Psykosocial arbetsmiljö: Hot via sociala medier

En presentation över ämnet: "Psykosocial arbetsmiljö: Hot via sociala medier"— Presentationens avskrift:

1 Psykosocial arbetsmiljö: Hot via sociala medier
Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö” Inledning – om materialet Under 2011/2012 fick Arbetsgivarverkets arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverk ett specifikt uppdrag från den statliga arbetsgivarstrategin. Nätverket bildade då ett flertal arbetsgrupper som arbetade med olika arbetsmiljörelaterade ämnen. En grupp tog fram ett utbildningsmaterial som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Materialet består av åtta case och kan användas som diskussionsunderlag. Denna powerpointpresentation innehåller ett av casen. Övriga case finns på Arbetsgivarverkets webbplats under Medlem / Utbildningsmoduler för chefsutveckling / Arbetsmiljö. Varje case utgår ifrån de olika stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1), det så kallade SAM-hjulet. Målgrupp Utbildningen riktar sig främst till första linjens chefer och personalhandläggare men kan också lämpa sig för till exempel arbetsmiljökommittéer där syftet är att samverka kring arbetsmiljöfrågor. Psykosocial arbetsmiljö: Hot via sociala medier

2 Den psykosociala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Utbildningen utgår från SAM-hjulet Undersöka → Bedöma risker → Genomföra åtgärder/handlingsplan vid behov → Följa upp Vi har beskrivit konkreta åtgärder som ett exempel på åtgärder och handlingsplaner man kan vidta, väl medvetna om att det finns andra alternativ. Utgångspunkt: Du som chef är ansvarig för säkerheten och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vilka åtgärder ska du som chef vidta om något händer? Vilka åtgärder ska du som chef vidta?

3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet
Undersöka arbetsförhållandena Bedöma risker Exempel på aktiviteter inom de olika kategorierna i SAM: Undersöka/riskbedöma: medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, informella samtal, enskilda samtal, APT, psykosocialskyddsrond, samverkan Åtgärder: samtal, bilda en grupp bestående av chef, arbetsmiljöombud, ombud för likabehandlingsfrågor, utbildning, chefstöd, teambuildingaktiviteter, gruppstöd, omorganisation, avveckling, tydliga arbetsmiljömål samt hålla handlingsplanen levande, rehabplan Uppföljning/kontroll: medarbetarundersökning, medarbetarsamtal, psykosocial skyddsrond, APT, samverkan Genomföra åtgärder Följa upp Handlingsplan vid behov

4 Nu: ”Bikupor” kring ett case
Visa nästa bild och läs caset högt. Be deltagarna sedan att sätta sig tre och tre och fundera över vad de ska göra utifrån SAM-hjulet.

5 Case: Hot via sociala medier
Bakgrund: En handläggare har för individen tagit ett negativt beslut och har blivit hotad via Facebook. Handläggaren känner oro och mår dåligt av detta. Handläggaren vågar inte vara ensam kvar på arbetsplatsen och känner obehag att vistas ute när det är mörkt. Han/hon får känslan av att vara förföljd. Vad ska du som chef göra? Case: Hot via sociala medier Läs upp ”Bakgrund högt”: En handläggare har för individen tagit ett negativt beslut och har blivit hotad via Facebook. Han/hon känner oro och mår dåligt av detta. Handläggaren vågar inte vara ensam kvar på arbetsplatsen och känner obehag att vistas ute när det är mörkt. Han/hon får känslan av att vara förföljd. Ställ frågan till deltagarna: VAD SKA DU SOM CHEF VIDTA FÖR ÅTGÄRDER? Utgå från SAM-hjulets olika moment.

6 Undersöka arbetsförhållandena
Du som chef är ansvarig för säkerheten och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Börja med att prata med handläggaren Kontakta därefter säkerhetsansvarig på myndigheten. Kontakta arbetsmiljöombud Dokumentera inlägg via ”skärmdumpar” Undersöka arbetsförhållandena: Du som chef är ansvarig för säkerheten och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Börja med att prata med handläggaren. Kontakta därefter säkerhetsansvarig på myndigheten. Dokumentera det som står på Facebook genom skärmdumpar. Vet vi vem det är som har hotat? Om student: kontakta personen och kalla till ett möte. Lyssna av parterna och därefter kalla till ett gemensamt möte där parterna har en möjlighet att reda ut situationen.

7 Bedöma risker Identifiera medarbetare/personalgrupper i riskzonen att bli utsatta för hot. Bygga ”skyddspaket”. Översyn av rutiner (lås, larm) Utreda och dokumentera alla tillbud Identifiera risker genom fysiska skyddsronder Översyn av arbetsrum (larm, möblering) Bedöma risker: Identifiera medarbetare/personalgrupper som ligger i riskzonen att bli utsatt för hot. Bygga upp ett ”skyddspaket” för den personen/gruppen. Översyn av rutiner kring lås och larm på kvällar och helger. Utreda och dokumentera alla tillbud (alla allvarligare tillbud ska också anmälas till Arbetsmiljöverket). Identifiera risker genom fysiska skyddsronder inomhus och utomhus. Översyn av arbetsrum, lämplig möblering för att underlätta flyktväg.

8 Genomföra åtgärder/förebyggande insatser
Polisanmäla händelsen §2-anmälan till AV, arbetsskadeanmälan till FK Erbjuda stöd Utbilda medarbetarna – hotfulla situationer Information och samtal vid APT om hur förebygga Tekniska hjälpmedel, larm med mera Se över bemanningen, ensamarbete med mera Bryta vanemönster hos handläggaren (till exempel byta färdväg och arbetstid) Dokumentera genomförda och erbjudna åtgärder Undvika att ha öppen sida på sociala medier Genomföra åtgärder/förebyggande åtgärder: Polisanmäla händelsen, görs ibland av säkerhetsansvarig på myndigheten. §2-anmälan till Arbetsmiljöverket: ”Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.” Upprätta arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan (den som är utsatt kan drabbas av sk posttraumatisk stressyndrom en tid efter händelsen) Utbilda medarbetarna i hur man handskas med hot och våld situationer. Tekniska hjälpmedel, larm m.m. Se över bemanningen, ensamarbete m.m. Om medarbetarna ofta råkar ut för svåra/jobbiga händelser så kanske handledning kan vara ett sätt att hantera känslorna på.

9 Följa upp Samtal med handläggare Erbjud stöd igen
Vad har hänt med polisanmälan? Har genomförda åtgärder gett önskad effekt? Dokumentera varje uppföljning Följa upp: Prata med medarbetaren och följ upp hur han/hon mår. Behövs mer stöd? Återkom med erbjudande om krisstöd på nytt, en tid efter händelsen. Då kan ofta den drabbade bättre bedöma sin situation Vad har hänt med polisanmälan? Har genomförda åtgärder gett önskad effekt?

10 Detta regleras i: Lagar: Arbetsmiljölagen, Brottsbalken,
Förordningen om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Arbetsmiljöverkets föreskrifter: - AFS 2001: Systematiskt arbetsmiljöarbete - AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön - AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön - AFS 1982:03 Ensamarbete Lokala styrande dokument: Arbetsmiljöpolicy, lokala handlingsplaner för våld och hot på arbetsplatsen, krishantering på arbetsplatsen Detta regleras i: Lagar: Arbetsmiljölagen, Brottsbalken, Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Arbetsmiljöverkets föreskrifter: AFS 2001: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1982:03 Ensamarbete Lokala styrande dokument: Arbetsmiljöpolicy, lokala handlingsplaner för våld och hot på arbetsplatsen, krishantering på arbetsplatsen

11 Exempel på friskfaktorer
INDIVID GRUPP ORGANISATION variation och utveckling korta beslutsvägar eget ansvar närvarande chef yrkesstolthet tydligt ledarskap meningsfullt arbete ärlighet återkoppling gemenskap förtroende tydliga riktlinjer rak kommunikation lyhördhet humor Ärlighet Källa: Prevent

12 Vikten av att arbeta förebyggande
Högt i tak Tydligt ledarskap Engagemang ”Tänk efter före” Lyssna på medarbetarna Regelbundna bedömningar av arbetsmiljön Hantera tillbud och ge akt på tidiga signaler Samverka God fysisk arbetsmiljö Ett förebyggande arbete går ut på att tänka efter innan det händer något. Den dagliga uppmärksamheten, signaler på arbetsplatsträffar eller från enskilda medarbetare är viktigt. Medarbetarsamtal och regelbundna riskbedömningar av arbetsmiljön är ytterligare delar av ett förebyggande arbete. Att ha en bra och heltäckande tillbudsrapportering är också viktigt. Slutligen ska det förebyggande arbetet bygga på samverkan mellan chefer, arbetsmiljöombud och medarbetare.

13 Kontakta oss gärna!