MRB, CD, Calici och influensa

En presentation över ämnet: "MRB, CD, Calici och influensa"— Presentationens avskrift:

1 MRB, CD, Calici och influensa
Introduktion av nyanställda sjuksköterskor Hösten 2016

2 MRB MultiResistenta Bakterier
Resistens mot antibiotika som normalt används för att behandla infektioner med dessa bakterier. Resistenta bakterier (och känsliga) sprids framför allt via kontaktsmitta. Kan leva länge i miljön. Kramer A et al How long do nosocomial pathogens persist on inanimate Surfaces? BMC Infectious Diseases 2006 Smittskydd vårdhygien

3 MRB Ingen resistens mot desinfektionsmedel (alkohol, Virkon eller klor) eller värme. Smittskydd vårdhygien

4 MRSA Meticillin Resistenta S. Aureus
204 nya fall 2015 Klinisk infektion 48 st. Screening pga: Nyanlända till Sverige 51 st Smittspårning 71 st Riskfaktorer i vården 20 st Oklart 14 st Hudbakterier. Kan orsaka sårinfektioner, urinvägsinfektioner, sepsis. Bärarskap är vanligast. Smittskydd vårdhygien

5 ESBL Extended Spectrum Beta Lactamase
Tarmbakterier. Kan orsaka urinvägsinfektioner, sårinfektioner, blodförgiftning m.m. Bärarskap är vanligast. 500 nyupptäckta i Jönköpings län (2007 var siffran 83) ”Semester-smitta” ESBLCarba Ytterligare resistensmekanism Ett allvarligt hot !! Få eller inga preparat att behandla med. 4 fall i Jönköping / 116 i Sverige (84 av dem utlandssmittade) 2015 Smittskydd vårdhygien

6 Multiresistenta bakterier
VRE Vancomycin resistenta enterokocker Tarmbakterier. Kan orsaka sårinfektioner, djupa skelettinfektioner, blodförgiftning m.m. Bärarskap vanligast. 4 nyupptäckta i Jönköpings län 2015 (utlandssmitta) Tarmbakterier är kladdiga – svåra att städa bort! Mindre utbrott i Eksjö sommaren 2016. Smittskydd vårdhygien

7

8 Vad kan vi göra i sjukvården?
Screena vid inläggning på sjukhus vid riskfaktorer Basala hygienrutiner Alltid undanplockat God kvalitet på rengöringsrutiner och städning Särskilda vårdhygieniska rutiner vid vissa kända smittor Smittskydd vårdhygien

9 Clostridium difficile
236 nya fall inom slutenvården i Jönköpings län av dem (10%) dog i anslutning till diarréinfektionen Infektion med Clostridium difficile (CDI) kan uppstå efter kolonisation av tarmen med sporer. Bakterierna växer till och bildar toxiner. Risken är som störst när man behandlas med antibiotika. (cefalosporiner, kinoloner och klindamycin) Symtomen kan vara allt från en lindrig diarré till pseudomembranös kolit.

10 Clostridium difficile Varför ett vårdhygieniskt problem?
Sporerna överlever LÄNGE i miljön Traditionella desinfektionsmedel avdödar inte Kräver stora städinsatser Kräver enkelrum med egen toalett MÅNGA patienter får antibiotika MÅNGA patienter har även andra riskfaktorer för CDI

11 Miljöodling

12 Två vägar för att bekämpa CDI
Städ- och hygienrutiner Antibiotikakontroll Foto:

13 Norovirus Litet, naket, enkelsträngat, RNA-virus; 35 nm i diameter
Mycket låg infektionsdos ( partiklar) Virus utsöndras i mycket stor mängd i både faeces och kräkning. (100 milj/g) Virus kan påvisas i feces i flera veckor efter insjuknandet. Kroniska bärare finns. Hög stabilitet i miljön Stor genetisk variation; ”många typer”

14 Det typiska norovirusinsjuknandet
Inkubationstid timmar Debuterar med kaskadkräkningar och diarré Även magont, värk i kroppen, huvudvärk, yrsel och måttlig feber Symptomfrihet efter timmar (-7 dygn) Sekundärfall vanliga.

15 Kräkanamnes vid inläggning eller besök
Har du eller någon i din omgivning (hemma, arbetsplats osv.) haft symtom som vid vinterkräksjuka? Ja ⃝ Nej ⃝ Kommentar___________________________________________________________________________________________________________________________________

16 När utbrottet kommer……
Sofia Wetterbrandt Vårdhygien

17 Kohort och intagningsstopp
Hittills har man ofta infört intagningsstopp på drabbade enheter för att snabbt stoppa smittspridning. Det har i sin tur lett till stora avbrott i ordinarie verksamhet. Att genomföra smittförebyggande åtgärder och samtidigt upprätthålla viktig verksamhet är en svår balansgång. Ny kunskap talar för att kohortvård på delar av avdelningen ofta är att föredra framför tidigt infört intagningsstopp. Vinterkräksjuka i vården SMI (Remissversion 2012)

18 VINTERKRÄKSJUKA Kohort
Avdela personal att enbart sköta smittade vårdtagare = kohortvård. Gäller dygnet runt.

19 VINTERKRÄKSJUKA Intagningsstopp
Överväg intagningsstopp vid fortsatt smittspridning trots vidtagna åtgärder eller det inte är möjligt att upprätthålla kohort dygnet runt.

20 Kunskapsluckor Norovirus
Smittar innan symtom? Utsöndringstider/smittsamhet; 24, 48, 72 timmars symtomfrihet? Eller? Överlevnad; ytor, livsmedel? Inaktivering; handsprit, Virkon, klor? Immunologi; antikroppar skyddar ej, 20% immuna (FUT2)? Kan inte odlas. Humant norovirus.

21 Hur får man vårdpersonal att följa riktlinjer???
Sofia Wetterbrandt Vårdhygien