Nära vård - ett kommunalt perspektiv

En presentation över ämnet: "Nära vård - ett kommunalt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Nära vård - ett kommunalt perspektiv
MALG Östergötland + Nära vård - ett kommunalt perspektiv Uppdraget för nära vård - samverkan och samsyn för patienten Anita Boel och jag har på socialchefernas uppdrag representerat kommunerna i Nära Vård utredningen. I utredningsarbetet blir det tydligt att båda huvudmännens medarbetare i det patientnära arbetet påtalar att samverkan måste förbättras mellan kommunerna och Regionen för att öka patientsäkerhet och trygghet för individen! Anita Göth MAS Linköping Boel Eklund MAR västra Östergötland

2 Nära vård- hemmet som arena
MALG Östergötland + Nära vård- hemmet som arena De behovsgrupper som Nära Vård utredningen identifierat är sköra äldre, personer med psykisk ohälsa och med nedsatt funktionsförmåga. De här personerna finns i stor utsträckning inom kommunens omsorg och hälso- och sjukvård. Nyckeln till framgång är personcentrerad vård, rehabilitering och habilitering samt omsorg i samverkan mellan kommunerna och regionen. Anita Flera av oss som blir äldre kommer att behöva HEMSJUKVÅRD dvs hälso- o sjukvård, rehabilitering och funktionella hjälpmedel i hemmet tillsammans med omsorgsinsatser och funktionsstöd av olika slag. Hemmet är för de flesta av oss den egna bostaden men hemmet kan även vara ett särskilt boende, t ex LSS-boende, ett demensboende, ett gruppboende

3 MALG Östergötland + Antal personer över 80 år Anita Av de flickor som föds 2015 beräknas hälften leva till minst 94 års ålder. För pojkar förväntas motsvarande ålder bli 92 år. Källa SCB

4 Regeringens vårbudget 2017
MALG Östergötland + Regeringens vårbudget 2017 Fram till 2022 ökar behovet av ÄO med 11% Fram till 2030 ökar behovet av ÄO med 30% Andel 80+ boende på särskilt boende konstant 90 åringar kommer få samma antal äldreomsorgstimmar som idag Anita

5 2015 hade 390 700 personer kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser
MALG Östergötland + 2015 hade personer kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser Anita personer har fått en insats i den kommunala hälso- och sjukvården under 2015. Nästan en fjärdedel av patienterna är kvinnor mellan 85 och 94 år. Drygt 70 procent av patienterna hade även socialtjänstinsatser riktade mot äldre och personer med funktionsnedsättning Enligt SoS:s statistik gällande Östergötland är det 35% som får kommunal hälso- och sjukvård på särskilt boende och 65% får kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

6 Viktiga händelser – ändrade ansvarsförhållanden
MALG Östergötland + Viktiga händelser – ändrade ansvarsförhållanden Vad har hänt under 25år? ÄDEL-reformen, ändringar i HSL 1994 LSS-reformen 1995 Psykiatri-reformen 2014 Hemsjukvårdsreformen Anita Hälso- och sjukvårdsansvar har övergått till kommunerna. Huvudsyftet med hemsjukvårdsreformen är att få ett helhetsperspektiv på medborgarens samtliga behov ur flera perspektiv rehabilitering, hälso- och sjukvård, omvårdnad, trygghet. LSS-reformen: människor med funktionshinder skulle ges ökad frihet och självbestämmande. Med hjälp av personlig assistans - och rätten att själv välja vem eller vilka som utför den - skulle man få möjlighet att delta i samhällslivet som alla andra. Ädelreformen: Utgångspunkten var en helhetssyn på den äldre människan. Sociala och medicinska behov skulle tillgodoses på ett sammanhållet sätt. Institutionstänkandet övergavs och särskilda boendeformer för äldre blev ett nytt samlingsbegrepp för sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppbostäder. Kommunerna övertog ansvaret för hälso- och sjukvården, upp till och med sjuksköterskenivå, i de särskilda boendeformerna. Ansvaret för läkarinsatser låg kvar hos landstingen. Även ansvaret för hemsjukvården låg kvar hos landstingen. Kommunerna fick dock befogenhet att, efter överenskommelse med landstinget och om regeringen medger det, överta ansvaret för hemsjukvården. Psykiatrireformen: 1995 års psykiatrireform syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrade personers situation i samhället genom att bland annat stimulera utbyggnaden av bostäder och utveckla dagliga verksamheter. Psykiatrireformen innebär – benämningen till trots – ingen reformering av den specialiserade psykiatrin utan är ett försök att förbättra livsvillkoren för de psykiskt funktionshindrade ute i samhället.

7 Anita förändrade arbetssätt är nödvändiga för att vi ska kunna erbjuda trygg omsorg och god och säker vård. Hur går det till?

8 Paradigmskifte på gång i hälso- och sjukvården…
MALG Östergötland + Paradigmskifte på gång i hälso- och sjukvården… Sverige är på väg från ett sjukhustungt sjukvårdssystem mot mer öppenvård och mer vård i patientens hem Anita: Göran Stjernsteds utredning Öppen vård: primärvård, sjukhusens mottagningar Vård i patientens hem: i särskilda boenden, i LSS boende, i ordinärt boende Vilka ingår i teamen runt patienten? Det pågår en statlig utredning att flytta resurser från slutenvård till öppenvård? LETA REDA PÅ UTREDNINGEN!

9 Inriktning på sjukvård i hemmet
MALG Östergötland + Inriktning på sjukvård i hemmet Pågående utveckling sedan flera år av minskning av slutenvård Regionens inriktning mot: Nära vård Alma/ LAH Mobila team från Regionen (psykiatri och rehab) E-hälsans nya möjligheter Boel Idag ser nära vård olika ut i länet tex LAH, PAH, ASIH, ALMA-team både mobilt och på sjukhus, psykiatrin, rehab SRH

10 LÄKARE Vilka ingår idag i teamen med patienten? Sjuksköterska
MALG Östergötland + Vilka ingår idag i teamen med patienten? Sjuksköterska Arbetsterapeut Fysioterapeut/sjukgymnast Undersköterska Kan eventuellt ingå: Äldreapotekare Dietist Kurator LÄKARE Boel Teamet runt patienten kommer från två huvudmän, med olika kultur, varierande kunskap om varandras verksamheter. Inte samma journalsystem Förebyggande insatser kan fördröja funktionsnedsättningar hos den enskilde. T ex trygghet, social gemenskap rehabiliteringsinsatser god och säker vård

11 Lagen om samverkan vid utskrivning 1 jan 2018
MALG Östergötland + Lagen om samverkan vid utskrivning 1 jan 2018 Boel Planering kring patienten måste starta tidigt redan vid inskrivning kommunicera funktionsnivå, medicinsk status, hjälpmedelsbehov, omvårdnads- och trygghetsbehov ska ske snabbare mellan de olika parterna

12 Nyckeln till framgång Patientens delaktighet Personcentrerad vård
MALG Östergötland + Nyckeln till framgång Patientens delaktighet Personcentrerad vård Rehabilitering/habilitering Mulitprofessionella team Optimering av gemensamma resurser Samverkan med vårdgrannar och inom kommunerna med tex SOL och LSS Boel Patientens delaktighet som stärktes i PL 2015, Personcentrerad vård, för varje individ Rehab – både för att förebygga sjukdom och skador och för att återfå funktioner Multiprofessionella team där vi kan använda oss av de olika professionernas olika kunskap för att optimera vård och behandling Teamarbete mellan olika professioner: rätt insats till rätt person vid rätt tidpunkt

13 Rehabilitering / hjälpmedel
MALG Östergötland + Rehabilitering / hjälpmedel fördröja behov av insatser av hälso- och sjukvård bo kvar i sitt boende när man åldras kunna flytta hem efter sjukhusvistelse kvalitetshöjande för individen att kunna gå ut, klä sig, äta själv, smärtlindring, minskad nedstämdhet mm Boel

14 Kommunala utvecklingsbehov ex
MALG Östergötland + Kommunala utvecklingsbehov ex - Vård och omsorg vid psykisk ohälsa Förebyggande arbete för att minska vård och omsorgsbehov Rehabilitering Fortsätta utveckla vård och omsorg av personer med demens LSS – habilitering/rehabilitering och hälso- och sjukvård Patientmedverkan Utveckla patientsäkra metoder Personalkompetens Forskning inom kommunal hälso- och sjukvård

15 God och säker vård – Hur kommer vi dit?
MALG Östergötland + God och säker vård – Hur kommer vi dit? Boel Vi vill inte ha blåljusutryckningar Samsyn, planering och patientens delaktighet

16 Gemensamma utvecklingsbehov
MALG Östergötland + Gemensamma utvecklingsbehov Teamarbete hos och med patienten Personcentrerad vård Tillit till varandra God samverkan vid vårdövergångar Boel Vänster: se helheten, ha tillit, göra personen delaktig Höger: Befolkningsutvecklingen, teamet, vård i hemmet, BAL Personen ska känna sig trygg med att vi samverkar över organisationsgränser.