Den västerländska konstmusikens historia

En presentation över ämnet: "Den västerländska konstmusikens historia"— Presentationens avskrift:

1 Den västerländska konstmusikens historia
Några viktiga epoker

2 Antiken (ca 500 fvt – 600 evt ) Det är svårt att veta säkert hur musik lät för länge sen eftersom de inte skrevs ner på ett tydligt sätt. Vi vet att folk i alla tider gjort instrument som arkeologerna hittat men vi vet inte hur musiken lät. Under Antiken får vi några ledtrådar till hur musiken lät och användes. Den gamla Seikilossången som var ristad på en lertavla har man försökt tyda och vi vet att grekerna använde musik i många sammanhang t.ex. teater och under idrottsevenemang. Det är också från det gamla Grekland vi fått ordet musik (mousiké = sånggudinnornas konst) och vår indelning av tonerna (en sträng i 12 delar).

3 Medeltiden  (ca 600 – 1400 evt ) Det är först på 600 talet som musiken under påve Gregorius börjar skrivas ner på ett sätt som vi tror oss kunna tolka bra. Under medeltiden hade kyrkan stort inflytande och det är där man skriver ner de första styckena. Den sakrala (kyrkliga) musiken sjöngs av män utan instrument. Den profana (världsliga) musiken under medeltiden kunde vara festmusik, dansmusik eller berättande historier. Trubadurer sjöng om riddare, adel, kungar och kärlek. Instrument som kommer in i den världsliga musiken under medeltiden är flöjter, säckpipa, trumpeter, trummor, luta och orgel. I kyrkan vill man inte ha annat än sång och möjligen orgel. Huvudsakligen sjunger och spelar man en melodi men mot slutet av medeltiden kommer det mer flerstämmiga stycken. Flera stämmor som kan sjungas som egna melodier vävs ihop.

4 Antiken och Medeltiden (ca 500 fvt – 1400 evt )
Antik musik -Seikilos sången Medeltidens musik både sakral (religiös) och profan (världslig) Gregoriansk sång tidig medeltid Hildegard av Bingen 1100tal och festmusik Mer gammal musik i traditionell och sen i ny tappning. Vad tycker ni?

5 Renässans (ca ) Under denna period inspirerades man av de gamla grekiska och romerska idealen (som skulle pånyttfödas – renässans) och samtidigt utforskade man både vår planet (Columbus) och planeterna omkring oss (Copernicus). Musiken blev också mer utforskad och utvecklad. Den blev ”tätare” med fler parallella individuella stämmor som vävdes ihop (polyfoni), stämmorna kunde härma varandra och bygga harmoniska klanger. Mer intresse för klang än medeltidens fokus på melodi. Ofta var den sjungen (a Cappella = som i kapellet/kyrkan) utan några ackompanjerande instrument. Instrument som kommer in under renässansen är krumhorn, luta och viola da gamba (en föregångare till cellon). Rytmen var ofta likartad och man använde många olika skalor (modala skalor) till skillnad från dagens musik som brukar använda dur eller mollskalor. Mycket musik skrevs för kyrkliga sammanhang t.ex. mässor (musik till nattvardsgudstjänsten) och motetter (körsånger med religiöst/bibliskt innehåll) men det skrevs också många olika folksånger i t.ex. Italien, Tyskland, Frankrike och England.

6 Renässans (ca ) Religiös musik Dansmusik från Italien (La Rocha Del Fuso) Krumhorn Luta Viola da gamba

7 Barocken (ca ) Ordet barock kommer troligtvis från det portugisiska ordet ”barocco” som användes för oregelbundna pärlor. Musiker som kom senare i historien tyckte att barock tidens musik var pompös och överdriven och inte så fin som deras. Under barock tiden får vi musik som gått till historien av t.ex. Vivaldi, Händel och Bach och musiken börjar nu följa dur och moll skalorna som vi nu är vana vid. Stämmorna i musiken blir mer självständiga (polyfoni till skillnad från monofoni där en melodistämma har enklare kompstämmor). Man börjar använda sig av ”generalbas” en basstämma som kan spelas på t.ex. cello och tangenter. Musiken behövde inte längre vara så sirligt vacker utan kunde spegla tuffare känslor (tänk Vivaldis ”vintern” från de fyra årstiderna) och man kunde växla i styrka starkt och svagt genom att låta instrumenten vara flera eller få i olika partier. Rytmer och stämningar var ofta ganska lika i styckena. Vi får det som börjar likna moderna orkestrar med stråkinstrument (fiol, altfiol, cello och kontrabas) träblås (flöjt, oboe, fagott) men också bleckblås och tangenter (trumpet och cembalo). Musiken gjordes både för kyrkliga (sakrala) sammanhang och för värdsliga (profana). Vi får oratorier i kyrkan (sjungna dramatiska verk) t.ex. Händels Messias (”Halleluja” kören) samt världsliga operor och orkesterstycken i flera satser (Concerto Grosso) och solokonserter som den tidigare nämnda violinkonserten ”De fyra årstiderna” där en soloviolin spelar vissa partier själv och annat med orkestern.

8 Barocken (ca ) Vivaldis vintern från de fyra årstiderna Händels Halleluja kör Fyrverkerimusik Bach Toccata och fuga i Dmoll Air Brandenburg konsert no 3

9 Orkestern under Barocken
Sibeliusakademin   Cembalo Cembalo konser

10 Fler animerade låtar Några stycke av Bach spelade av Kimiko Ishizaka på piano med animeringar av Stephen Malinowski (musiker uppfinnare och programmerare –skapare ”The Music Animation Machine”). Preludium i C JSB Preludium i C# moll Preludium i C# JSB Fuga i C moll

11 Repetitionsfrågor Kan du berätta någon om hur musiken lät och användes
i forntiden? under antiken?  på medeltid och renässans?  på 1600 talet Placera rätt instrument i rätt tid (den kan passa i flera epoker - då kan du försöka sätta den där den först uppträder) lyra, vinare/brummare, cembalo, krumhorn, luta, trumma, flöjt, säckpipa, viola da gamba, fiol, cello och orgel  Kolla att du känner igen instrumenten i barockorkestern och att du kan kommentera hur de fungerar/låter/används. Placera rätt tonsättare/upphovsman i rätt epok: Viviadi, Palestrina, Bach, Hildegard av Bingen, Händel, påven Gregorius.

12 Klassicismen/Wienklassicismen ca 1740-1815
Under denna period skapas mycket av den musik som många idag kallar för ”klassisk musik”. Det var en tid då kompositörer kunde få arbete hos ett hov/någon rik person för att specialskriva musik åt dem och vi får mycket musik som älskats både då och fram till vår tid. Pianot blir uppfunnet och blir mycket populärt att skriva stycken för. Nu kan man spela både piano (svagt) och forte (starkt) så dynamiken i musiken går att variera mer än vad man kunde med pianots föregångare – cembalon. Vi får stycken skrivna som sonater – ett stycke för en till två musiker, för stråkkvartett (två fioler, en altfiol och en cello) och symfonier – stycken skrivna för en hel stor orkester. Musiken som skrivs är elegant med en tydlig melodi, sirligt utbroderad och samtidigt både lättlyssnad och avancerad. Det finns ett tydligt tema men det är samtidigt alltid något annat som händer som gör att musiken inte blir enkel och tråkig. Då var improvisation också en viktig del av musiken men nu improviserar man sällan när man spelar wienklassisk musik. Stora kompositörer under denna period är Mozart, Beethoven och Haydn.

13 Klassicismen lyssningslänkar
Mozarts Eine kleine nacht musik pianosonat Symfoni Nattens drottning ur Trollflöjten Ludwig van Beethoven Ode to joy (det vi känner igen bäst börjar först efter drygt tre minuter "januari börjar året..") månskenssonaten Fur elise Den femte symfonin Joseph Haydn Symfoni symfonin med pukslaget sonat

14 Pröva dig själv Vilka epoker har vi gått igenom?
Vilka tids perioder pratade vi då om? Kan du koppla en eller ibland två olika sorters musik till tidsperioderna/epokerna? Vilka instrument kan man ha använt vid de olika perioderna? Kan du ge exempel på några olika representanter för de olika instrumentgrupperna som vi har? -Sträng instrument -Träblåsinstrument -Bleckblåsinstrument -Slagverksinstrument Känner du igen dem på bilden? Testa dig själv med några av klippen på wikispacen. Klicka på länken lyssna (–inte titta!) Har du frågor skriv till