Landsbygdsnätverket 2014-2020 En mötesplats där erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts, samarbeten uppstår, lärande exempel analyseras.

En presentation över ämnet: "Landsbygdsnätverket 2014-2020 En mötesplats där erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts, samarbeten uppstår, lärande exempel analyseras."— Presentationens avskrift:

1 Landsbygdsnätverket 2014-2020
En mötesplats där erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts, samarbeten uppstår, lärande exempel analyseras och metoder utvecklas. De organisationer och myndigheter som finns i nätverket blir mer kunniga och handlingskraftiga, vilket i sin tur gör att de kan underlätta för sina medlemmar och målgrupper att skapa god landsbygdsutveckling. Tre inriktningar Tre program - Gröna näringar - Landsbygdsprogrammet - Blåa näringar - Havs- och fiskeriprogrammet - Landsbygdsutveckling - Lokalt ledd utveckling med stöd från Socialfonden och Regional fonden Maria - Tre delar 1 min Gröna näringar inkl EIP Landsbygdsutveckling Hav och Fiske Genom nätverket tas olika intressenters erfarenhet till vara. Erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts och samarbeten uppstår. De organisationer och myndigheter som finns i nätverket blir mer kunniga och handlingskraftiga, vilket i sin tur gör att de kan underlätta för sina medlemmar och målgrupper att skapa god landsbygdsutveckling.

2 Jonas Jonson Brunk (alt
Jonas Jonson Brunk (alt. Jonas Jonasson Bronk, Jonas Jonassen Bronck), född omkring 1600 i Komstad, Norra Ljunga socken, Småland, död 1643, tros vara den man som gett namn åt stadsdelen The Bronx i staden New York, USA. Han köpte en bit mark av indianerna. Marken kallades därför av folk i området för Bronk's Land och så småningom bara the Bronx.[

3

4

5 Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för Integration
Per Hasselberg (ordf.) Fyrbodals Kommunalförbund Ulrika Geber Länsstyrelserna Lovisa Carneland Leader Marcus Söderlind LRF Asha Ismael SIOS Jan Runfors Hela Sverige ska Leva Sohrab Fadai Företagarna Mia Krylén Länsstyrelserna Jonas Andersson Länsstyrelsen (Fiske) Marie Lindbäck Af Thomas Wengholm Af Peter Melin Jordbruksverket Anders Bengtson Svenska Fotbollförbundet Vakant Migrationsverket Yusra Moshtat Sakkunnig Fredrik Gunnarsson Skogsstyrelsen Ann Dolling SLU Nils Lagerroth Kanslirepresentant Christina Bondesson LRF Inom Landsbygdsnätverket samlas viktiga aktörer för att stärka och utveckla den svenska landsbygden. Landsbygdsnätverket är en del av det svenska landsbygdsprogrammet. Landsbygdsnätverket är en del av EU förordningen och det finns ett landsbygdsnätverk i varje EU land. I Sverige har vi valt att låta nationella myndigheter och organisationer vara medlemmar i Landsbygdsnätverket. Verksamheten sker via arbetsgrupper och integration är en prioriterad del.

6 Exempel på tidigare integrationsprojekt på naturbruksskolor
I rapporten ”Lyckad matchning” beskrivs projekt från: Naturbruksgymnasiet Östergötland Hvilan Ingelstadgymnasiet Grans Naturbruksgymnasium Wången

7 Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för integration i samverkan med NF
Utbildningar och aktiviteter för asylsökande och nyanlända? Enl. webbenkät jan 2016 Enkät till 54 naturbruksskolor: Antal svar: 35 skolor 17 skolor svarar att de under de senaste 5 åren genomfört utbildningar och aktiviteter för asylsökande och nyanlända. 11 skolor svarar att de under de senaste fem åren genomfört utbildningar och aktiviteter inom arbetsmarknadspolitiska program/för människor som står långt från arbetsmarknaden/ sysselsättningsfasen, fas 3. 30 skolor svarar att de planerar eller har intresse av att starta upp/utöka utbildningar och aktiviteter för nyanlända och asylsökande? vanligaste myndighetspart: Arbetsförmedlingen, som ofta upplevs som bra partner att arbeta med Kommuner är ofta med Hushållningssällskap vanlig huvudman bland de som har utbildningar/boenden Den här och nästa ang. enkätresultaten kan ligga kvar om finns tid att presentera men tas bort om det är tidsbrist.

8 Enkätsvar, exempel Hinder och svårigheter som anges är:
Tar tid att få till projektpengar/söka medel tiden räcker inte för att planera och genomföra med befintliga resurser, särskilt personellt utbildningen är resurskrävande, svårt att få medel att räcka att finna språklig kompetens geografiskt läge (på landet, logistik) finns inte plats rent fysiskt för fler elever svårighet att hantera skillnader i förkunskaper i vissa grupper att bli synlig som utbildningsanordnare av utbildning för målgruppen Samma här: ta med om finns tid! Detta med att synas nämns på olika sätt, om du vill nämna det: Att få tillräckligt med deltagare Att inte vara känd som en aktör för myndigheterna Att väntar sig att bli kontaktad Att inte veta vem som kan vara möjlig samarbetspartner Att ha ett bristande kontaktnät - dvs. här finns mycket att göra för att synas, skapa nya nätverk och bli känd!

9 Rapport Hur kan fler utrikesfödda få utbildning eller praktik med sikte på varaktiga jobb? Av Ulla Nilsson

10 Ur innehållet Drivkrafter till att genomföra satsningarna
Samarbetspartners och finansiering i satsningar Tips från respondenterna Problem att lösa och arbeta vidare med Styrkor hos naturbruksskolor Detta kan du kanske bara berätta utan bild till föregående bild

11 Utbildning för nyanlända

12

13 Integrationsgruppen Arbetsplan 2017 - 2018
a. Bidra till att antalet medlemmar och aktiviteter i de etniska organisationerna ökar på landsbygden b. Lokala möten genomförs och informationsmaterial tas fram för att öka kunskapen om landsbygden och dess möjligheter hos asylsökande/nyanlända. c. Träffar och bussresor genomförs med nationella aktörer för information om strukturella hinder för integration på landsbygden. d. Landsbygdsnätverket förmedlar relevant material och information om integration på landsbygden e. Det ömsesidiga utbytet av information och erfarenheter inom Europa ökar. Detta ska i sin tur kunna underlätta för transnationella projekt

14 Integrationsgruppen Arbetsplan 2017 - 2018
f. Undersöka möjligheterna till hur företag inom trädgård, grönyteskötsel och skog kan anställa fler nyanlända. g. Bidra till att landsbygdens civilsamhälle är engagerat i länsstyrelsernas kartläggning av asylsökandes kompetenser. h. Stärka möjligheterna att ge utbildning till nyanlända och att information sprids till nyanlända om utbildning i de gröna näringarna. i. Kunskapen höjs om hur man kan arbeta med att stötta nyanlända som vill starta företag. j. Kunskapen höjs om olika transportlösningar och om möjligheterna till förbättrad kollektivtrafik på landsbygden.

15

16