Om Uppdrag Psykisk Hälsa

En presentation över ämnet: "Om Uppdrag Psykisk Hälsa"— Presentationens avskrift:

0 Föräldrastöd för utlandsfödda
Migration och psykisk hälsa - för elevhälsan 15 november 2016

1 Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin organisatoriska placering på SKL Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

2 Film om Hälsa i Sverige Filmen finns på https://vimeo.com/184823991
Du kan ladda ner filmen från Vimeo och visa den från din egen dator Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

3 Översikt av talarstöd HiS10
Föreläsning 1: Kunskapsspridning Föreläsning 2: Ett stärkande bemötande (SKL, Rädda Barnen) Föreläsning 3: Föräldrastöd för utlandsfödda (SKL, Studiefrämjandet, SDF Tensta/Rinkeby) Föreläsning 4: Information om hälsa och migrationsstress (SKL, BUP Skåne) Föreläsning 5: Sexualkunskap för nyanlända (SKL, Sex och samlevnad för nyanlända) Samtliga talarstöd är utformade för att kunna användas som separat utbildningsmaterial såväl som i kombination med varandra, beroende på behov. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

4 Varför är föräldrar viktiga?
Vårt samhälle bygger på att välja- då måste valen vara synliga Skola och fritid är viktiga för barnen  samverkan med föräldrar blir då viktigt Det är viktigt att förstå varandras sammanhang och förhindra en för stor ansvarsbörda på barn och unga Vårt samhälle bygger på att välja och valen är inte alltid uppenbara eller lättillgängliga för utlandsfödda föräldrar. T.ex. i Tensta bor man ganska isolerat, hög arbetslöshet, få körkort bland kvinnor, inte råd med tunnelbana, etc. Viktigt att samverka med föräldrar då skola och fritid är viktig för barnen. Trivs man i skolan så går det bättre i skolan. Fritidsaktivitet är mycket viktiga för ett barns positiva utveckling- samspel med andra, gränssättning, tillhörighet, etc. Det är viktigt att förstå varandras sammanhang. Svenskar kommer från ett sammanhang, utlandsfödda kommer från andra sammanhang. Förståelse främjar integration och stödjer barn och unga, vars migrationsprocess är annorlunda deras föräldrar. De lär sig språket snabbare, tar snabbare plats på svenska arenor genom skolan, och får ofta axla ett större ansvar än barn och unga till svenskfödda föräldrar. Källa: Leander, Eva-Britt Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby Se inspelad föreläsning här:

5 Hur ökar vi föräldrars känsla av sammanhang?
Ge ”nya föräldrar i Sverige” möjlighet att välja på sina villkor, utifrån sin känsla av sammanhang Att prata om föräldraskap under strukturerade former Utgångspunkt: alla är bra föräldrar om de får möjlighet att vara det Skillnader kommer upp när diskussioner startar, när man börjar prata om saker med varandra. Vi måste lita på att folk tänker kloka tankar och helt enkelt reflekterar kring sitt föräldraskap. Källa: Leander, Eva-Britt Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby

6 Hur viktig är fritiden för barns utveckling och trygghet?
Hur förklarar vi sammanhanget mellan fritid och personlig utveckling, som ett medel för hälsa? Hur skapas en jämlik fritid för flickor, pojkar och för olika socioekonomiska grupper? Hur involverar vi föräldrar i barns fritidssysselsättning? Fritid finns ej på allas språks vokabulär- här i Sverige sätter man som strategi ofta in sina barn i olika fritidsaktiviteter. Barn får lära sig regler, samarbete, hitta sig själva, etc. För barn och unga med utlandsfödda föräldrar kan det se annorlunda ut. Många slutar spela fotboll när föräldrar ej har råd att köpa skor eller skicka sina barn till Gothia cup, man ser på fritiden annorlunda. Källa: Leander, Eva-Britt Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby

7 Hur tänker vi på föräldrar som resurser i barns skolgång?
OM skolan är viktig…… Hur ger vi föräldrar möjlighet att vara resurser för sina barn? Hur ger vi föräldrarna möjlighet att ha en framtidsstrategi för sitt barn? Har skolans personal kunskap om föräldrars känsla av sammanhang för skolan och framtiden? Om sammanhanget är svagt vems uppdrag är det att stärka det? Svårt för skolan att hinna med pedagogisk uppdrag respektive elevhälsan sitt. Uppmaning: samarbeta med Studiefrämjande på olika orter, låta dem vara i skolans lokaler exempelvis. I skolan träffar man ofta barn med olika ursprung, olika kultur. Skolan säger att föräldrar är viktiga men kanske inte alltid agerar på ett sätt som visar det. Att vara i skolans lokaler kan stärka föräldrars förtroende för skolan. Kan skapa ett positivt engagemang från föräldrarna- anordna loppis, klädbytardag, etc. Gamla föräldrar hälsar nya föräldrar välkomna- skolan vinner också på detta. Källa: Leander, Eva-Britt Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby

8 Samverkan mellan offentlig verksamhet och civilsamhället
När var och en bidrar med sin kompetens För ett gemensamt syfte På en lämplig arena På det mest lämpliga sättet Föräldrastödsprojekt: Spännande projekt som SDF Tensta/Rinkeby har startat tillsammans med skola, civilsamhället och alla kloka föräldrar. Deltagares reflektioner: Förut förstod inte invandrarföräldrar varför skolan ville ha föräldrars stöd- skolan borde ju veta vad de gör. Det är viktigt att skapa förståelse kring det genom gediget arbete, att nöta på. Vara tydlig med varför vi tycker att föräldrar är viktiga för sina barn, varför de är viktiga för en positiv skolgång. Föräldrastödet ABC borde vara obligatoriskt för alla föräldrar, tycker många föräldrar som har gått det. Det är viktigt att se hur man kan styra sina barn med kärlek, inte med bestraffningar. Källa: Leander, Eva-Britt Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby

9 Älskade barn Studiematerial Översatt till flera språk
Älskade Barn är ett studiematerial, och eftersom det handlar om folkbildning så är det så mycket mer: uppsökande verksamhet, samarbeten med etniska föreningar och andra lokala organisationer. Utbildningar och kontinuerligt stöd till studiecirklarna. Finns översatt till arabiska, engelska och inom kort tigrinja, 18 träffar sammanlagt. Skolhälsovård, etc. Kort med diskussionsfrågor- prata om olika frågor om skolhälsovård, tonåren, vikten av sitt eget språk, barnens behov generellt. Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

10 Bilder och öppna frågor inspirerar till diskussioner
Engagemang Bilder och öppna frågor inspirerar till diskussioner Oberoende av språkkunnighet och läsförmåga Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

11 Hur fungerar studiecirklarna?
Önskemål från föräldrar Den röda tråden – att leva som familj i det nya landet Initiativet ska komma från deltagarna själva. Den röda tråden framkom tydligt bland deltagares önskemål: Att leva som familj i ett nytt land. Hur är det att vara en familj i det nya landet Sverige? Hur gör man? Hur fungerar saker och ting i Sverige? Vad gör man på fritiden? Etc. Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

12 Åtta stegsmetoden Kontaktar föreningsordförande.
Träffa föreningsrepresentanter. Föreningen lämnar kontaktuppgifter om ledare Skicka info och inbjudan till ledare,via mail och brev. Ringa ledare, för att bekräfta att de fått info. 6.Ledarna, mailar, smsar eller kommer personligen för att lämna anmälan till utbildning. 7.Sms och mail om plats och tid för utbildning 8.Ringer och smsar kvällen innan för att påminna om utbildningen. Utbildningen sker två dagar Inspirations föreläsningar 8 steg igen. Ca 3-4 personliga kontakter innan studiecirkeln startar. Fika är en bra grej, drar många deltagare. Bra att mötas i lokalerna där deltagarna vistas. Det låter enkelt men det var det inte. I snitt krävdes åtta kontakter innan vi verkligen hade deltagare till ledarutbildningar och till studiecirklar. Ett råd till alla er som nu startar projekt är att inte ge upp. Tänk på att skriftliga meddelanden inte räcker. Det behövs personliga möten, förklaringar och påminnelser. En bekräftelse betyder inte nödvändigtvis ett ja. Därför behövs ett envist och långsiktigt arbete och mycket tålamod och tid. Ej lätt, minst åtta kontakter, tålamod, tid, Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

13 Framgångsfaktorer Projektledarnas nätverk och bakgrund
Cirkelledare som delar deltagarnas erfarenheter Manlig projektledare - mer än hälften av deltagarna var pappor Abdibashir Hirsiguled: ”Några av framgångsfaktorerna var att jag hade ett stort nätverk i Järva. Jag delade dessutom ledarnas och deltagarnas erfarenheter av att ha startat ett nytt liv i Sverige. Dessutom, eftersom jag är man, var det lättare för mig att komma i kontakt med andra män. Över hälften av våra ledare och deltagare var pappor”. Unikt- de har nått mycket pappor, över 50% är pappor och det är för att de har jobbat med att hitta cirkelledare samt deltagare via föreningar. Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

14 Resultat Totalt har Studiefrämjandet nått ca 4000 föräldrar i Järva under tre år Tillsammans med stadsdelsförvaltningen har de nått ca föräldrar till i Tensta och Rinkeby Just nu startar Studiefrämjandet och stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby ”Älskade barn i skolan” Studiefrämjandet har nått ut till fler föräldrar än 4000 om man räknar hela landet. Projektet som startar nu, ”Älskade barn i skolan” är ett EU-projekt som är medfinansierat av Asyl, migrations och integrationsfonden. Projektet involverar åk f-6. Viktigt att samverka, ”Älskade barn” skulle fungera som ett mycket bra komplement till föräldrastödet ABC i skolan- som en strategi som fungerar i ett större sammanhang. Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

15 http://www. studieframjandet
Se film på länken ovan. Se separat Power Point för fullständiga presentationer från Studiefrämjandet och SDF Tensta/Rinkeby, på utbildningssidan för HiS10 Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan på UPHs hemsida: Källa: Hammar, Anna Studiefrämjandet

16 Fler tips på föräldrastöd
ABC Älskade förbannade tonåring KOMET- Kommunikationsmetoden Källa: Leander, Eva-Britt Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby Se inspelad föreläsning här: ABC har framtagits på följande språk: ABC föräldramaterialet: arabiska, somaliska, engelska och lätt svenska. ABC rekryteringsfolder: arabiska, somaliska, engelska. ABC sammanfattningar från föräldramaterialet: arabiska, somaliska, engelska, finska, polska, ryska, spanska, tigrinja och turkiska. (Rhodin-Lönn Kajsa, Länsstyrelsen Stockholm, 2016)

17 Hur skulle föräldrastöd kunna se ut på din arbetsplats?
Hur ser behovet ut? Samverkan med vilka? Hur skulle ni nå ut?