SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige

En presentation över ämnet: "SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige
SVMF Höstmöte Vad händer i Sverige? Pågående projekt Lars Petersson Nationell samordnare vägmarkering Underhåll

2 Pågående projekt Provfält Heldragna kantlinjer på tvåfältsväg
Utveckling av modeller för mobil mätning Utveckling av system verksamhetsstöd

3 Provfält Inte bara en certifiering!
Varför har vi ett eget provfält för Sverige och Norge? Hur länge håller olika vägmarkeringar? Hur belastas olika vägmarkeringar? Vilka funktioner är beroende av vad och hur samspelar dom? Hur snabbt återhämtar sig en vägmarkering efter vintern? Hur stor roll spelar utläggningen? M.m….

4 Heldragen vs. intermittent kantlinje
Undersökning av hastighet, synbarhet och hållbarhet hos heldragna kantlinjer kontra intermittenta linjer Provsträcka på rv 55 mellan Malmköping och Strängnäs Startade 2011 VTI rapport 809, 2014 ”Resultaten visar att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna.”

5 Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet
Syfte: Undersöka om det finns någon skillnad i hållbarhet/funktion mellan intermittent och heldragen kantlinje Metod: Provsträckor på rv 55, söder om Strängnäs Tidsperiod: Utläggning hösten 2011 Mätningar augusti 2012, 2013, 2014, 2015, 2016

6 Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet
Provsträckor 15 cm breda plana kantlinjer 2 km långa provsträckor 6 mätplatser/sträcka, 3 mätpunkter/kantlinje

7 Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet

8 Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet

9 Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet
Slutsatser Studien som nu pågått med mätningar under fem års tid har hittills inte kunnat påvisa någon betydande skillnad i funktion – baserat på retroreflexion och luminanskoefficient Retroreflexionen har generellt sett minskat över tid för båda linjetyperna, medan luminanskoefficienten är ungefär densamma vid samtliga mättillfällen och för båda linjetyperna. Fortsatta mätningar 2017!

10 Utveckling av modeller för mobil mätning
NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av retroreflektion i vått tillstånd. Utveckling av modell för mätning av friktion Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/täckningsgrad Utveckling av modell för mätning av plana markeringar med stora glaspärlor NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av retroreflektion i vått tillstånd. Utveckling av modellen för predicering av våta vägmarkeringars funktion Idag används MPD för beräkning. Ny modell har texturmåttet T. Kortfattat kan denna variabel sägas beräkna summan av ljusflödet från de ytor som är synliga för en fordonsförare. VTI Rapport 885A Utveckling av modell för mätning av friktion Jämförelse av tre olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning. Studien visar att metoderna ger olika resultat. Sambanden inte tillräckligt starka för att bygga en användbar modell. VTI notat Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/slitage Tjocklek kommer att kollas på under 2017, men geometri och täckningsgrad(via bildbehandling) är framtaget och kommer att finnas med i reviderad metodbeskrivning. Utveckling av modell för mätning av plana markeringar med stora glaspärlor Mätningar utförda under hösten, men utläggningen av provsträckor misslyckades.

11 Utveckling av system för verksamhetsstöd
ANDA (Anläggningsdata) ”Anda ska resultera i en ingång till anläggningsdata” Information om befintligheter om vägmarkeringar samlas in och blir tillgängligt. GUS (Gemensamt underhållsstöd) ”Projektets syfte är att ta fram ett gemensamt arbetsverktyg för underhåll. Genom att samla information om anläggningen och trafiknät (Anda) och om underhållsåtgärderna i ett gemensamt systemstöd (Gus) kommer Trafikverket att kunna planera, beställa, leda och följa upp underhållsverksamheten på ett mer effektivt sätt.” GUS ersätter LINA som system för planering, beställning och uppföljning av åtgärder.

12 … Tack!