Närträff Dagens innehåll: Samtal kring dikter Novellanalys

En presentation över ämnet: "Närträff Dagens innehåll: Samtal kring dikter Novellanalys"— Presentationens avskrift:

1 Närträff 2012-11-12 Dagens innehåll: Samtal kring dikter Novellanalys
Dialekter och språklig variation

2 Frågor kring dikterna Vad tycker du dikten handlar om?
Vilken känsla/upplevelse beskrivs? Finns det något jag i dikten? Yttre landskap? Inre landskap? Undersök språket. Finns ett djupare plan? Vilka ord används – associeras till vad? Ordval – torrt och konstaterande? Drastisk och humoristiskt? Vardagligt? Romantiskt? Titta på metaforer (bilder). Hur vill författaren att vi associerar? Vilket är diktens tema? Finns något budskap? Välj ut en favoritdikt och en dikt som du tycker sämst om.

3 Novellanalys – innehåll
Handling: Sammanfattning. Ett referat 5-10 rader. (fabel) Personer: Inre och yttre egenskaper. Huvudpersoner? Bipersoner? (ca 4-6 st) Utseende? Karaktär? Romantiserade? Idealiserade? Överdrivna? Vilken funktion fyller respektive person? Utvecklas/förändras personerna på något sätt?

4 Novellanalys – innehåll
Tid: Hur lång tid omspänner handlingen? När utspelar sig handlingen – nutid/framtid/samtid? När på dygnet? Hur ser tidsangivelserna ut – måste man läsa mellan raderna eller står det uttryckligen? Rum: Stad? Landsbygd? Mycket miljöbeskrivningar – inga alls? Vilken funktion fyller de? Social miljö – rika, fattiga, medelklass, kollektiv?

5 Novellanalys – innehåll
Motiv: Fasta typsituationer, vad handlingen kretsar kring för typ av konflikt/problem. Vanliga motiv: förbjuden kärlek, triangeldrama, hämnare som återvänder för att rensa upp, den omogne ynglingen och den erfarne medelåldersmannen, hämnd, föräldrar och barns relationer, uppväxt Tema: Grundtanke/budskap. Varför har författaren skrivit denna text? Hur ska jag som läsare påverkas? Jämför motiv och tema i den novell du läst med andra berättelser (böcker/filmer, dikter etc.) som du känner till.

6 Novellanalys - formen Språket: Talspråkligt, omständigt? Långa/korta meningar – tempo? Är det rikt på bildspråk? Långa beskrivningar eller inga alls? Vardaglig eller högtidlig nivå? Sakligt, torrt eller känsloladdat? Realistiskt? Talspråk/slang? Mycket dialog? Stilen: Känsloton? På vilket sätt beskrivs saker och ting? – torrt? Målande? Komposition: Disposition? Rak eller bruten kronologi? Bihandlingar? Valmodell, vågmodell, utvecklingsmodell? Genre:

7 Novellanalys - form a) Författarens närvaro: vem berättar?
Allvetande: Iakttagare som själv kommenterar förloppet, förklarar människornas handlingar, tankar och analyserar deras karaktärer. Han kände på sig att något hemskt skulle hända. Eller, Se nu händer detta och låt mig förklara varför. Jagperspektiv: författaren själv berättar historien i jagform. Jag kände på mig att något hemskt skulle hända Objektiv deltagare: Författaren betraktar händelseförloppet som genom en kamera. Författaren rullar utan kommentarer upp scen efter scen och läsaren får själv med hjälp av pusselbitarna bygga upp en bild av personer och händelser. Man kunde se att på hans ansiktsuttryck att ha trodde att något hemskt skulle hända. Vad får valet av berättarperspektiv för effekt på läsaren?

8 Novellanalys – tolkning
a) l) Slutgiltig tolkning: Vilka delar (t.ex. personerna, rummet, handlingen etc.)  har störst betydelse för berättandet? Vad verkar författaren ha fokuserat på i sitt berättande - vad är intressant? Vad är det som driver personerna i novellen? Hur kan man tolka novellens tema? - Vilket budskap eller syfte har författaren med sin text? Kan du ge exempel på andra verk/berättelser som har liknande tema och motiv som de i din novell? Redogör för egna tankar du har kring novellens innehåll! 

9 Språksociologi Skillnaden i språkbruk mellan olika grupper Idiolekt
Dialekt Sociolekt Olika språkliga varieteter Fult språk Offentligt språk – myndigheters språk

10 Dialekter Olika dialektområden och deras typiska kännetecken.
Neutralt standardspråk Regionalt standardspråk Utjämnad dialekt Genuin dialekt Spridning: Längs älvarna, kyrkan och marknadsplatserna, Gränser tydligast mot kusten

11 De olika dialektområdena
Källa: /fugo2.fuv.se/Svenska_B_CFL/svenskab/6%2 520Efter%2520romantiken/bilder/Dialektkar ta.gif&imgrefurl= _B_CFL/svenskab/6%2520Efter%2520roman tiken/6.html&h=526&w=400&sz=22&tbnid= NfchgK1rhWQ9eM:&tbnh=90&tbnw=68&pr ev=/search%3Fq%3Ddialektomr%25C3%25A 5den%2Bkarta%26tbm%3Disch%26tbo%3D u&zoom=1&q=dialektomr%C3%A5den+karta &usg=__KcwYV- i9u9Uugjdst_bfWYML0QM=&docid=1A8rE4 nqMz1EyM&hl=sv&sa=X&ei=BsObUN6wMM 2Q4gSv5oCYBg&ved=0CC4Q9QEwAg&dur= 656,

12 Sex dialektområden Sydsvenska mål: Götamål Sveamål Norrländska mål:
Bakre –r (tungrots) p, t, k  d, b, g = apa aba, äta äda, åka  åga Diftonger: Åuga, Meor, Rd, rn, rs och st uttalas som två ljud: torn, fors, fjord. g mjukas till v eller försvinner helt: flua, hage  have Götamål i , y  e, ö = flicka  flecka, rygg rögg, mycket  möcke, tyst töst Pluralformen kan skilja sig från riksspråket = gatera, hästa Ô-ljud mellan u och ö = tjÔta, knÔ, Tjockt L Sveamål t, e faller bort = slagit  slagi, hatten  hattn N och d kan falla bort= kon  koa, glada  glaa Viby –i finns i Närke (Älvdalskan) Norrländska mål: Bortfall av obetonade vokaler ”Dé bar å åk” Er faller bort i slutet av starka verb = han fall, han åk, han dug… Betoningen kommer ofta sist i sammansättningar: ångerman´älven, Slalom´åkare G, k och sk mjukas upp = skogen  skojen, mycket myttje, Fisken fisjin Adjektiv och substantiv binds ofta ihop = det långa håret  långhåre Gutniska (gotländska) mål Gamla diftonger = auga, bain, droyma Gamla konsonantkombinationer finns kvar= lamm  lamb, kväll Kväld G, k och sk uttalas hårt = varg, skiaute Långt a finns bevarat = båt baat, hår haar Östsvenska mål Öppna a-ljud (Mumindalen) Ingen skillnad mellan grav och akut accent T och d är omvänt i en del ord: du  tu, därtär G och k och sk får inte j, tje och/eller sju-uttal framför mjuk vokal = check  tjeck D, g, h och i uttalas före j = djur, gjorde, ljus och hjul