Carin Östling carin.ostling@regionuppsala.se Projektledare: Carin Östling carin.ostling@regionuppsala.se Henrik Andréasson henrik.andreasson@regionuppsala.se.

En presentation över ämnet: "Carin Östling carin.ostling@regionuppsala.se Projektledare: Carin Östling carin.ostling@regionuppsala.se Henrik Andréasson henrik.andreasson@regionuppsala.se."— Presentationens avskrift:

1 Carin Östling carin.ostling@regionuppsala.se
Projektledare: Carin Östling Henrik Andréasson

2 Liv & Hälsa Ung från 2003 till 2017…
Syfte har sedan start varit att följa hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos länets ungdomar Målgrupp är elever i grundskolans åk 7, åk 9 och åk 2 i gymnasiet, samtliga kommuner. Genomförs i skolan, av skolpersonal under skoltid, och under provliknande former. Vartannat år.

3 En utveckling genom åren…
En levande produkt, aktualitet och användbarhet har varit i fokus. Ska användas ihop med andra kunskapskällor och erfarenhet för analys och prioriteringar Sedan 2013 samägd och framtagen tillsammans med länets kommuner. Halverat antalet frågor. Digital. Ökat fokus på bland annat delaktighet och skolfrågor Sedan 2015 används ett batteri för psykisk (o)hälsa: SDQ. Internationellt beprövat. Ersätter enskilda frågor. Efter rekommendation av UU, analyseras i samarbete. Under 2017: synkronisering av vissa frågor inom CDUT – ger ett större och säkrare underlag (bakgrundsfaktorer). Fördjupningsrapport kring jämlik hälsa under hösten.

4 LHU17: Av: AVD FÖR EKONOMI OCH HÅLLBAR UTVECKLING Besvarad: MARS
Besvarad av: 6625 ELEVER

5 Hur mår ungdomarna rent allmänt?
En stigande trend fram till 2011. Därefter en sjunkande trend till nivåer lägre än undersökningens början. Tjejer uppger att de mår sämre. Tjejer har en snabbare sjunkande trend än killar. Personer som angivit en annan könstillhörighet än tjej eller kille mår sämre än killar och tjejer. Källa: Liv och Hälsa Ung 2017

6 Jämlik hälsa: funktionsnedsättning, sexuell läggning och födelseland
Källa: Liv och Hälsa Ung 2017

7 Jämlik hälsa: socioekonomi
Av de som är ganska eller mycket oroliga för sin familjs ekonomi är det en lägre andel som uppger att de mår bra eller mycket bra. Källa: Liv och Hälsa Ung 2017

8 Resultat Uppsala län 2015-2017 SDQ
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin Raziye Salari, PhD Simon Liljeström, PhD

9 Styrkor och svårigheter (SDQ)
Emotionella problem Beteendeproblem Hyperaktivitet Kamratproblem Positivt socialt beteende Resultaten gäller andel elever med värden över 17 poäng (90:e percentilen)

10 Vad förväntar man sig? Ca 10% av ungdomarna har problem som kräver åtgärd Tjejer har mer emotionella problem Killar har mer hyperaktivitet/beteendeproblem Variation utifrån socioekonomiska faktorer

11 SDQ Total i Uppsala län 2017 Tjejer i nian är gruppen med mest problem – ffa gäller detta emotionella problem, som värk, oro, nedstämdhet, rädd, nervös/otrygg

12 SDQ Total i Uppsala län 2015 - 2017
Röd färg indikerar signifikant skillnad I stort sett inga förändringar mellan 2015 och nu frånsett killar i sjuan som rapporterar sign. fler problem. Ökningen avser självrapporterad hyperaktivitet: Rastlös, svårt att sitta still, tänker sig inte för, svårt med koncentration, fullföljer inte uppgifter. Fortsatt nians tjejer som indikerar mest problem (emotionella problem) Tjejer Killar

13 Så hittills kan vi konstatera att det allmänna, upplevda hälsotillståndet har försämras, men att den psykiska ohälsan inte har ökat… Vad vet vi mer?

14 Det positiva! Resultat om SKOLAN Det mindre positiva…
98% av flickorna och 95% av pojkarna tycker att skolan är mycket/ganska viktig för att klara sig bra senare i livet – det visar också frågan ”vilken är den viktigaste frågan för dig för personlig del” Andelen med betyg F eller – minskar Andelen som svarat ”Ja” på frågan om de brukar skolka, minskar… Det mindre positiva… Trygghet Skoltrivsel Frågor om skolklimat ”Av de som angett att de skolkar 2-3 gånger i månaden eller mer, så har 50% betyg F eller – i ett eller flera ämnen”

15 Upplevd trygghet De flesta känner sig alltid eller oftast trygga.
Men upplevelsen av trygghet sjunker på flera arenor. Ingen positiv trend på någon arena. Framförallt sjunker den på följande platser, där ca 10 % inte känner sig trygga: I sitt bostadsområde på kvällen/natten På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Ute på stan På buss/tåg Skillnader mellan tjejer och killar. Källa: Liv och Hälsa Ung

16 Hösten 2017: Temarapport Trygghet och utsatthet
”På frågan om var någon av dessa våldshändelser hade skett, trakasserier eller grövre våld, så hade störst andel svarat ett det skedde i skolan. Av samtliga som varit utsatt för någon typ av våld och sedan svarat på frågan om var det skett hade årskurs 7 en högre andel som uppgav att det skett i skolan (56%), därefter årskurs 9 (46%) och en lägre andel i årskurs 2 på gymnasiet angav att våldet skett i skolan (23%)”. ”För psykiska och fysiska trakasserier (24% respektive 29%) samt berövande (29%) var skolan den vanligaste platsen. För sexuella trakasserier var ute på stan eller i centrum och skolan de vanligaste platserna (24 % vardera)”. ”Det fanns en tydlig korrelation mellan psykiskt våld och den vanligaste platsen för händelserna; i stan eller i centrum där 39 procent av de som varit utsatta svarade att det skett på denna plats. För fysiskt våld fanns det en korrelation mellan utsatthet och skolan där 50 procent uppgav att det skett i skolan”. Hösten 2017: Temarapport Trygghet och utsatthet Utsatt för våld och trakasserier, nya frågor för 2017 som analyserats separat. Ej släppta offentligt. Jämlikhet – variationer utifrån ålder, kön, socioekonomi, funktionsnedsättning, födelseland, sexuell läggning Vart har dessa händelser skett?

17 Oroväckande utveckling gällande skolklimat!
Vi har något sjunkande trender sedan 2013… Ökande andel som anger att mobbning är ett problem Att främlingsfientlighet är ett problem i skolan Att sexuella trakasserier är ett problem i skolan Att våld är ett problem i skolan Att elever och lärare bemöter varandra med respekt Att skolan agerar om en lärare kränker en elev

18 Skoltrivsel En stigande trend fram till 2013.
Därefter en sjunkande trend. Ingen skillnad mellan flickor och pojkar mellan 2005 – 2009 Därefter uppstår skillnader, då flickor uppger att de trivs sämre än pojkar. Källa: Liv och Hälsa Ung

19 Så hittills kan vi konstatera att det allmänna, upplevda hälsotillståndet har försämras, men att den psykiska ohälsan inte har ökat… Skoltrivseln minskar, liksom trygghet i stort, men andelen med godkända betyg ökar och andelen skolk minskar… Vad vet vi mer?

20 Alkohol Totalt dricker ungdomar mindre alkohol än vad de gjorde vid undersökningens början. Ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. Frågan har ändrats något från 2017 Källa: Liv och Hälsa Ung

21 Tobak Ungdomarna röker mindre sedan 2009.
Minskande skillnader mellan flickor och pojkar, inga skillnader sedan 2013. Källa: Liv och Hälsa Ung

22 Dagligrökning Stabil och något sjunkande trend
Ingen skillnad mellan killar och tjejer sedan 2013. Källa: Liv och Hälsa Ung

23 Narkotika Stabil låg trend.
Ingen betydande skillnad mellan tjejer och killar. Källa: Liv och Hälsa Ung

24 Tobak och narkotika Fördelning av de som har använt narkotika bland de som röker och de som inte röker. Det finns ett tydligt samband mellan de som röker någon gång ibland och de som röker dagligen med de som har använt narkotika. En större andel bland de som svarat att de röker har använt narkotika. Källa: Liv och Hälsa Ung 2017

25 Så hittills kan vi konstatera att det allmänna, upplevda hälsotillståndet har försämras, men att den psykiska ohälsan inte har ökat… Skoltrivseln minskar, liksom trygghet i stort, men andelen med godkända betyg ökar och andelen skolk minskar… Levnadsvanorna förbättras! Alkoholkonsumtion, rökning och narkotika minskar, andel fysiskt aktiva ökar… Hur ser de på sin framtid för personlig del och för världen i stort? Och vad är viktigt?

26 ”Bra betyg och bra utbildning”
Uppdrag framtidstro? 82 % ser positivt på framtiden för personlig del ”att man är utbildad, skaffar sig ett bra jobb och lever ett bra liv med sin familj” ”Bra betyg och bra utbildning” ”Kommer jag att bli lycklig? Kommer allt slit i skolan verkligen leda till något bra? Kommer jag för alltid vara en del av samhällets rollspel?” ”För mig skulle det vara att jag får jobba med det jag vill och att jag vill var med och påverka vad som händer i världen”

27 2013 svarade 45 % att de såg positivt på framtiden för världen i stort
Uppdrag framtidstro? 2013 svarade 45 % att de såg positivt på framtiden för världen i stort 2017 var det endast 29 %...

28 Så vi ställde frågan: Vilken tror du är den viktigaste framtidsfrågan…
Så vi ställde frågan: Vilken tror du är den viktigaste framtidsfrågan…? För dig personligen? För världen i stort?

29

30

31 Och vad gör vi med resultatet?

32 Underlag till analys, insatser och uppföljning – t. ex
*Underlag till analys, insatser och uppföljning – t.ex. psykisk hälsa, #jagmed *Folkhälsomedel – fokusområden utifrån analys av kunskapsunderlag och omvärldsbevakning, däribland LHU. Ligga i linje med andra aktuella eller långsiktiga satsningar, i länet eller nationellt. *”Prioriterade samverkansinsatser för bättre hälsa bland barn och unga” - Antagen av regionförbundets styrelse. Framarbetad av folkhälsostrateger och RAFF – förslag som kunde stärka och knyta ihop utifrån nuvarande initiativ och resurser (inget tillskott). 3 handlingsplaner: Jämlikt föräldrastöd - Länsstyrelsen och BoIU Ökad fysisk aktivitet på jämlika villkor Fritidsbank i alla kommuner - Upplands idrottsförbund FINA-projektet – Upplandsstiftelsen Tobaksfri skoltid – Länsstyrelsen och Hälsoäventyret

33 Ger inte prioriteringar Ger inte ensamt kunskap
Tillsammans med analys/omvärldsspan/strategi * Följa upp insatser Våra ungdomar ger uppmaningar