Beskattning av nya företag

En presentation över ämnet: "Beskattning av nya företag"— Presentationens avskrift:

1 Beskattning av nya företag
Beskattning av nya företag Skatteförvaltningen Syftet med presentationen är att ge t.ex. en person som planerar att starta ett företag en helhetsbild av beskattningen av företag. I detta samband behandlas inte beskattningen så ingående. För en ny företagare är redan själva företagsverksamheten nytt, och i mån av möjlighet lönar det sig att låta en bokförare sköta skatteärenden. På så sätt kan företagaren fokusera på företagsverksamheten. En bra bokförare kan ge råd om beskattningen redan då ett företag bildas. Det lönar sig dock för en företagare att själv ha lite information om skatteärenden. Företagaren ansvarar själv för verksamheten och skatter.

2 Innehåll Definitioner Val av företagsform
Innehåll Definitioner Val av företagsform Att inleda företagsverksamhet Skatteförvaltningens register Förskottsuppbördsregistret Registret över momsskyldiga Arbetsgivarregistret Allmänt om moms Skyldigheter för tillfälliga och regelbundna arbetsgivare Ett företags skyldigheter i inkomstbeskattningen Ett företags skyldigheter i momsbeskattningen Ett företags skyldigheter som arbetsgivare

3 Definitioner Företagsform Kapitalinkomst Förvärvsinkomst
Definitioner Företagsform enskild näringsidkare personbolag aktiebolag och andelslag Kapitalinkomst t.ex. kapitalinkomst av företagsverksamhet, ränteinkomst, hyresinkomst, överlåtelsevinst och utdelning Förvärvsinkomst t.ex. förvärvsinkomst av företagsverksamhet, lön, pension, förmån eller ersättning Direkta skatter inkomstskatt som ska betalas till staten, kommunen och kyrkan, vilka i slutändan blir en belastning för betalaren Indirekta skatter t.ex. moms. Företagaren tar bara ut och redovisar skatten till staten. Den slutliga skatten överförs till priset på varor och tjänster. Lön en ersättning som betalas av arbetsgivaren, vilken grundar sig på ett arbets- eller tjänsteförhållande eller på en personlig arbetsinsats Arbetsersättning en ersättning som betalats för ett arbete, en uppgift eller en tjänst som inte är lön. I olika samband är det möjligt att man använder olika benämningar för en företagsform. Till exempel vad gäller enskilda näringsidkare pratar man ofta även om rörelseidkare, yrkesutövare, privatföretag eller firma. Den största delen av dem som inleder företagsverksamhet hör till just denna grupp. Med personbolag avses öppna bolag och kommanditbolag. Öppna bolag och kommanditbolag kallas för näringssammanslutningar i beskattningen. I beskattningen ses även t.ex. mötes- och föreläsningsarvoden samt naturaförmåner som lön. Arbetsersättning betalas i ett sådant uppdragsförhållande, där uppdragsgivaren kommer överens med den som utför arbetet (t.ex. en företagare eller ett företag) om hur arbetet utförs och beloppet på ersättningen. Olika företagsformer och deras beskattning behandlas närmare senare i denna presentation.

4 Val av företagsform: behörighet, ansvar
Bankkonto - Bokföring - Försäkringar Verkar självständigt, för egen räkning. Ansvarar själv ekonomiskt för sina förbindelser med hela sin egendom. Enskild näringsidkare Minst två personer eller företag som grundare I ett öppet bolag ansvarar alla bolagsmän för bolagets åtaganden med hela sin personliga egendom. I ett kommanditbolag ansvarar de ansvariga bolagsmännen för bolagets åtaganden med hela sin personliga egendom, medan tysta bolagsmän ansvarar för åtagandena med sin kapitalinsats. Öppet bolag (öb) kommanditbolag (kb) Självständig skattskyldig Minst en person eller ett företag är grundare Aktiebolag (ab) Andelslag Handelsregistret Handelsregistret Bolagsavtal Karaktären på företags framtida verksamhet påverkar i stor utsträckning valet av företagsform. Oberoende av företagsform finns det skäl att öppna ett eget bankkonto för den penningtrafik som följer av närings- eller företagsverksamheten. Företagaren ska också besluta hur bokföringen sköts och teckna nödvändiga försäkringar. En enskild näringsidkare behöver inte ingå ett skriftligt avtal, såsom en bolagsordning eller ett bolagsavtal, för att inleda sin verksamhet. Om makar bedriver verksamhet tillsammans, etableras företaget i den ena makens eller makans namn. En enskild näringsidkare ska anmäla sig till handelsregistret om han eller hon idkar tillståndspliktig näring (t.ex. taxitrafik, elentreprenad, tillverkning av läkemedel och alkohol eller bank- och försäkringsverksamhet) näringsverksamheten har ett fast driftställe (inte en egen bostad) andra än maken eller makan eller minderåriga barn till företagaren arbetar för företaget. Ett öppet bolag och ett kommanditbolag ska grundas av minst två personer. Ett öppet bolag ska ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen ansvarar personligen för bolagets skulder och andra skyldigheter. En ansvarig bolagsman ansvarar med andra ord även för ett eventuellt misstag av en bolagspartner. Ansvaret gäller fram till dess att personen sagt upp sig från uppgiften som ansvarig bolagsman och uppsägningen antecknats i handelsregistret. En tyst bolagsmans ansvar begränsas till den kapitalinsats som överenskommits i bolagsordningen. Såväl fysiska personer som företag (juridiska personer) kan vara bolagsmän i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag. Ett öppet bolag och ett kommanditbolag ska alltid göra en etableringsanmälan till handelsregistret. Anmälan ska lämnas in innan verksamheten inleds. Ett bolag uppkommer dock redan då bolagsordningen undertecknas, om man inte fastställer en annan tidpunkt då bolaget uppkommer. Ett aktiebolag bildas genom att aktieägarna ingår ett skriftligt avtal om bolagsbildning. Anmälan till handelsregistret ska lämnas in inom tre månader efter att avtalet om bolagsbildning undertecknats. Ett aktiebolag uppkommer då det förs in i handelsregistret. Om anmälan inte lämnas in inom utsatt tid, förfaller bildandet av bolaget. Ett aktiebolag kan bildas elektroniskt. Tjänsten är en del av Företags- och organisationsdatasystemets servicetjänst (ytj.fi/svenska). Vid den tidpunkt då ett aktiebolag bildas ska det ha ett kapital på minst 2 500 euro. Kapitalet ska i sin helhet betalas till bolaget före anmälan till handelsregistret. Vad gäller aktiebolag ansvarar inte en delägare personligen för kontoskulder, om han eller hon inte gjort sig skyldig till ett brottsligt förfarande. Däremot ansvarar delägarna personligen för de åtaganden som de gjort i aktiebolagets namn innan bolaget fördes in i handelsregistret. Om en delägare ställer en personlig säkerhet eller en realsäkerhet för ett lån som tas för bolaget, ansvarar han eller hon dock till denna del för bolagets åtaganden. Man ska också komma ihåg att en företagare och ett företag i sista hand ansvarar för verksamheten och att ett företag har andra ansvar än skatteärenden. Webbplatsen för Patent- och registerstyrelsen (PRS) (prh.fi/sv) innehåller närmare information om hur man grundar ett företag. Handelsregistret Etableringsavtal

5 Att inleda företagsverksamhet
Att inleda företagsverksamhet Förskottsuppbördsregistret Registret över momsskyldiga Arbetsgivarregistret Anmälan till Skatteförvaltningens register till Skatteförvaltningen till Patent- och registerstyrelsen (handelsregistret) FO-nummer Etableringsanmälan Periodskatte-deklaration Årsanmälan Inkomst-skattedeklaration Betalning Moms Förskotts- innehållning Socialskydds-avgifter Förskottsskatt Restskatt Anmälan En anmälan om att man inlett företagsverksamhet ska göras till Skatteförvaltningen och Patent- och registerstyrelsen (PRS). Uppgifterna ska lämnas med en etableringsblankett (Y-blankett). Från denna förmedlas uppgifterna vidare till handelsregistret, som förs av PRS och till Skatteförvaltningens förskottsuppbördsregister, register över momsskyldiga och arbetsgivarregister. Om ett företag anmäls till handelsregistret, ska en handläggningsavgift betalas för anmälan. Med samma Y-blankett är det även möjligt att ge Skatteförvaltningen de uppgifter som ligger till grund för Skatteförvaltningens kalkyl av beloppet på förskottsskatten under räkenskapsperioden. Skatteförvaltningen skickar giroblanketter för förskottsskatten till företaget. Det är också möjligt att bilda ett aktiebolag elektroniskt i FODS-servicetjänsten ( Tjänsten styr bildandet av ett aktiebolag. E-tjänsten skapar utifrån de angivna uppgifterna för bolaget avtal om bolagsbildning, bolagsordningen och etableringsanmälan. Handläggningsavgiften för anmälan (330 euro) betalas direkt via tjänsten.  Pappersanmälan kostar 380 euro. Ett registreringsnummer och FO-nummer tilldelas så fort anmälan undertecknats och handläggningsavgiften betalats. Tjänsten granskar alla obligatoriska uppgifter om personerna och företaget, vilket påskyndar handläggningen av anmälan. Tjänsten är avsett för bolag, som uppfyller följande villkor: bolagsordning av standardform räcker; aktiekapitalet betalas i euro till bankkontot för det bolag som bildas; teckningspriset tas i sin helhet upp i aktiekapitalet; alla som tecknar aktier, styrelsemedlemmarna, den verkställande direktören och revisorn (som ska vara en fysisk person) har en finländsk personbeteckning och också personliga nätbankskoder eller ID-kort med chip (EID-kort); eventuella prokurister och personer med rätt att företräda bolaget har en finländsk personbeteckning. Anmälan om inledning av företagsverksamhet ska, beroende på företagsformen, göras med följande blanketter: Y1: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y2: öppet bolag och kommanditbolag Y3: enskild näringsidkare Avsevärda ändringar som gäller företagsverksamheten ska göras med en ändringsanmälan: Y4: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y5: öppet bolag och kommanditbolag Y6: enskild näringsidkare När etableringsanmälan registrerats, tilldelas företagaren eller företaget ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer). FO-numret används som identifikation då företaget sköter myndighetsärenden. FO-numret används också i företagets brev och blanketter såsom beställnings-, offert- och fakturablanketter. Numret berättar dock inte om företaget förts in i Skatteförvaltningens register eller handelsregistret. Det är möjligt att granska registreringar via adressen ytj.fi/svenska. I tjänsten kan man använda FO-numret, namnet på ett företag eller namnet på en person, om det handlar om en enskild näringsidkare, som sökkriterium. FO-numret för en enskild näringsidkare är alltid bundet till en person. När en enskild näringsidkare ändrar sin företagsform, ändras alltid även företagets FO-nummer. FO-numret för en juridisk person är det samma under hela verksamhetstiden. Numret ändras inte om en juridisk person byts till en annan juridisk person i enlighet med lagen om den berörda företagsformen. Ett företag startas dock ofta innan den egentliga verksamheten inleds. I så fall har inte företaget ännu något behov av att anmäla sig till Skatteförvaltningens register. När ett företag förs in i t.ex. registret över momsskyldiga eller arbetsgivarregistret, ska det regelbundet lämna in periodskattedeklarationer, även om det inte ännu bedriver verksamhet. Ett företag kan också anmäla sig till registren senare, då man vet när den egentliga verksamheten börjar. I så fall ska man anmäla sig till Skatteförvaltningens register med en Ändrings- eller nedläggningsblankett (Y4, Y5 eller Y6). Moms, arbetsgivarprestationer och andra skatter på eget initiativ ska betalas till skattekontot. För betalningen av dessa skickar Skatteförvaltningen en skattekontoreferens och betalningsanvisningar då företaget registrerats som kund hos Skatteförvaltningen. Om ett företag inte är momsskyldigt och inte har anställda, behöver det inte lämna in periodskattedeklarationer eller en årsanmälan. Det räcker med att lämna en inkomstskattedeklaration. Y1: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y2: öppet bolag och kommanditbolag Y3: enskild näringsidkare Blanketten finns på adressen ytj.fi/svenska

6 Förskottsuppbördsregistret
Förskottsuppbördsregistret Ett offentligt register som förs av Skatteförvaltningen över de som bedriver självständig verksamhet för att förvärva inkomst. Alla som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet på annat sätt än inom ramen för ett anställningsförhållande kan anmäla sig till förskottsuppbördsregistret. Kunderna behöver inte verkställa förskottsinnehållning på de arbetsersättningar som de betalat till ett företag som finns i förskottsuppbördsregistret. Skatteförvaltningen kan avlägsna ett företag från förskottsuppbördsregistret till följd av försummelse av deklarations- och/eller betalningsskyldigheterna. Den ersättning som ska betalas för arbete som utförts för en annan är vanligen lön som betalas inom ramen för ett anställningsförhållande eller arbetsersättning som ska betalas till en företagare. Det finns skäl att skilja åt dessa begrepp, eftersom en lönebetalare har andra skyldigheter än den som betalar arbetsersättning. I beskattningen bedöms det om ett anställningsförhållande uppkommit eller ej utifrån samma grunder som i arbetsrätten. Situationen bedöms som helhet och utifrån de faktiska omständigheterna. De olika omständigheterna har olika vikt. Vanligen ses ett uppdragsförhållande som ett arbetsförhållande då en annan än den som utför arbetet leder och övervakar utförandet av arbetet och dess slutresultat. Ytterligare kännetecken för ett arbetsförhållande är att man betalar ersättningar som i typfallet hör till ett anställningsförhållande, såsom naturaförmåner och socialförmåner, ersättning för övertidsarbete samt lön för sjukdomstid och semesterlön. I oklara fall ska man först bedöma, om den ersättning som betalats ut uppfyller kännetecknen för lön. Om inte, är det i allmänhet fråga om arbetsersättning. Lön är all slags ersättning som fås inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande. Därtill är vissa arvoden som tas upp i lagen om förskottsuppbörd lön, även om inget anställningsförhållande uppstår. Dessa omfattar exempelvis mötesarvoden och personliga föreläsnings- och föredragsarvoden. Arbetsersättning är en ersättning som inte är lön, men som ska betalas för ett arbete, en uppgift eller en tjänst. Man måste ansöka om införande i förskottsuppbördsregistret. Alla införs dock inte automatiskt i förskottsuppbördsregistret. Om en aktör har en historia av avsevärda beskattningsförsummelser och om det kan anses uppenbart att dessa kommer att fortsätta, förs inte aktören in i registret. Detta är anledningen till att t.ex. ett företag med personer i ledande ställning (t.ex. verkställande direktör) eller delägare i bestämmande ställning med en historia av avsevärda beskattningsförsummelser inte förs in i förskottsuppbördsregistret. Skatteförvaltningen kan avlägsna ett företag från registret till följd av försummelse av deklarations- och/eller betalningsskyldigheterna. Ett företags registreringssituation kan granskas via adressen ytj.fi/svenska

7 Registret över momsskyldiga
Registret över momsskyldiga Ett offentligt register som förs av Skatteförvaltningen över momsskyldiga Ett företag ska anmäla sig om det säljer varor eller tjänster i form av affärsverksamhet i Finland och omsättningen överskrider euro (från och med euro) under räkenskapsperioden (12 mån.) Ett företag ska anmäla sig som momsskyldigt från den dag då den skattepliktiga verksamheten börjar det börjar skaffa varor eller tjänster för skattepliktig verksamhet. Ett företag som registrerat sig som momsskyldigt ska lämna in periodskattedeklarationer i tid för varje period, även om det inte bedrivit verksamhet. Det lönar sig för ett företag att registrera sig som momsskyldigt först då den egentliga verksamheten inleds. Om omsättningen underskrider euro (från och med euro) under räkenskapsperioden (12 mån.), är det inte nödvändigt att anmäla sig till registret. Även i så fall kan företaget frivilligt anmäla sig till registret, om verksamheten bedrivs i form av affärsverksamhet. Ett företag som anmält sig till registret antecknas som skattskyldigt tidigast den dag då anmälan tagits emot.

8 Lättnad som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns
Lättnad som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns Skattskyldiga med en omsättning som underskrider 22 500 euro (från och med euro) under räkenskapsperioden (12 mån.) kan beviljas lättnad för den moms som ska betalas. Om omsättningen uppgår till högst 8 500 euro (från och med euro), beviljas den skattskyldige lättnad för den moms som ska redovisas för redovisningsperioden. Om omsättningen överskrider 8 500 euro (från och med euro) men underskrider 22 500 euro (från och med euro), beviljas partiell lättnad för den moms som ska betalas.          Under räkenskapsperioden ska periodskattedeklarationer lämnas in och moms betalas på normalt sätt. Den skattskyldige ska själv räkna det belopp som berättigar till lättnad och meddela uppgifterna i periodskattedeklarationen för räkenskapsperiodens sista månad eller kalenderårets sista redovisningsperiod. Företagsformen påverkar inte lättnaden. Om räkenskapsperiodens skatt är negativ, dvs. om den skatt som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den skatt som ska betalas på försäljningen, beviljas inte lättnad. Formel för att räkna lättnad Skatt - (omsättning – 8 500) x skatt) 14 000

9 Arbetsgivarregistret
Arbetsgivarregistret Ett offentligt register som förs av Skatteförvaltningen över de arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön. Man ska anmäla sig till arbetsgivarregistret då man regelbundet börjar betala ut lön. Utbetalningen av lön är regelbunden om ett företag har minst 2 fast anställda under kalenderåret om minst 6 personer sysselsätts under kalenderåret, även om anställningsförhållandet inte varar hela kalenderåret. I beskattningen ses en arbetsgivare antingen som tillfällig eller regelbunden arbetsgivare.  Om en arbetsgivare regelbundet betalar ut löner, ska arbetsgivaren anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister som regelbunden arbetsgivare. En företagare (enskild näringsidkare) kan inte betala ut lön till sig själv, med andra ord kan han eller hon inte stå i ett arbetsförhållande till sig själv. Det lönar sig att anmäla sig till arbetsgivarregistret först då man börjar betala ut lön. Ett företag som förts in i arbetsgivarregistret ska lämna in en periodskattedeklaration i tid för varje period, även om det inte betalat ut lön. En arbetsgivare som tillfälligt betalar ut löner förs vanligen inte in i arbetsgivarregistret. Ett företag är en arbetsgivare som tillfälligt betalar ut lön om det har endast en fast anställd eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. En tillfällig arbetsgivare ska lämna in en skattedeklaration för de månader då man betalat ut lön. En tillfällig arbetsgivare kan anmäla sig till arbetsgivarregistret frivilligt. Såväl regelbundna som tillfälliga arbetsgivare ska lämna in en årsanmälan över de utbetalda lönerna. Med en årsanmälan förmedlas uppgifter som gäller löntagarna (lön, förskottsinnehållning och debiterade lagstadgade avgifter) till Skatteförvaltningen för den personliga beskattningen av löntagarna.

10 Skyldigheter för en regel- bunden arbetsgivare
Skyldigheter för en regel- bunden arbetsgivare minst 2 fast anställda under ett kalenderår eller minst 6 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. En regelbunden arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållning föra bok över lönerna betala socialskyddsavgifter för arbetsgivare ordna pensionsskydd för sina anställda genom att teckna en arbetspensionsförsäkring för dem och vid behov en olycksfalls-, arbetslöshets- och grupplivförsäkring lämna in periodskattedeklarationer lämna in en årsanmälan. En regelbunden arbetsgivare ska lämna in en periodskattedeklaration, även om man inte betalat ut löner under varje månad. Alla arbetsgivare, oberoende av om de betalat ut lön tillfälligt eller regelbundet ska lämna in en årsanmälan om de löner som betalats ut. Med en årsanmälan förmedlas uppgifter som gäller löntagarna (lön, förskottsinnehållning och debiterade lagstadgade avgifter) till Skatteförvaltningen för den personliga beskattningen av löntagarna. Lönebokföring (t.ex. lönekort, konton för förskottsinnehållning och lönelistor) kan skötas enkelt med tjänsten Palkka.fi. Tjänsten Palkka.fi har planerats för småföretag och hushåll. Med tjänsten kan man räkna lönen och bikostnader till de anställda samt skriva ut lönebesked. Palkka.fi räknar också avgifter för arbetsgivare, såsom förskottsinnehållning och arbetspensionsavgifter. I Palkka.fi är det möjligt att ansöka om hushållsavdrag utifrån såväl utbetalda löner som betalade företagsfakturor. Palkka.fi kan användas som arkiv, eftersom handlingarna sparas där i 11 år.

11 Skyldigheter för en tillfällig arbetsgivare
Skyldigheter för en tillfällig arbetsgivare en fast anställd under kalenderåret eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. En tillfällig arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållning föra bok över lönerna betala socialskyddsavgifter för arbetsgivare ordna pensionsskydd för sina anställda genom att teckna en arbetspensionsförsäkring för dem och vid behov en olycksfalls-, arbetslöshets- och grupplivförsäkring lämna in periodskattedeklarationer endast för de månader då lön betalats ut lämna in en årsanmälan. En tillfällig arbetsgivare kan frivilligt anmäla sig till arbetsgivarregistret. Ett företag är en arbetsgivare som tillfälligt betalar ut lön om det har endast en fast anställd eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. En arbetsgivare som tillfälligt betalar ut löner förs vanligen inte in i arbetsgivarregistret. En tillfällig arbetsgivare kan dock frivilligt anmäla sig till arbetsgivarregistret. En tillfällig arbetsgivare ska lämna in periodskattedeklarationer endast för de månader då lön betalats ut (jfr. regelbunden arbetsgivare, som alltid ska lämna in periodskattedeklarationer, även om inte lön betalats ut varje månad). Såväl regelbundna som tillfälliga arbetsgivare ska lämna in en årsanmälan över de utbetalda lönerna. Med en årsanmälan förmedlas uppgifter som gäller löntagarna (lön, förskottsinnehållning och lagstadgade avgifter som debiterats av löntagaren) till Skatteförvaltningen för den personliga beskattningen av löntagarna. Det är enkelt att sköta lönebokföringen med tjänsten Palkka.fi (t.ex. lönekort, konton för förskottsinnehållning och lönelistor). Tjänsten Palkka.fi har planerats för småföretag och hushåll. Med tjänsten kan man räkna lönen och bikostnader för anställda och skriva ut lönebesked. Palkka.fi räknar även ut avgifter för arbetsgivare, såsom förskottsinnehållning och socialskyddsavgifter samt arbetspensionsavgifter. I Palkka.fi kan man ansöka om hushållsavdrag såväl utifrån utbetalda löns som utifrån betalade företagsfakturor. Palkka.fi kan användas som arkiv, eftersom handlingarna sparas där i 11 år.

12 Ett företags skyldigheter i inkomstbeskattningen
Ett företags skyldigheter i inkomstbeskattningen betala förskottsskatt lämna in en skattedeklaration betala restskatter. Skattedeklaration för rörelseidkare eller yrkesutövare 5 Skattedeklaration för näringssammanslutningar 6A Skattedeklaration för aktiebolag och samfund 6B Skattedeklaration elektroniskt Tyvi-serviceleverantörer: Aditro (aditro.fi) OpusCapita (tyvi.fi) Kustannusosakeyhtiö Koivuniemi (tyvi.koivuniemi.fi) Logica ( skatt.fi/samfundetsdeklaration När ett företag inleder sin verksamhet, ska det uppskatta resultatet av näringsverksamheten och meddela det till Skatteförvaltningen på etableringsblanketten. Aktiebolag och andelslag ansöker om förskottsskatt för den första räkenskapsperioden med blanketten ”Ansökan om samfunds förskottsskatt/ändring”. Ett aktiebolag eller ett andelslag ska på blanketten ange den uppskattade omsättningen och den beskattningsbara inkomsten för den första räkenskapsperioden. Blanketten kan laddas ned på sidan skatt.fi/skattedeklarationsblanketter > Förskottsskatter. När verksamheten är i gång, räknar Skatteförvaltningen förskottsskatter för nästa år. Detta sker vanligen automatiskt utifrån inkomstuppgifterna i den senaste slutförda beskattningen.  Förskottsskatten för aktiebolag fastställs vanligen utifrån den fastställda skattepliktiga inkomsten i den senaste fastställda beskattningen. I samband med att Skatteförvaltningen räknar den slutliga skatten för en räkenskapsperiod, granskar den samtidigt förskottet för innevarande räkenskapsperiod och höjer det vid behov samt fastställer förskottsskatt för kommande räkenskapsperiod. Företagen ska årligen lämna in en skattedeklaration. Skattedeklarationsblanketter finns i punkten Blanketter på sidan skatt.fi. Skattedeklarationen och dess bilagor kan lämnas in på elektronisk väg. Fördelen med e-deklaration är bl.a. de granskningar som ska göras i samband med sändningen, vilka styr anmälan i rätt riktning och minskar kontakterna efteråt. Det är möjligt att lämna in en skattedeklaration antingen elektroniskt genom att skicka en skattedeklarationsfil som bildats av ett ekonomiprogram eller genom att fylla i en e-blankett. Det finns flera serviceleverantörer som har e-tjänster för att lämna in en deklaration. Skattedeklarationen för aktiebolag kan lämnas in elektroniskt att ange uppgifterna i Samfundets skattedeklarationstjänst skatt.fi/samfundetsdeklaration. Ett företag behöver Katso-koder för att göra en e-deklaration. Med koderna kan man logga in till en e-tjänst, där man lämnar in deklarationen. Katso-koder är avgiftsfria. Koderna, deras användning och uppgifter om koderna kan administreras i Katso-tjänsten på adressen yritys.tunnistus.fi. En ny Katso-kod kan användas cirka två dagar efter att den bildats. Om ett företag betalat för lite förskottsskatt, ska det betala kvarskatt. Om ett företag däremot betalat för mycket skatt, får det skatteåterbäring. Närmare uppgifter om de möjligheter som e-tjänster ger: skatt.fi

13 SKILLNADEN MELLAN OLIKA FÖRETAGSFORMER
Enskild näringsidkare Personbolag Aktiebolag Andelslag Separat beskattning Nej Ja Inkomst-beskattningen Indelning i förvärvs- och kapitalinkomst förvärvsinkomst: progressiv beskattning kapitalinkomst: 30 % (33 % på den del som överskrider 30 000 euro) som inkomst för bolagsmän - indelning i förvärvs- och kapitalinkomst som inkomst för ett bolag (20 %) Kalkylgrund för kapitalinkomst Nettotillgångar plus 30 % av lönerna Nettotillgångar (det matematiska värdet på en aktie) Kalkyl av nettotillgångar Endast tillgångar och skulder som hör till näringsverksamheten Separat enligt inkomstkälla, separata rättelser för bolagsmännen Alla tillgångar och skulder, separata rättelser för delägarna Avdrag av förlust Kan överföras till företagare Endast i företag Privat uttag av penningmedel Möjligt Inte möjligt Betalning av lön till företagare Rättshandlingar mellan företag och ägaren Ja, till gängse pris 29 § i BSL Företagsformen påverkar inte momsbeloppet. Däremot finns det skillnader i inkomstbeskattningen för olika företagsformer. Det skattepliktiga resultatet för ett företag kan bildas från tre olika förvärvskällor: Näringsförvärvskällan (NärSkL, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet) Jordbruksförvärvskällan (GårdsSkL, inkomstskattelagen för gårdsbruk) Förvärvskällan för annan verksamhet (ISkL, inkomstskattelagen) I olika företagsformer räknas resultatet av näringsförvärvskällan genom att tillämpa lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL). Oberoende av företagsform grundar sig kalkylen av den skattepliktiga inkomsten på bokföringen, men till följd av skillnaderna i bokföringen och beskattningen kan det skattepliktiga resultatet avvika från resultatet enligt bokföringen. Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet innehåller vissa bestämmelser som gäller endast vissa företagsformer. Det olika skattebemötandet av olika företagsformer beror i huvudsak på bestämmelserna i inkomstskattelagen (ISkL). Resultatet av en enskild näringsidkares affärsverksamhet och yrkesutövning beskattas som egen inkomst för företagaren. Företagsinkomsten delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån den nettoförmögenhet som hör till näringsverksamheten. Den progressiva skatteskalan tillämpas på förvärvsinkomsten. Man betalar även kommunalskatt på förvärvsinkomst enligt inkomstskatteprocenten i hemkommunen och kyrkoskatt enligt församlingens inkomstskatteprocent. Skatteprocenten för kapitalinkomster är 30. Om de skattepliktiga kapitalinkomsterna överskrider euro, tas en skatt på 33 % ut av den överskjutande andelen. Företagsinkomst ses som kapitalinkomst upp till det belopp som svarar mot en årlig intäkt på 20 % av den nettoförmögenhet som hört till näringsverksamheten. På krav av en företagare kan det anses att kapitalinkomstandelen utgörs av det belopp som motsvarar en årlig intäkt på 10 %, eller så kan hela företagsresultatet ses som förvärvsinkomst. Om resultatet av affärs- eller yrkesverksamheten är negativt, fastställs en förlust för skatteåret i fråga, vilken dras av från resultatet av näringsverksamheten under senare år. En enskild näringsidkare kan ta ut den vinst som affärsverksamheten och yrkesutövningen genererat för egen användning, men å andra sidan ansvarar han eller hon även för eventuell förlust i verksamheten. Det är inte möjligt att betala ut lön till sig själv eller en maka eller make, och inte heller att få skattefria naturaförmåner. Öppna bolag och kommanditbolag är inte särskilda skattskyldiga. I inkomstbeskattningen är de dock självständiga beräkningsenheter och ett resultat av näringsverksamheten fastställs för dessa enligt bestämmelserna i NärSkL. Om inkomsterna är mindre än de avdrag som ska göras från inkomsten, fastställs en förlust för skatteåret, vilken dras av från bolagets resultat under följande år. Om resultatet är positivt, delas det in i skattepliktig inkomst för bolagsmännen enligt deras andelar i bolagets vinst. Förluster under tidigare skatteår dras av för delningen. Bolagsmännens andelar av näringsverksamhetens resultat delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån nettoförmögenheten. I ett öppet bolag och ett kommanditbolag kommer bolagsmännen överens om grunderna för att dela vinst och förlust. Bolagsmännen kan ta ut lön åt sig själva eller få naturaförmåner samt skattefria kostnadsersättningar. I praktiken tar bolagsmännen vanligen ut vinsten som privata uttag. Ett aktiebolag och ett andelslag är självständiga skattskyldiga, med andra ord betalar de sin inkomstskatt själva. Inkomstskatten uppgår till 20 % av företagets skattepliktiga inkomst. Delägare i ett aktiebolag beskattas först när de får en inkomst t.ex. i form av lön, dividend, delägarlån eller utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet från aktiebolaget. Dividenderna delas in i kapital- och förvärvsinkomst i beskattningen utifrån det matematiska värdet på en aktie i det bolag gett utdelning. En del av dividenderna är skattefri inkomst. Ett andelslag kan dela ut överskott eller utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet. Ett aktiebolag ansvarar själv för aktiebolagets vinst eller förlust. Vinstutdelningen sker genom att betala dividend till delägarna. Det är möjligt att betala ut lön eller ge naturaförmåner till delägare. Det är inte möjligt att göra privata uttag. Vinsten dvs. överskottet i ett andelslag kan delas ut till andelslagets medlemmar. I beskattningen delas överskottet in i skattefri inkomst samt skattepliktig kapitalinkomst och förvärvsinkomst .

14 Ett företags skyldigheter i momsbeskattningen
Ett företags skyldigheter i momsbeskattningen ge köparen en faktura på de varor eller tjänster som det sålt Närmare information om faktureringskraven finns på skatt.fi: anvisning "Faktureringskraven vid mervärdesbeskattningen" redovisa moms lämna in period- skattedeklarationer En säljare ska ge en köpare en faktura som innehåller de fakturaanteckningar som fastställts i momslagen Ett företag som förts in i registret över momsskyldiga ska deklarera momsuppgifter i en periodskattedeklaration och betala moms enligt försäljningen till skattekontot. Man ska lämna in deklarationer och göra betalningar enligt företagets deklarations- och betalningsperiod; en gång per månad, kvartal eller år. Beloppet på den ska skatt som ska betalas räknas genom att dra av skatten på avdragsgilla inköp från försäljningsskatten under samma månad. Alla företag som deklarerar skatter på eget initiativ har ett skattekonto. Skattekontot är en sammanställning över skatter på eget initiativ som skattebetalaren deklarerat och betalat och som Skatteförvaltningen debiterat och återburit. Med skatter på eget initiativ avses t.ex. moms och arbetsgivarprestationer. Ett skattekonto aktiveras då företaget lämnat in den första periodskattedeklarationen över skatter på eget initiativ eller då företaget använt en skattekontoreferens i betalningen av skatt. Skatteförvaltningen ger en skattekontoreferens efter registreringen av företagets etableringsanmälan. När skattekontot tagits i bruk, kan dess uppgifter och situation följas genom att logga in till tjänsten Skattekonto. E-tjänsten Skattekonto skatt.fi/skattekonto

15 Exempel: Ett företag som bedriver tillverkningsverksamhet
Exempel: Ett företag som bedriver tillverkningsverksamhet Allmän skattesats  24 % Livsmedel, foder restaurang- och catering-tjänster  14 % Böcker, mediciner, motions-tjänster, filmföre-ställningar, inträde till kultur- och under-hållnings-evenemang, persont-ransport, inkvarterings-tjänster  10 % 96,77 € till staten Allmänt om moms Pelles snickeri Skåptillverkning Försäljning på 700 € + moms 168 € Sammanlagt 868 € Periodskattedeklaration Skatt på försäljningen 168 € Avdragsgill skatt 96,77 € Skatt att betala 71,23 € INREDNINGSAFFÄR Försäljning på 1 500 € + moms 360 € Sammanlagt 1 860 € Skatt på försäljningen 360 € Avdragsgill skatt 168 € Skatt att betala 192 € KONSUMENT En hundägare köper en produkt 1 860 € (inkl. moms 360 €) Inkl. moms 24 % (96,77 €) Virke etc. 500 € Inköp 71,23 € till staten Inkl. moms 24 % (168 €) Inköp Skåp 868 € 192 € till staten Moms är en konsumtionsskatt som säljaren lägger till i försäljningspriset på en vara eller tjänst. I affärshändelser mellan företagare kan den företagare som köper en vara eller tjänst dra av den moms som den momspliktiga säljaren fakturerat. Exemplet beskriver funktionsprincipen för momssystemet. Pelles snickeri, som är ett företag som bedriver tillverkningsverksamhet, har köpt virke för 596,77 euro från en virkesaffär. Beloppet innehöll en moms på 96,77 euro. Pelles snickeri lägger till kostnaderna för den egna produktionen i priset och räknar moms och lägger till den i priset exklusive skatt då det säljer skåpet till en inredningsaffär. Inredningsaffären lägger å sin sida till sin täckning i priset och beaktar andra tillägg och rabatter och räknar moms och inkluderar till slut denna i priset. Moms betalas varje gång en vara eller tjänst säljs. Säljaren tar ut skatten i samband med försäljningen och redovisar den till staten. Skatten är dock avsedd att betalas av konsumenten. Av denna orsak har säljaren rätt att dra av den moms som ingår i priset på en vara eller en tjänst som säljaren köpt för sin affärsverksamhet av en annan momsskyldig. De slutliga konsumentpriserna omfattar därmed enbart en skatt. Alla som bedriver försäljning eller uthyrning av varor eller tjänster eller jämförbar verksamhet i form av affärsverksamhet är momsskyldiga. Också uttag av varor eller tjänster ur ett företag för eget bruk betraktas som skattepliktig försäljning. Vissa verksamheter som särskilt tas upp i lagstiftningen har lämnats utanför momsbeskattningen, bl. a. försäljning av fastigheter och aktielägenheter, hälso- och sjukvårdstjänster samt socialvårdstjänster. Om ett företag säljer enbart dessa varor eller tjänster, är det inte momsskyldigt. Den allmänna skattesatsen (24 %) gäller för de flesta varor och tjänster. Beloppet på den moms som ska läggas till i priset på en produkt fås genom att multiplicera skattegrunden med den gällande skattesatsen. Med skattegrund avses det vederlag som ska betalas för varan eller tjänsten, exklusive skatteandelen. Till skattegrunden räknas alla pristillägg som säljaren fakturerar av köparen, t.ex. faktureringstillägg eller transport- och postkostnader. Momsbeloppet räknas utifrån hela denna skattegrund. Exempel: En produkts pris exklusive skatt är euro och den normala skattesatsen på 24 % tillämpas på denna. Moms på 24 % påförs, dvs x 24/100 = 240 euro. Priset inklusive skatt är följaktligen euro. priset inklusive skatt x den gällande skattesatsen/100 + den gällande skattesatsen Exempel: En produkts pris exklusive skatt är 868 euro och den normala skattesatsen på 24 % tillämpas på denna. Skatten fås genom att räkna 868 euro x 24/124 = 168 euro. Produktens pris exklusive skatt är 868 euro – 168 euro = 700 euro. Sammanlagt 360 € till staten

16 Case: etableringsanmälan
Case: etableringsanmälan Jag vill starta en firma: Pelles snickeri Jag har för avsikt att börja tillverka skåp i trä. Verksamheten börjar Jag anställer inte någon, åtminstone inte i början. Jag uppskattar att mina försäljningsinkomster uppgår till euro per månad. Jag uppskattar att mina utgifter uppgår till 1 000 euro per månad. Används i presentationen om deltagarna tillsammans vill fylla i en etableringsanmälan.

17 Till slut Kalkylen av den skattepliktiga inkomsten grundar sig på bokföringen, men till följd av skillnaderna i bokföringen och beskattningen kan det skattepliktiga resultatet avvika från resultatet enligt bokföringen. Skatteförvaltningen rekommenderar att ett företag anlitar en bokförare. Det lönar sig att anmäla sig till registren först då verksamheten inletts. E-deklaration är enkelt och smidigt. Närmare uppgifter på skatt.fi Saker som Skatteförvaltningen vill betona för nya företagare Skillnaden mellan resultatet i bokföringen och beskattningen orsakas av skattefria inkomster (t.ex. skattefri utdelningsinkomst, överlåtelsevinst för anläggningstillgångsaktier) utgifter som inte kan dras av (t.ex. andel i representationsutgifter, dröjsmålspåföljder för skatter, böter, parkeringsböter, obligatoriska reserveringar, överavskrivning) inkomster och utgifter som fattas i bokföringen olika kalkylregler för olika förvärvskällor skillnader i periodiseringen av inkomster och utgifter värderingsskillnader, t.ex. värderingsrabatt problem att rikta inkomster och utgifter (t.ex. två olika förvärvskällor). Det skattepliktiga resultatet för ett företag kan bildas av tre olika förvärvskällor: näringsförvärvskällan (NärSkL, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet) jordbruksförvärvskällan (GårdSkL, inkomstskattelagen för gårdsbruk) förvärvskällan för annan verksamhet (ISkL). I bokföringen separeras inte resultatet enligt förvärvskälla. Förvärvskällorna ska dock beaktas i bokföringen med tanke på kalkylen av det skattepliktiga resultatet och ifyllandet av skattedeklarationen. Det är viktigt att bokföringen är uppdaterad med tanke på såväl beskattningen (deklarationsskyldigheten) som företagsverksamhetens lönsamhet (kassaflödet, uppföljning av lönsamheten osv.). En bra bokförare kan ge råd om beskattningen redan då företaget bildas.

18 Tack för intresset Lycka till med företagandet!