Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa

En presentation över ämnet: "Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa"— Presentationens avskrift:

1 Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Vi har under året arbetat med våra rutiner, patientflöden och behandlingsalternativ för att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. Vi har funnit att fysisk aktivitet, med nära stöd och stöttning, tycks vara effektivt för de individer som har motivation nog att prova. Syfte/Mål Det övergripande målet var att bättre förstå behovet hos den här patientgruppen och utifrån det förbättra våra behandlingsalternativ för patientgruppen. Som delmål ville vi: Starta upp ett samarbete med FaR-samordnare på kommunen i syfte att testa fysisk aktivitet som behandlingsform Förbättra patientflödet till psykolog Starta upp KBT-online Resultat Fyra individer har behandlats genom fysisk aktivitet med stöd av FaR-samordnare. Deras upplevelse av behandlingen finns sammanställt nedan i tabell och utgår från de som framkom vid intervju med individerna. De upplevde positiva effekter av att öka sin fysiska aktivitet. Dock är underlaget såhär långt för lite för att dra några större slutsatser. Arbetet med patientflödet till psykolog har resulterat i en mindre omfattande väntelista och ökat antal genförda nybesök. Vid analys av statistiken ses dock att väntetiden ökat under året. Detta beror på av vi arbetat hårt för att kalla de patienter som stått längst på väntelista. Sammanfattning Vi har, genom att arbeta med det här förbättringsarbetet, börjat tänka i lite nya banor vad gäller denna patientgrupp. Vi har insett att det behöver finnas en variation utav behandlingsalternativ. Vi har också uppfattat en lindriga/måttliga psykiska besvär kan ”egenbehandlas” med god effekt, exempelvis genom fysisk aktivitet/ träning. Det krävs dock att patienten har stöd i detta. Alla patienter med psykiska besvär har inte behov utav läkemedel och inte heller behov utav en regelbunden samtalskontakt. För att minska belastningen på läkare och psykolog krävs då att andra behandlingsmöjligheter provas, utvärderas och implementeras om de är effektiva. Slutsatser Fysisk aktivitet och träning kan vara en lämplig behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Konstant högt tryck på psykologmottagningen – behov av rutiner och prioritering. Viktigt med fortsatt arbete för att individer ska kunna hantera sina besvär på egen hand – utanför vårdens dörrar. Metod För att hålla arbetet levande under året har vi haft det som en stående punkt vid samtliga APT. Regelbundna möten mellan läkare och psykolog för att diskutera prioriteringsordning och internremittering samt samverkan kring enskilda patientärenden. Sekreterare och sjuksköterskor har arbetat för att hålla väntelistan uppdaterad samt snabbt kalla in ny patient vid återbud. Dialog med FaR-samordnare på Tranås kommun kring gemensamma ärenden. Intervjuer med de individer som fått stöd via FaR-samordnare kring deras upplevelse av ”behandlingen”. Patient 1. Besvärats av ångest. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat löpträna. Springer nu 5-7 km, 4 ggr/v. Upplever klart minskad ångestproblematik och kan lättare hantera sin vardag. Tidigare stått på väntelista till psykolog men upplever sig inte längre vara i behov av samtalkontakt. Patient 2. Depressiva besvär i kombination med diffusa muskeloskeletala smärtor där utredning inte funnit något somatisk orsak till smärtorna. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat träna på gym och i bassäng, 2-3 ggr/v. Upplever att smärtorna i kroppen minskat och att den fysiska och psykiska kapaciteten ökat. Mer energi. Påbörjat arbetsträning under hösten. Patient 3. Pensionär. Depressiva besvär och ångest. Tidigare mycket låg aktivitetsnivå, mest sittande hemma. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat promenera regelbundet, på senare tid i sällskap med en vän. Upplever en ökad energi och minskad nedstämdhet. Mer lust att göra saker. Mindre isolerad. Mer social. Patient 4. Depressiva besvär och social fobi. Överviktsproblematik och värk. Tränar nu simning 2- 3 ggr/v. och promenerar 1-2 ggr/v. Tidigare inte vågat gå ut ensam men klarar detta nu. Upplever minskad värk i kroppen och där av mer lust att göra saker. Upplever sig ha blivit mer social. Nästa steg Fortsätta arbeta med träning som behandling KBT-online KBT i grupp Patienternas upplevelse av fysisk aktivitet/ träning, under handledning och med stöd från FaR-samordnare, som behandling vid psykisk ohälsa.