Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak

En presentation över ämnet: "Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak"— Presentationens avskrift:

1 Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak
Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”

2 ”Bra och viktiga frågor i dagens samhälle
”Bra och viktiga frågor i dagens samhälle. Många vågar nog inte erkänna allt de egentligen har gjort, men när det är anonymt kanske man ka ta fram hur det egentligen är och hjälpa dem” Röst från Liv & Hälsa ung

3 Om Liv & Hälsa ung Enkätundersökning riktad till elever
Följande årskurser 2014 5, 7 och 9 i grundskolan 2 gymnasiet särskolan årskurs på gymnasiet Undersökningen genomförs på lektionstid Frågeområden: livsvillkor, levnadsvanor, hälsa Genomförts 2004, 2006, 2008, 2011 och 2014

4 Liv & Hälsa ung 2014 135 skolor deltog i undersökningen (av 150 möjliga), sammanlagt ca elever. Svarsfrekvens: Åk 5 Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymn. Särskolan 94 % 90 % 85 % 84 % 86 % Två större fristående grundskolor i Eskilstuna valde 2014 att inte medverka i Liv & Hälsa ung. Det motsvarar 18 procent av eleverna i grundskolan i Eskilstunas årskurs 5, 7 och 9. Jämförelser med tidigare undersökningsår för årskurs 7 och 9 i Eskilstunas kommunprofil ska därför göras med en viss försiktighet. I Nyköpings kommun valde sex skolor med elever i årskurs 5 att inte medverka i Liv & Hälsa ung Det motsvarar ungefär 30 procent. Resultaten i Nyköpings kommunprofil kan därför inte ses som representativa för samtliga elever i årskurs 5 i Nyköpings kommun. Övriga skolor som ej medverkade i undersökningen har få elever och påverkar resultatet kommunprofilerna i liten/mycket liten grad.

5 Hur ska resultaten tolkas?
På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar På länsnivå kan jämförelser mellan olika undersökningsår visa på faktiska trender över tid Viktigt att komma ihåg att livsvillkor, levnadsvanor och hälsa påverkar varandra i ett komplext samspel

6 Andel elever som röker dagligen
% Rökning har blivit mindre vanligt bland flickor och pojkar i årskurs 9 och 2 mellan 2011 och Störst förändring är för flickor. Daglig rökning har minskat från 10 till 6 procent i årskurs 9 och i årskurs 2 från 16 till 10 procent. En förklaring till den positiva utvecklingen kan vara att tillsynen för skolgårdarna intensifierats i länet. Flera skolor arbetar också aktivt för en tobaksfri/rökfri skola. Det finns starka samband mellan att röka, dricka alkohol och använda narkotika. Detta mönster är mycket likartat mellan könen. Forskning pekar på att tobaksbruk är det första normbrytande beteendet vilket banar väg för andra droger. Källa: Folkhälsorapport Socialstyrelsen. (sidan 5 i rapporten )

7 Andel elever som röker ibland
% Även rökning ibland visar på ett nedåtgång under perioden.

8 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker
% Ligger ganska stabilt på knappt 90 %. Frågan ställs bara i åk 9 och ställdes första gången 2008.

9 Andel elever som snusar dagligen
% Snusning bland pojkar har minskat kraftigt över perioden 2004 till 2014 i årskurs 9 och 2 medan den legat på en konstant låg nivå för flickor och för pojkar i årskurs 7.

10 Andel elever som rökt vattenpipa de senaste 12 månaderna
% Frågan om vattenpipa har funnits med vi två tillfällen, 2011 och Andel elever som rökt vattenpipa har sjunkit kraftigt mellan dessa år.

11 Andel elever som rökt vattenpipa en gång i månaden eller mer (av de som har rökt)
% Frågan om vattenpipa har funnits med vi två tillfällen, 2011 och Andel elever som rökt vattenpipa en gång i månaden eller mer har ökat markant för pojkar och för flickor i åk 9

12 Andel elever som druckit alkohol någon gång
% När det gäller andelen elever som inte har druckit alkohol någon gång ser vi en mycket positiv utveckling, både för flickor och pojkar i åk 7.

13 Andel elever som varit berusad någon gång (av de som druckit)
% Att ha varit berusad någon gång (av de som dricker) har för flickor minskat 2014 till 2004 års nivå för att innan dess varit högre. Pojkarna har ungefär samma mönster men lägre andel som har berusat sig. Observera att andelen som har druckit alkohol någon gång 2014 är för flickor 34 procent och för pojkar 38 procent. För 2004 var andelarna för flickor 59 procent och för pojkarna 60 procent.

14 Andel elever som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna
% När det gäller andelen elever som inte har druckit alkohol det senaste året ser vi en mycket positiv utveckling, både för flickor och pojkar. Minskningen är kraftigare i årskurs 9 än i årskurs 2 Vi ser även en nedgång av andelen elever som dricker alkohol ofta.

15 Andel elever som druckit sig berusade minst en gång i månaden senaste året (av de som druckit)
% Samma mönster går igen i fråga om berusning under det senaste året, en betydligt högra andel av eleverna har inte varit berusade det senaste året. I årskurs 9 frågar vi om berusning en gång i månaden

16 Andel elever som druckit sig berusade minst en gång i månaden senaste året (av de som druckit)
% Samma mönster går igen i fråga om berusning under det senaste året, en betydligt högra andel av eleverna har inte varit berusade det senaste året. I årskurs 2 frågar vi om berusning en gång i veckan Svarsalternativen är ändrade därför är det svårt att jämför med resultaten från 2004 och 2006

17 Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol
% Andelen vars föräldrar inte tycker det är okej att de dricker alkohol ökar. Oklart om föräldrarnas uppfattning ändrats eller om det är så att föräldrarnas uppfattning är mer tydlig för ungdomarna

18 Andel elever som får vanligtvis alkohol från föräldrar (köper ut/bjuder)
% Andelen elever som får vanligtvis alkohol från föräldrar (köper ut/bjuder). Mellan 2008 och 2014 har en minskning skett, ca en halvering.

19 Diskussionsfråga: På vilket sätt märks den positiva utvecklingen av minskad tobak och alkohol i skolan/samhället? Vad tror jag/vi har haft störst betydelse för utvecklingen? Vilka utmaningar finns för att den positiva trenden ska kunna fortsätta? Den senaste tioårsperioden har varit ett tydligt fokus på folkhälsoarbetet inom ANDT området. Arbetet har skett på flera nivåer i samhället, såväl lokalt, regionalt som nationellt och har omfattat en rad olika insatser ofta i samverkan. Det har handlat om insatser för ökad medvetenhet hos såväl föräldrar, ungdomar, skola och samhället i stort. Detta har också skett i kombination med lagstiftning kring till exempel rökfria restauranger och att resurser satsats på att bygga upp funktioner lokalt och regionalt som mobiliserar kring frågan. Källa: Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, donings- och tobakspolitiken 2014, (Sidan 5 i rapporten).

20 Andel elever som någon gång använt narkotika
% Andelen som någon gång använt narkotika ligger ganska stabilt rund 7-8 % i årskurs 9. I årskurs 2 ses en uppåtgående trend. Vad gäller nätdroger tycks det vara drogsubstanser för erfarna droganvändare, ett ytterligare preparat i raden av flera droger som använts av en relativt belastad grupp ungdomar med stor förekomst av många riskfaktorer” Källa: Ungdomar som använder nätdroger – vilka är de? CAN 2013 (sidan 8 i rapporten).

21 Andel elever som känner till någon som kan ge/sälja narkotika till dem
% Andel elever som känner till hur eller var man får tag på narkotika ökar, framförallt i årskurs 2. Här visas svarsalternativen Ja, det tror jag samt Ja, det vet jag säkert. 2014 fördelar sig svaren Ja, det tror jag 28 % Ja, det vet jag säkert 23 %

22 Narkotikaanvändning visar på en oroande utveckling:
Vad kan vi göra i vår organisation för att påverka detta? Hur samverkar vi med andra verksamheter? Möjligheter och hinder i arbetet

23 Mer om Liv & Hälsa ung