Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

En presentation över ämnet: "Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning"— Presentationens avskrift:

1 Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

2 Regeringsuppdraget Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska pröva arbetslivsinriktade rehabilite­rings­­­insatser i enlighet med metoden Supported Employment. Vetenskapligt effektutvärdering som ska mäta hur insatserna påverkar möjligheten till arbetsmarknads­etablering för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Utfall till arbete, innehåll i insatser, kostnadseffektivitet Mycket kortfattad bakgrundsbeskrivning om regeringsuppdraget (Supported Employment i svensk kontext och utfall till arbete) Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick det gemensamma regeringsuppdraget hösten 2013 (Regeringsuppdrag till FK och AF i september 2013. Plan för effektutvärdering rapporterades till regeringen 1 nov 2013 (S2013/6630/SF). I den här effektutvärderingen vill regeringen att FK och AF vetenskapligt ska utvärdera hur insatser enligt Supported Employment påverkar möjligheten till arbetsetablering för unga som har aktivitetsersättning pga nedsatt arbetsförmåga. Vi har en begränsad kunskap om hur olika arbetslivsinriktade insatser, var för sig eller i kombination påverkar möjligheterna för unga med funktionsnedsättningar att komma ut i arbete. Tidigare projekt har arbetat med SE men inte kunnat visa att de goda resultaten verkligen beror på arbetet i insatsen. Det finns internationell forskning som visar att Supported Employment ger resultat men väldigt begränsat med kunskap utifrån svensk kontext och våra arbetsmarknadsförhållanden. Mer från uppdraget: Särskilt bör personer med aktivitetsersättning som även har daglig verksamhet enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), prioriteras. PROJEKTET INNEBÄR EN UNIK MÖJLIGHET ATT LÄRA MER OM VILKA REHABILITERINGSINSATSER SOM FUNKAR FÖR MÅLGRUPPEN

3 ”Unga-gruppen” ”Unga som lever i utanförskap”
”Unga med funktionsnedsättning” ”Unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga” ”Unga arbetslösa” ”Unga som har försörjningsstöd” ”Unga med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång” Målgruppen för regeringsuppdraget är unga med aktivitetsersättning. Överlappande grupper av unga som har många gemensamma nämnare och vandrar mellan de olika samhällsaktörerna. Har ofta ett behov av samordnat stöd. De senaste årens forskningsresultat Under de senaste åren har det gjorts flera undersökningar av gruppen som har aktivitetsersättning bland annat av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för Socialförsäkringen och den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Här presenteras några av de slutsatser som dragits gällande ekonomisk utsatthet och utbildningsnivå. I Sverige lever en större andel ungdomar och unga vuxna i dag under relativt mer knappa ekonomiska omständigheter jämfört med förhållandena för två till tre decennier sedan. SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden visar t.ex. att andelen fattiga i åldrarna mellan 16 och 24 år mer än fördubblades från 1980-talets andra hälft fram till år 2008–2009, från cirka 20 till över 40 procent. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) Unga med aktivitetsersättning är klart överrepresenterade i gruppen med föräldrar med en utbildning som inte överstiger grundskolenivå. Gruppen är klart överrepresenterad bland dem vars föräldrar har en inkomst som understiger genomsnittsinkomsten. Detta gäller oavsett ersättningstagarnas utbildningsnivå och dessutom talar statistiken för att detta mönster förstärks genom att det årliga inflödet av unga med aktivitetsersättning i än högre grad består av personer vars föräldrar har en relativt låg inkomst. Våra uppgifter förstärker bilden av att unga med aktivitetsersättning, liksom deras familjer, har en mycket besvärlig försörjningssituation. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En av de kanske tydligaste och mest välbelagda trenderna, som kan utläsas i sentida arbetsmarknadsforskning, är just att ofullbordad grundläggande utbildning – upp till och med gymnasial nivå – leder till betydande etableringsproblem för de berörda individerna. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En mycket stor andel av dem som söker arbete bland lågutbildade unga och unga vuxna kommer i själva verket aldrig ut i arbete. Enligt uppgifter från SCB:s arbetskraftsundersökningar, avseende tredje kvartalet 2010, hade 44 procent av dem med högst förgymnasial utbildning aldrig haft ett arbete och ytterligare 17 procent uppgav att de inte hade haft något arbete under det senaste året. Det är troligt att många i den här gruppen som har stora problem att få fotfäste på arbetsmarknaden förr eller senare kan komma ifråga för sjuk- och aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En väsentlig utgångspunkt är att låg utbildning leder till återkommande och långa perioder utan förvärvsarbete. Därmed ökar i förlängningen ”risken” att permanent sorteras bort från arbetskraften (via någon form av förtidspension eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan bortre parentes). Vår statistik visar också att unga med aktivitetsersättning genomsnittligt sett har föräldrar med lägre utbildning och lägre inkomster än unga utan aktivitetsersättning. Det talar för att föräldrarna har svagare resurser och sämre möjligheter att via kontakter och sociala nätverk underlätta för sina barn att etablera sig i arbetslivet. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)). Andelen med aktivitetsersättning är mångdubbelt högre bland dem med förgymnasial utbildning jämfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen har ökat markant på senare år, nästan en av tio har beviljats aktivitetsersättning. Mycket talar alltså för att svårigheterna för förgymnasialt utbildade att få en stabil förankring på arbetsmarknaden, i kombination med det höga beroendet av försörjningsstöd, är en faktor som har bidragit till att så många har beviljats aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) I Inspektionen för socialförsäkringens breda översyn över aktivitetsersättningen i Sverige (ISF 2011) ges ingen avvikande bild. Problem med psykisk ohälsa liksom tidigare arbetslöshet ökar risken för ersättning. Men låg utbildningsnivå och problem med att fullborda gymnasieskolan är den mest utslagsgivande faktorn och leder till en mycket påtaglig överrisk för aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) ”Unga som varken arbetar eller studerar”

4 Insatserna Randomisering till tre insatsgrupper:
Insatser genom Af:s och FK:s förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case management). Supported Employment via Af:s arbetsmarknadspolitiska program SIUS (inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete). Case Management, ges av en Case Manager som anställs av kommunen (i kombination med insatser från Af:s och FK:s förstärkta samarbete, utan SIUS). Här beskriva lite grann om upplägg i insatser SE: Den anpassning av sius som har gjorts… FS: De insatser som ”normalt” erbjuds av AF och FK i vissa fall innefattar det insatser via ESF-projekt och FINSAM-insatser CM: Upplägget för CM insatsen har tagits fram tillsammans med forskare som jobbat med olika CM-modeller. Vår CM-modell liknar PO men skiljer sig gällande målformulering och målgrupp. Vi har 33 CM i landet och de har fått utbildning gm projektet + får regelbunden handledning. I projektets definition av metoden är Case Managerns roll att verka för att individen får de behov och förutsättningar uppfyllda som på sikt bidrar till förbättrade möjligheter att både få och behålla en anställning. I det arbetet fungerar Case Managern som en samordnande länk för individen i kontakter med berörda myndigheter (vårdgivare, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan osv). Case Managerns roll är även att, mobilisera individens resurser och det stöd som finns hos olika aktörer under rehabiliteringsprocessen. Det är avgörande att Case Managern lyckas bygga upp en nära, personlig relation som bygger på förtroende och tillit. Utgångspunkten för Case Managern i regeringsuppdraget är att arbeta på uppdrag av individen mot de mål som individen själv har formulerat. Jobbar utifrån individens hela livssituation = holistiskt perspektiv. Avgörande med samverkan mellan kommun, Af, FK andra aktörer (vård, daglig verksamhet, boendestödjare, föreningar). Jobbar på uppdrag av individen mot de mål som individen själv formulerat. Utgår från att hitta individens styrkor och resurser, drömmar och intressen. Nätverksarbete. Forskargrupp har tagit fram upplägg i upplägg med arbetsgrupp (personer med verksamhetsbakgrund). Ingången till insatserna är alltid det förstärkta samarbetet och gemensam kartläggning). Randomisering sker till någon av de tre insatsgrupperna

5 Nuläge Projektet pågick i samarbete med 25 utvalda kommuner
1063 personer tackade ja till deltagande, endast 79 tackade nej till deltagande Insatser pågick i projektets regi till sista december 2016 Slutrapport ska lämnas till regeringen den sista mars 2017 Kortfattad bakgrund: Försäkringskassan fick 90 miljoner kr för att utföra uppdraget under Vi begärde förlängning av projekttid samt möjlighet att föra över medel. Vi har nu fått beviljat att förlänga projekttiden till och med mars Insatserna pågår till sista december 2016. Områden som deltar: I projektet samarbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner/stadsdelar. I dagsläget ser samarbetet ut på följande sätt, indelat i geografiska områden: Kommuner: Åstorp, Höganäs, Bjuv Arbetsförmedlingen: Af Helsingborg Förstärkt samarbete Försäkringskassan Helsingborg Kommuner: Gävle, Hudiksvall, Söderhamn, Nordanstig Arbetsförmedlingen: Af Gävle, Af Hudiksvall, Af Söderhamn Försäkringskassan Gävle, Bollnäs Kommuner: Göteborgs stad Arbetsförmedlingen: Af Göteborg samverkan Försäkringskassan Göteborg Kommuner: Trollhättan, Vänersborg Arbetsförmedlingen: Af Trollhättan, Af Vänersborg, Försäkringskassan Trollhättan Kommuner: Östersund, Krokom Arbetsförmedlingen: Af Östersund, Af Krokom Försäkringskassan Östersund Kommuner: Stockholms stad Arbetsförmedlingen: Af Unga Funktionshindrade, Af Stockholm FK-team Försäkringskassan Stockholm Kommuner: Haninge, Tyresö, Nynäshamn, Botkyrka, Nacka, Värmdö Arbetsförmedlingen: Af Haninge, Af Tyresö, Af Nynäshamn, Af Botkyrka/Salem, Af Nacka, Af Värmdö Försäkringskassan Nacka Södermalm, Huddinge, Södertörn Kommuner: Boden, Luleå Arbetsförmedlingen: Af Boden, Af Luleå Försäkringskassan Gällivare–Luleå De fem nya: Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, Jönköping och Malmö

6 Omfattande datainsamling
Kvalitativ del Vi vill mäta Kvantitativ del Registerdata från AF, FK, SCB m.m. Deltagarenkät Utfall till arbete och utbildning Enkät till professionella Lottningsenkät Enkät 1&2 Intervjuer - deltagare - professionella - arbetsgivare Kostnads-effektivitet Af sub/ Af avhopp Övrigt enkät /Avslutsenkät Kortfattat om detta så att de vet vad vi avser att göra och kolla på. Den omfattande datainsamlingen är i en aktiv fas och avser såväl kvantitativ som kvalitativ data som kommer att ge oss en unik kunskap om målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga (funktionsnedsättning) och våra tre olika rehabiliteringsinsatser. Med det forskningsupplägg som vi har kommer vi att kunna besvara regeringens frågeställningar i uppdraget (utfall till arbete i olika rehabiliteringsinsatser, kostnadseffektivitet, deltagarnas förväntningar och upplevelser av insatserna). Utöver detta kommer vi att få utökad kunskap om de olika insatsernas innehåll (metodtrohet), projektmedarbetares upplevelser av insatserna, arbetsgivares upplevelser av att ta emot unga med funktionsnedsättning i praktik och anställning, samverkan mellan myndigheterna. Forskargruppen har under våren studerat hur väl randomiseringen till de tre insatsgrupperna har fungerat. Forskarnas bedömning är att randomiseringen har fungerat; det vill säga att insatsgrupperna är balanserade avseende en rad olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, diagnos, utbildningsbakgrund etc). Detta är en viktig förutsättning för att kunna genomföra den vetenskapliga effektutvärderingen eftersom eventuella skillnader i utfall mellan grupperna (till exempel hur många som går ut i jobb/studier) kan förklaras av de olika insatserna och inte på grund av skillnader i bakgrundsvariabler. Kunskap om insatserna Utökade anteckningar Tidredovisningar

7 Vad har vi sett så här långt?
Ännu inga officiella forskningsresultat att presentera Väl dokumenterade erfarenheter av projektet fleråriga arbete med unga med aktivitetsersättning i arbetslivsinriktade insatser Det aktiva arbetet i projektets tre insatser, med det förstärkta samarbetet som plattform, har pågått sedan november Redan nu har vi prövat arbetssätt under ca ett och ett halvt års tid, vilket har gett oss kunskap om positiva effekter av projektets arbetssätt och insatser. Arbetet i projektet har i detalj dokumenterats löpande av projektets arbetsgrupp. När det gäller de specifika insatserna så har vi ännu inga bevisade effekter att dra slutsatser av. Däremot kan vi redan nu kunna lyfta upp och diskutera utvecklingsområden, i förhållande till den ordinarie verksamheten, utifrån erfarenheter av projektet. Jämförelser mellan projektområdenas arbetsprocesser har visat att det finns åtgärder som skulle kunna vidtas omgående för att få mer välfungerande arbetsprocesser och samverkan mellan parterna. Dessa åtgärder handlar till viss del om de resurser som avsätts för arbetet kring målgruppen men många av dessa åtgärder skulle kunna genomföras genom förbättrade och mer flexibla interna processer och genom förändrad ledning och styrning. Insatserna – CM har ett holistiskt perspektiv jobbar mot personens hela livssituation. Samverkan oerhörd betydelse att Af, FK och kommunen tillsammans stödjer individen för att förbättra förutsättningar till arbete och studier. Gemensam bedömning av vem som är redo. Strukturella hinder – daglig verksamhet under tid med rehabiliteringsinsats, 30- åringar, tidsgränser för olika programbeslut (Af)

8 I arbete

9 Kvar i aktivitet

10 Framgångsfaktorer – gemensamma bedömningar
Flera exempel på att parterna nu mer frekvent diskuterar målgruppen och arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans Parterna närmar sig varandras bedömningar om vem som kan vara aktuell för arbetslivsinriktad rehabilitering De gemensamma diskussionerna har ofta resulterat i en mer generös bedömning av vem som kan vara aktuell De lokala nätverken har gett flera exempel på att parterna nu mer frekvent diskuterar målgruppen och arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans. Det ses som en stor fördel att personliga handläggare, arbetsförmedlare och representanter från kommunerna närmar sig varandras bedömningar om vem som kan vara aktuell för arbetslivsinriktad rehabilitering och vem som inte är det. De gemensamma diskussionerna har ofta resulterat i en mer generös bedömning av vem som kan vara aktuell för arbetslivsinriktad rehabilitering och att delta i effektutvärderingens insatser. Flera av de lokala projektmedarbetarna har uttryckt det som att jobbet att få in deltagare i studien, är att verkligen fokusera på att ge individen en möjlighet till stödet som erbjuds inom effektutvärderingens ramar. Att istället för att fundera på varför en individ ska erbjudas deltagande i studien, fundera över varför den inte skulle få denna möjlighet.

11 Supported Employment Flera SIUS-konsulenter lyfter fram att det är skillnad mellan att jobba som ”traditionell” SIUS och att jobba i effektutvärderingen Det saknas dokumentation som styrker om personen har en arbetsförmåga eller inte SIUS-konsulenterna anser att det är bra för individen att de kommer in tidigare men att de känner sig lite ensamma i uppdraget De unga upplevs vara i behov av mer omfattande stöd Avstämning med SIUS-konsulenter: Flera SIUS-konsulenter lyfter fram att det är skillnad mellan att jobba som ”traditionell” SIUS och att jobba i effektutvärderingen. Främst talar man om att det inte finns någon dokumentation som styrker om personen har en arbetsförmåga eller inte. Den sökandeanalys som SIUS gör blir mycket längre och mer omfattande än annars. SIUS-konsulenterna anser att det är bra för individen att de kommer in tidigare men att de känner sig lite ensamma i uppdraget. Ackvirering och arbetsgivarkontakter Ackvirering av plats blir annorlunda då det inte går att säga till en arbetsgivare vad personen klarar av utan det blir mer att skaffa en plats och sedan får man se hur mycket och vad personen klarar av. Mycket tid får läggas första tiden på arbetsplatsen eftersom många unga har svårt att anpassa sig till en arbetsplats. Arbetstider, krav, arbetskamrater etc.

12 Deltagarcitat ”Min SIUS är mycket engagerad och vill hitta en praktik som kan leda till ett jobb. Hon har intresse för mig och mitt liv.” ”Handläggare har ord och termer som man inte känner till. Jag får hjälp av SIUS om jag behöver." ”Bemötandet från tjänstemän på FK har varit bra, de lyssnar och diskuterar."

13 Case Management Enligt den respons som arbetsgruppen får är Af, FK och kommunerna i huvudsak mycket nöjda med insatsen och ser att den svarar mot ett stort behov hos målgruppen samt fyller en viktig funktion som i dag saknas hos kommuner och myndigheter Positivt att CM jobbar på uppdrag av individen och mot de mål som individen själv anger samt utifrån individens hela livssituation Ger stöd i frågor om boende, ekonomi, relationer, fritidsaktiviteter, studier och arbete Enligt den respons som arbetsgruppen får är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna i huvudsak, trots de utmaningar som finns, mycket nöjda med insatsen och ser att den svarar mot ett stort behov hos målgruppen samt fyller en viktig funktion som i dag saknas hos kommuner och myndigheter. Genom det arbete som hittills gjorts i projektet har vi fått större kunskap och information om såväl framgångsfaktorer som svårigheter inom ramarna för arbetet i det förstärkta samarbetet (FS) hos myndigheterna. Dessa ”fynd” dokumenteras löpande av projektets arbetsgrupp samt rapporteras till styrgruppen.

14 Case Management Utmanande att arbeta på uppdrag av individen, i många fall nytt för myndigheterna Många diskussioner om gränsdragningen kring att stödja individen till arbete (vad är Af:s uppdrag och vad är Case Managerns uppdrag) CM upplever att många unga är i behov av stort stöd (hemlöshet, kriminalitet, funktionsnedsättning) Viktigt att lyfta att myndigheterna i många fall har ett förhållningssätt där de har svårt att låta bli att styra planeringen. Tror vi inte på individens egen kapacitet att avgöra hur stödet till mig bäst bör utformas?

15 Deltagarcitat ”Sen jag fick rätt medicin och behandling har jag mått jättebra. Min dröm att bli arkitekt, nu tror jag det kan bli så" ”Med stödet är jag inte orolig för framtiden, Jag känner mig inte ensam längre, jag vet att jag får hjälp bara jag ber om det"

16 Deltagarenkät

17 Deltagarcitat ”Alla möten har gått väldigt bra, där får jag svar på alla frågor av Af, FK och Camilla (CM). Alla svarar också på mail snabbt."

18 Frågor – kontakta oss: Projektledare Johanna Thagemark, Försäkringskassan, tel Camilla Ekegren, Stockholms stad, tel