolan var ca 400,000 kronor. Det är den äldsta delen av nuvarande skola. Barnantalet var nu 152 barn. 1958 avskaffades agan.

11 Tillbyggnad 1972 Barnantalet vid skolan ökar och man är i behov av fler klassrum. När ålderdomshemmet ersattes av Hökerumsgården blev tomten intill Centralskolan ledig och en ny separat skolbyggnad stod färdig 1972. Innan dess hade en gymnastikhall uppförts.

12 1990 byggdes de båda skolhusen ihop och nya välbehövliga lokaler kom till.
Så här ser det ut idag. Det har blåst många vindar inom skolan sedan 1842 och det kommer säkert att blåsa fler och det handlar om utvecklning. Morgondagens skola börjar ta sin form nu under våren 2017. Och därmed tackar jag för att ni har velat lyssna och ta del av lite av den skolhistoria som finns i Södra ving.

13 Från griffeltavla till I-pad Bilder är hämtade ur ”Sveriges bebyggelse, Ålvsborgs län” ”Södra Ving – en socken beskrivning” och ur boken om ”Södra Ving Då och nu” Gun Samuelsson