REKLAM OCH MARKNADSFÖRING

En presentation över ämnet: "REKLAM OCH MARKNADSFÖRING"— Presentationens avskrift:

1 REKLAM OCH MARKNADSFÖRING
INTRODUCERA KAPITLET Som grupp går vi på reklam Reklam spelar på våra instinkter Nu ska vi prata om reklam och marknadsföring. Vad köper jag för saker för mina pengar och varför köper jag just dessa? Hur ser sambandet ut mellan reklam och konsumtion? Vissa menar att reklam inte påverkar dem alls utan att de gör egna medvetna val. Det kanske är så att vissa mentalt kan stänga av alla reklamintryck men hur mycket tror ni att företag lägger på reklam och marknadsföring varje år i Sverige? Närmare 70 miljarder, det är mycket pengar! Utifrån detta kan man dra slutsatsen att det måste löna sig för företagen att marknadsföra sig aktivt och att vi konsumenter nog är mottagliga trots allt, i alla fall som grupp. Till viss del är vi fortfarande stenåldersmänniskor. Vi har instinkter som fortfarande finns kvar. Skillnaden är att vi inte längre jagar djur för att få mat utan att vi jagar varor, mycket för nöjes skull. Reklamen talar ofta till våra stenåldersinstinkter, den vill få oss att sluta tänka och istället agera intuitivt, gå på känsla. Men vi kan ju vara förnuftiga och göra kritiska medvetna val. Ett bra exempel är: ”Mmm… Marabou!” Här vill de inte att vi ska tänka ”behöver jag en chokladbit”, ”har jag råd med en chokladbit” eller ens ”vill jag ha en chokladbit” utan bara ”Mmm…” och ta den! När vi köper varor så gör vi det inte alltid bara för själva produkten utan ibland gör vi det också för att produkten har ett mervärde – en stil eller en attityd – vi köper produkten för att göra ett statement.

2 PÅ GOTT … ”Want to get happier? Let’s go shopping again. I’m ready.”
”Glöm drömmen om en vit jul. Shoppa istället!” ”Nu måste vi shoppa oss ur krisen.” (”I buy you anything, I buy you any ring.”) KONSUMTION SOM PROBLEMLÖSARE Ibland framställs konsumtion som lösningen på alla våra problem. Man får höra det från flera håll: från vänner, politiker, företag, kändisar och idrottsstjärnor. Budskapet är att shopping inte bara löser våra egna problem utan också samhällets. Här är några exempel som talar om för oss att vi måste shoppa, handla och konsumera. Vi matas hela tiden med uppmaningar om att vi måste konsumera – en konsumtionshets. Visst är det kul att shoppa ibland, men löser det verkligen alla våra problem och behöver vi verkligen allt det som vi shoppar?

3 … OCH ONT ”Vi spenderar pengar vi inte har på saker vi inte behöver
för att göra intryck som inte består, på människor vi inte bryr oss om.” Köpfesten av Karin Didring KONSUMTIONENS BAKSIDA Vi konsumerar över våra tillgångar Konsumtion kan vara beroendeframkallande Det här är ett citat som belyser just problemen med vår konsumtion: ”Vi spenderar pengar vi inte har på saker vi inte behöver för att göra intryck som inte består, på människor vi inte bryr oss om”. Är det inte så att de som bryr sig om mig, min familj och mina vänner, inte bryr sig om vad jag har för märken på mina kläder? Förhoppningsvis tycker de om mig lika mycket oavsett märke. Dessutom har man sett att i samband med att konsumtionshetsen ökar, ökar också överskuldsättningen. Varje månad har ca 400 000 personer i Sverige svårt att betala sina räkningar. Även shoppingberoende, sk shopoholics, har blivit ett allt större problem. Forskning har visat att det är samma belöningssystem som triggas hos shopoholics som hos narkomaner. Tänk er någon som har ett drogberoende och går på stan och ser skyltar med ”ta tre knark betala för två” eller ”rea på knark”. En shopoholic utsätts hela tiden för denna typ av reklam och har svårt att undvika den. ”Unna dig”, ”Det är du värd” eller ”Becasue your worth it”. Vi ska väl inte behöva shoppa för att känna oss bra eller vara värda saker? Det är vi ju redan! En annan baksida av vår konsumtion är att den kräver mer resurser än vad vår planet klarar av att leverera. Hur många jordklot tror ni att det skulle behövas om alla konsumerade som vi gör i Sverige? Vi skulle då behöva 4 jordklot. Om vi alla vore amerikaner skulle det behövas 6 jordklot.

4 ALLT HANDLAR OM VARUMÄRKEN
Unga som målgrupp Varumärken pratar med mervärden Vi shoppar attityder och identitet (Kan man shoppa sig till respekt och lycka?) PRODUKTER LADDAS MED MERVÄRDEN Unga är en primär målgrupp Varumärken bygger på livsstil, känsla och attityd Ett varumärke tar lång tid att bygga upp, men går fort att rasera Unga är den primära målgruppen för reklammakarna. Varför tror ni att det är så? Unga har väl oftast inte särskilt mycket pengar, så hur tänker de egentligen? Företagen ser unga som trendsättare. Unga påverkar andra, t ex sina vänner, sina föräldrar och syskon, att konsumera på ett visst sätt. Det är inte ovanligt att en förälder som ska köpa ny teknik vänder sig till sina barn för att få råd om vad som ska köpas. Unga får på så vis indirekt tillgång till mycket pengar eftersom de påverkar andras konsumtion. Unga sitter inte heller fast i köpmönster utan är mer villiga att byta varumärken. Men ju tidigare man bestämmer sig, desto mer trogen tenderar man att bli till ett visst varumärke. Ytterligare en anledning är att unga har ett helt liv på sig att konsumera. Rent krasst har en pensionär färre år kvar att konsumera än en ung person. Så för att få ut så mycket som möjligt av reklamen är det bättre för företagen att vända sig till unga. Det pratas mycket om varumärken och deras mervärden, men vad betyder det? Jo, jag köper inte en tröja bara för att hålla mig varm, jag köper en tröja för att visa vem jag är eller kanske vem jag vill vara. Jag köper inte längre bara en produkt, jag köper en livsstil, en känsla eller en attityd. Detta brukar man kalla för mervärde och är vad företagen vill ladda sina produkter med. (Då kan man fråga sig – kan man shoppa sig till respekt och lycka?) Man har länge försökt att ladda produkter med olika mervärden. Vi ska titta på en reklamfilm för Marlboro som är ungefär 50 år gammal. Fundera över vilka mervärden Marlboro försöker ladda sina cigaretter med. (Visa klippet genom att klicka på Marlboro-loggan. Du måste vara ansluten till internet för att klippet ska fungera.) Vilka mervärden försökte Marlboro skapa? Hur är en Marlboro Man? En händig man, en riktig karlakarl. När han vill känna sig fri röker han en Marlboro. Designen och kvaliteten är också viktig för honom – ”flip top box” detta var precis när de hårda paketen hade kommit, innan fanns det bara mjuka cigarettpaket. Vi ska även titta på en reklamfilm från Coca Cola - vad tror ni är mervärdet här? (Visa klippet genom att klicka på Coca Cola-loggan. Du måste vara ansluten till internet för att klippet ska fungera.) Här vill de förmedla något annat än en söt läskdryck, nämligen mänskliga värden, lycka och drömmar om en bättre värld. Budskap som sharing a coke och open happiness, förmedlar en positiv känsla hos oss, gemenskap, och glädje. Det är alltså inte själva produkten som är i fokus såsom smak, färg, energi etc, utan filmen handlar om att bygga varumärket Coca Cola. Här tillhör ju egentligen alla målgruppen – för vem vill inte ha fred på jorden? Det sådan här reklam gör med oss är ju inte att alla direkt springer och köper Coca Cola efter att ha sett reklamen. Men nästa gång du står där i butiken och väljer mellan Coca Cola och Pepsi så är sannolikheten stor att du väljer Coca Cola eftersom du har en positiv känsla kopplat till varumärket och förknippar det med fred på jorden. Man brukar säga att det tar lång tid att bygga upp ett varumärke men att det snabbt kan raseras. Har ni sett dokumentären ”Supersize me”? Den har några år på nacken nu men den handlar om en dokumentärfilmare som under en månads tid bara åt mat från McDonalds. Innan han startade experimentet var han i mycket god form. Men bara efter någon vecka började hans hälsa att försämras radikalt. Läkaren avrådde honom från att fortsätta och till slut gick upp mer än 10 kg i vikt och blev han riktigt sjuk. Filmen fick stort genomslag över hela världen. Vad tror ni händer med McDonalds varumärke? Ett annat exempel på att varumärkena måste hänga med i tiden är hamburgerkedjan MAX. De skriver numera ut koldioxidutsläppet som varje meny ger på paketen. De vill på så sätt förmedla ett mervärde i form av ett miljömedvetet företag där man bryr sig om klimatet. Den intressant frågan att ställa sig är vad säljer MAX? Hamburgare, kött som är en av de största miljöbovarna. De har inte ändrat sitt utbud utan vill bara att vi ska tänka annorlunda om dem genom mervärdet.

5 MERVÄRDEN KOPPLADE TILL MÅLGRUPP
Här har vi två kända varumärken, Ralph Lauren och Affliction. Sänder bilderna ut samma signaler? Är det troligt att personerna på bilderna är vänner? Personera på bilderna är alla unga män och båda företagen säljer kläder som kostar ungefär lika mycket. Ändå kan man nog påstå att företagen vänder sig till helt olika målgrupper. Vi kanske inte påverkas av all reklam, men sannolikheten ökar om man tillhör målgruppen.

6 Säg en chokladsort! (När eleverna sagt Toblerone, klicka snabbt vidare till nästa bild.)

7 Säg en chipssort! (När eleverna sagt Pringles, klicka snabbt vidare till nästa bild.)

8 Säg en dricka! (Coca-Cola)
Ni kunde ju alla! Men är det egentligen ni eller företagen som har varit duktiga? Bara genom att se en geometrisk figur kunde ni koppla den till ett varumärke. Detta är ett bra exempel på hur företag använder våra instinkter för att sälja sina produkter. Vi ska inte stanna upp och tänka efter; Behöver jag? Är jag hungrig? Har jag råd? Vi ska bara köpa!

9 NYA VÄGAR ATT NÅ UT REKLAMMAKARNA HITTAR NYA VÄGAR
Vi är mera kritiska mot traditionell reklam Humor, nyfikenhet och relationer som framgångsfaktorer Produktplacering Går vi på reklam? Man kan inte säga att alla går på reklam, men som grupp gör vi det. Företag skulle aldrig lägga 70 miljarder kr på marknadsföring i Sverige varje år om de inte fick valuta för pengarna. Vem är det som i slutändan betalar för reklamen? Det är ju vi konsumenter eftersom kostnaden för reklamen läggs på varans pris. Vi betalar alltså för att höra att vi och att det som vi har inte duger – jag och mina saker kan alltid bli bättre, i alla fall enligt reklamen. Många menar att reklambranschen har drabbats av en infarkt. Vad betyder det? Jo, vad gör ni när det blir reklam på TV:n? Många byter kanske kanal, men vad händer? Jo, då det är reklam på nästa kanal också. Vad tror ni att 30 sekunders reklam kostar en fredagkväll på TV4? kr! Och ni otacksamma byter kanal! Vi har blivit allt mer kritiska till traditionell reklam, som reklam på TV, i radio och i tidningsannonser. Men marknadsförarna vill ju nå oss med sina budskap och söker hela tiden nya vägar för att lyckas. Marknadsförarna vill gärna att vi själva ska söka upp och se reklam. Om en reklam bygger på humor, relationer och nyfikenhet är chansen större att vi tittar. Reklammakarna vill fånga vårt intresse genom att spela på relationer där vi får följa olika karaktärer så att vi ska bli nyfikna och vilja titta på reklamen. Vilken reklam tror ni att jag tänker på då? En riktig långkörare, nämligen ICA-reklamen. ICA-reklamen började sändas 2001 och kommer med ett nytt ”avsnitt” varje vecka. Vi upplever det nästan som en tv-serie. Och visst blir vi lite nyfikna på vad som händer med ICA-Stig och co i butiken just denna veckan? Kan ni komma på fler reklamfilmer där man spelar på relationer och nyfikenhet? Är det någon som har koll på serier som ”Färjan” eller ”Ullared”? Vad är det egentligen? Jo, det är ju en 60 minuter lång reklamfilm. Vad kostar det att spela in den här typen av reklam? Nästan ingenting eftersom kunderna, passagerarna och de anställda redan finns. Allt som behövs är ett kamera-team. Det blir alltså en win-win situation för både företagen och kanalen. Volvos reklamkampanj Made by Sweden visar ett nytt reklamfenomen. Genom att använda sig av superkändisar såsom Swedish House Mafia, Zlatan och Robyn, använder man sig av deras varumärken för att sälja Volvos varumärke med mervärden som exempelvis Sverige och miljömedvetenhet. Dessa reklamer blev en oerhörd hype runtomkring, media rapporterade om reklamerna innan de ens hade släppts. På det sättet fick Volvo hjälp med reklam om reklamen – allt för att locka oss att vilja titta på reklamen fast att vi helst vill gå därifrån eller byta kanal. En annan framgångsrik väg för reklammakarna är att utforma reklamen så att vi inte märker att vi blir utsatta för den. Vi tänker inte på att det är reklam som vi ser. Det vanligaste exemplet är produktplacering, dvs smygreklam i filmer, spel och serier (klicka fram nästa bild).

10 REKLAM GENOM ANDRA KANALER
Bloggar, Instagram, Videobloggar: Skapar en relation Förmedlar en livsstil Uppmanar till konsumtion Tjänar pengar på marknadsföring ”Dolda” annonser i nyhetsflöden: vad är fakta, vad är reklam? Alla bloggar vill ha läsare. Trogna läsare. De som läser och också gärna delar med sig av det som skrivs. För att få trogna läsare bygger bloggarna relationer. Dessa relationer kan sedan företag använda för att marknadsföra sina produkter. Det har blivit lönsamt för företag som vill marknadsföra en vara att kontakta en framgångsrik bloggare som är villig att skriva om deras produkt, ordna tävlingar i utbyte mot gratis varor eller annan ersättning. Omvänt kan också bloggare som är intresserade av en produkt kontakta ett företag för att få gratisvaror om de i utbyte skriver om produkten. På många digitala nyhetssiter blandas nyhetsmaterial och reklam ihop ganska mycket. Det kan vara svårt att direkt se vad som är vad. I vissa fall presenteras också ”nyheter” av olika företag. Vi får också reklam direkt i våra flöden, utifrån vad våra vänner gillar.

11 HUR PRODUKTPLACERINGAR KAN SE UT
Vi ska nu titta på ett klipp som visar hur olika produktplaceringar kan se ut. Har någon av er sett ”Jurassic World”? Idag är det vanligt att man redan i manusstadiet skriver in produktplaceringar. (Starta filmen genom att klicka på den. Du behöver internetuppkoppling för att spela filmen.)

12 DET ÄR SVÅRT ATT VETA VAD SOM ÄR REKLAM
Virusreklam Reklammakarna hittar ständigt på nya vägar för att nå oss konsumenter. Ett nytt sätt är via virusreklam. De visas aldrig på TV, utan det är något som vi konsumenter själva hjälper till att sprida och skapar snackisar kring. Virusreklam är utformat för kanaler såsom Youtube. Inför premiären av Bond-filmen ”Skyfall” ville Coca-Cola locka konsumenter att ”släppa fram sin inre Bond”. I prispotten låg biljetter till premiären av "Skyfall". Poängen var att man inte skulle veta om den var på riktigt eller inte – och det var därför den spreds och skickades vidare. (Starta filmen genom att klicka på den. Du måste ha internetuppkoppling för att kunna visa filmen.)

13 VIRUSREKLAM Skapar intresse Enorm spridning En annan virusreklam som gjort enorm succé är Volvo lastvagnars Epic Split. (Starta filmen genom att klicka på den. Du måste ha internetuppkoppling för att kunna visa filmen.) Det är actionskådispelaren och kampsportaren Jean Claude Van Damme som går ner i split när han står på två lastbilar som kör baklänges. Reklammakarna ville här nå en så bred målgrupp som möjligt, eftersom de som köper lastbilar annars är en ganska komplex målgrupp. Virusreklamen släpptes i november 2013 och blev då den mest delade filmen i hela världen – alla kategorier. Det är också den mest sedda fordonsreklamen på YouTube någonsin. Anledningen till reklamens enorma framgång och spridning är att vi blir intresserade och med spänning vill titta på den och dela den med andra. Man behövde bara göra en tagning och det enda man retuscherat bort är Van Dammes säkerhetslina.

14 ALLT DU GÖR SYNS OCH FÖREVIGAS
ETT NYTT SÄTT ATT NÅ UT MED REKLAM Riktad reklam Allt som görs på nätet syns och sparas i evighet. Detta är en stor del av syftet med de sociala medier som är gratis. Programvaror kartlägger människors personlighet via deras statusuppdateringar och agerande i sociala medier. Din sociala graf är hårdvaluta och grunden för många marknadsföringsinsatser eftersom den punktmarkerar dig i kunddjungeln. Facebooks enorma värde bygger enbart på det. Ditt beteende visar vilken typ av människa du är, vad du gillar eller inte. Beroende på hur företag filtrerar flöden/skapar algoritmer kan de få en ganska detaljerad bild av dig som person. Exempelvis kan dina vänner och/eller följare påverka din kreditvärdighet (exempelvis Credit Karma). Annonsörerna väljer vilka personer som deras annonser ska riktas till och Facebook talar om hur många som uppfyller dem, t ex en 24 årig kvinna, bor i Stockholm, har universitetsexamen, gillar Swedish House Maffia och har skrivit om Folkpartiet. Under 2011 lanserade Facebook ”Timeline” så att de numera även kan få reda på information om viktiga händelser i ditt liv innan du startade din Facebooksida. Algoritmer matchar även innehållet i dina mail mot annonser i en databas. Data- och annonsföretagens främsta argument för personifierade annonser är att när en annons är riktad på rätt sätt slutar den att vara en annons och blir istället viktig information. På Facebook finns även sk sociala annonser där du inte behöver fråga dina vänner om produkten är bra utan du ser direkt vad de tycker eller har gillat. När slutar egentligen en annons att vara reklam och istället blir en rekommendation från en vän? Internet har blivit en personlig upplevelse. I december 2009 hände något som kom att påverka din upplevelse av internet dramatiskt – internet slutade vara en allmän upplevelse där alla fick samma resultat när vi sökte på något. Istället individanpassas sökresultaten (t ex Google, Yahoo, SvD, Facebook, Twitter, Disqus, Aftonbladet, Blocket, Sifo och Tv.nu). Dina tidigare sökord utgör idag grunden för vilka träffar du får upp vid nästa sökning. Två olika personer som söker på samma ord får därför inte samma sökresultat, t ex Jaguar, menar du bilmärket eller djuret? Algoritmer/grindvakter tar fram vad den tror att du vill se – men inte nödvändigtvis vad du behöver se, det skapas alltså en filterbubbla beror på vem du är och vad du gör. Google sparar allt. Precis som en vän lär Google känna dig bättre ju mer tid ni spenderar tillsammans. 8 av 10 svenskar använder Google.   Googles ordförande och fd VD Eric Schmidt säger: ”Vi kan mer eller mindre veta vad du tänker på”. Google har bara kommit 5 % på vägen i utvecklandet av sin söktjänst. Om framtiden säger Schmidt: ”Sökmotorn kommer kunna ge dig svaret innan du ens har hunnit ställa frågan”. För att slippa riktad reklam finns det program som gör att jag inte ser reklamen, men det tar inte bort det som lagras om mig. Ett bra riktmärke innan man lämnar ut information om sig själv är att fråga sig om man skulle ge ut de här uppgifterna till en främmande person på gatan?

15 DU KAN ANMÄLA REKLAM RO granskar reklam Reklamombudsmannen, RO, är en ombudsman som man kan vända sig till om man tycker att reklam är kränkande. RO granskar reklam utifrån internationella överenskommelser och riktlinjer. RO är ingen statlig myndighet utan är skapad av reklambranschen själva för att vi inte ska tappa förtroendet för reklamen. Här kan man se reklam som blivit friad eller fälld.

16 ÖVNINGAR

17 FRIAD ELLER FÄLLD? MAN KAN ANMÄLA REKLAM TILL RO
Granskar reklam utifrån etiska riktlinjer RO är skapad av reklambranschen (Låt eleverna se filmen genom att klicka på bilden. Låt dem fundera över om den blev friad eller fälld av Reklamombudsmannen. Problematisera varför den blev fälld.) Den anmälda reklamen består av utomhusreklam och en reklamfilm från Unibet. På utomhusreklamen står texten ”Spela för 100 kr riskfritt i Sveriges största spelbutik”. Reklamfilmen visar människor som tittar på sina smartphones och ler. Reklamen avslutas med att en speaker säger ”Spela på sportodds, trav och casino i Sveriges största spelbutik”. Spelbranschens Etiska Råd anmäler påståendet om att spela ”riskfritt” och påståendet ”Sveriges största spelbutik”. För att uppnå ett etiskt ansvarstagande i sin marknadsföring har Spelbranschens Etiska Råd utarbetat ”Riktlinjer för marknadsföring”. Samtliga medlemmar har skrivit under riktlinjerna och de anses därför utgöra god affärssed i spelbranschen. Spel är för många ett sätt att lösa personliga ekonomiska problem och det är därför extra viktigt att budskap i reklam är utformad med en känsla för socialt ansvar och med iakttagande av god affärssed i branschen. Reklamombudsmannens bedömning var att ordet ”riskfritt” kan uppfattas på fel sätt av personer som är eller riskerar att bli spelmissbrukare vilket gör att reklamen saknar känsla för socialt ansvar. Den strider därmed mot artikel 1 i Internationella Handels­kammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Reklamombudsmannen konstaterar vidare att påståendet ”Sveriges största spelbutik” är generellt och reservationslöst. Det ger intryck av att annonsören, jämfört med sina konkurrenter, har den största spelbutiken. Unibet har inte bevisat att så är fallet. Påståendet är därför vilseledande och strider därmed mot artikel 5 i Internationella Handels­kammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Unibets reklam blev alltså fälld eftersom den saknar känsla för socialt ansvar och är vilseledande.

18 KAN MAN SHOPPA SIG TILL LYCKA OCH RESPEKT?
VARFÖR KÖPER VI SAKER Vad är egentligen viktigt Diskussionsfråga: Kan man shoppa sig till lycka och respekt? (Låt eleverna diskutera i smågrupper några minuter för att sedan lyfta frågan i helklass.) Lycka: Om man har en dålig dag så kanske man mår lite bättre om man får köpa en ny fin tröja. Frågan är hur länge lyckan håller i sig. Eller om det visade sig att jag inte hade råd när jag tittar i min budget eller om jag måste låna pengar för att ha råd? Lycka kan vara i form av en konsertbiljett som man har sparat ihop till länge, det blir förhoppningsvis en upplevelse som kommer finnas i minnet resten av livet. Men kan jag köpa mig till verklig lycka? Kan man vara lycklig om man är fattig? Respekt: En person som har många tatueringar och skinnkläder kanske inger en viss typ av respekt medan en person i kostym och portfölj inger en annan typ av respekt? Vad som är respekt för mig kanske inte är respekt för dig? Hur viktigt är första intrycket? Går det att säga något om en person bara genom att titta på hen? Kan man köpa sig till respekt eller är det något som man förtjänar? Med mervärdet i produkten köper jag en livsstil, en känsla eller en attityd, jag vill visa vem jag är eller kanske vem jag vill vara. Om jag har rätt sorts kläder eller saker så kanske jag passar in och blir mer accepterad bland mina kompisar. Då leder det till både respekt och lycka. Frågan är vilken typ av respekt jag vill ha? Respekt utifrån vilka kläder/prylar jag har råd att köpa eller respekt för hur jag är som människa/kompis/partner/syskon, respekt för mina värderingar osv. Photo credit: wallsdontlie / Foter / Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0

19 UNGA SOM GÖR REKLAM UNGA SOM GÖR REKLAM Videobloggar Haulfilmer
Dold reklam Förebilder Förmedlar en livsstil Uppmanar till konsumtion Tjänar pengar på marknadsföring Haulfilmer innebär att unga personer spelar in korta filmer där de visar upp smink, kläder och prylar som de handlat, fått i gåva eller fått betalt för att visa. Fenomenet har exploderat de senaste åren och videobloggar på Youtube är en vanlig kanal för detta. Flera unga har så många besökare att de blivit Youtube kändisar. Som tittare får man en känsla av att kolla på vad en tjejkompis shoppat eller hur hon sminkar sig. Misslisibell är en mycket populär blogg och videoblogg som drivs av Lisa. Hon är en förebild för många unga tjejer mellan 9-13 år. I dag har hennes egen kanal på Youtube över prenumeranter och klippen har visats 79 miljoner gånger. Är det någon som känner till henne? Lisa säger själv att hon inte bloggar för att tjäna pengar, men att hon "gott och väl” skulle kunna leva på inkomsten hon får. Pengarna kommer från annonser, både på bloggen och kanalen, och utöver det får hon smink, kläder, skor och smycken från företag som vill att hon visar upp grejerna i bloggen. Vi ska nu titta på två av hennes filmer. (Starta filmerna genom att klicka på respektive bild. Du måste ha internetuppkoppling för att kunna visa filmerna.) Diskussionsuppgift: Diskutera följande punkter i mindre grupper eller i helklass. Vad får man för känslor när man ser filmerna? Upplevs det som reklam? Blir man inspirerad/sugen på att köpa produkterna? Jämför med en annons i en tidning eller en reklam på tv? Känns det okej att företagen får göra reklam och tjäna pengar på detta sätt? Hur ser ni på att barn luras att tro att en vara är bra fast att det egentligen handlar om sponsring? Är det okej att barn påverkar andra barn på detta sätt? Etiskt rätt? Har man ett ansvar som förebild till så många unga? Vilken bild får man av de unga som gör reklam på detta sätt? Övningen går att koppla till källkritik. För fördjupning i detta ämne:

20 FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER
Vad säger reklamen? (grupparbete) ”Uppdrag granskning” (grupparbete) Provanställning på reklambyrå (grupparbete) FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER Vad säger reklamen? ”Uppdrag granskning” Provanställning på reklambyrå ÖVNING 1) Vad säger reklamen? (grupparbete): Låt eleverna gå ihop i grupper på 2-3 st. Varje grupp väljer sedan 1-2 st reklamer (tidningar, tv, internet osv). Låt dem sedan analysera reklamen utifrån frågorna nedan. Återsamla klassen igen och låt varje grupp presentera sina analyser. Frågor: Vem är det som vill säga dig något (avsändare)? Vad tror du att de vill säga med reklamen (budskap)? Når budskapet dig eller säger reklamen dig något annat? Till vem vill de säga något (målgrupp)? Vilka känslor förmedlar reklamen? Vilka andra mervärden hittar du? Blir du övertygad av reklamen? ÖVNING 2) ”Uppdrag granskning”: (Denna övning kräver tillgång till datorer/surfplattor med internet). Dela in klassen i fyra olika grupper. Låt varje grupp ansvara för en typ av reklam (a-d). Låt sedan grupperna leta efter de olika reklamerna på nätet. Se nedan för mer specifika instruktioner under resp. reklamkategori. Återsamla sedan klassen och låt varje grupp redovisa sitt ansvarsområde på valfritt sätt. Kanske genom att visa skärmdumpar (print screen) på projektor eller genom att skriva på tavlan. a) Virusreklam – Sök på Youtube mm. Ett tips är att gå via vänners länkar på Facebook. b) Produktplacering – Sök på Youtube mm. Undersök filmer, musikvideor, serier, spel etc. c) Personligt riktad reklam – Undersök hur olika gratistjänster använder sig av personligt riktade annonser genom att exempelvis jämföra vilken typ av reklam som dyker upp i elevernas olika Facebook-flöden. Stämmer annonserna överens med eleverna? Blir de intresserade av att klicka på den? Eller testa att googla olika sökord från olika datorer och se hur resultatlistan skiljer sig beroende på vilka tidigare sökningar som gjorts på datorn. Exempel på sökord: jaguar, diesel, max, USA, damm, fil, mask, gift, klubba, apple etc. Räkna inte med de översta resultaten som är sponsrade och märkta med ”annons”. d) Bloggar – Undersök olika bloggar. Ett tips för att hitta olika bloggar är att utgå från Framgår det tydligt att det är reklam genom att det exempelvis står meningar som ”detta är ett samarbete mellan…” eller ”inlägget är sponsrat av…”? Eller är reklamen dold genom att mer liknas vid personliga tips och rekommendationer? Finns det annonser runt omkring inläggen? Hur väl stämmer annonserna överrens med bloggarens målgrupp? ÖVNING 3) Provanställning på reklambyrå (grupparbete): Välj valfri vara som ni ska göra reklam för. Välj själva om ni vill klippa och klistra ihop en annons på ett papper eller om ni vill göra annonsen på datorn. Annonsen ska innehålla följande: rubrik, kort text, bilder, avsändare (logotyp). Fundera över följande: Budskap – trygghet, spänning, kärlek, mat, utanförskap etc. Målgrupp – ålder, kön, intresse etc. Hur ska målgruppen tro på budskapet - några argument som säljer in budskapet hos målgruppen? Mervärde – känsla, livsstil, attityd etc. Slogan Typsnitt Photo credit: jayKayEss / Foter / Creative Commons Attributio n-NonCommercial-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0) Photo credit: jayKayEss / Foter / Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)