Uppdrag med fokus på boende för asylsökande

En presentation över ämnet: "Uppdrag med fokus på boende för asylsökande"— Presentationens avskrift:

1 Uppdrag med fokus på boende för asylsökande
Migrationsverkets logotype kan symbolisera migrationsrörelse mellan länder, till Sverige och/eller från Sverige. Januari 2016

2 ”Ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den
globala migrationens möjligheter” Migrationsverkets vision Alla har något att vinna på rörligheten över gränserna. Rätt hanterad kan migrationen bidra till att göra Sverige starkare och mer konkurrenskraftigt och samtidigt kan ursprungsländerna utvecklas och växa ekonomiskt. Migrationen kan också stärka individen och vara en väg till förverkligande av drömmar och livsmål. Men den globala migrationen har också baksidor i form av exempelvis handel med människor och utvecklingsländernas förlust av välutbildad arbetskraft. Utmaningen är att kunna dra fördel av migrationens positiva effekter och samtidigt motverka de negativa. Cirkulär migration Cirkulär migration innebär att människor migrerar fram och tillbaka mellan länder - de "cirkulerar". Människor återvänder till sina ursprungsländer - för att sedan migrera igen. Detta gäller främst vid arbetskraftsinvandring och studenter.

3 Regleringsbrevet ”Att eftersträva långsiktiga och kostnadseffektiva lösningar när det gäller asylsökandes boende. Myndigheten ska i möjligaste mån beakta kommunernas behov av goda planeringsförutsättningar för sin verksamhet.”

4 Boende, stöd och sysselsättning i mott.
Olika boendeformer beroende på behov, kommunens bostadsförsörjningsplan styr Utvecklar aktiv och meningsfull sysselsättning Integration från dag 1. Presumtiva nya medborgare Samarbetet med kommuner och andra samverkande aktörer utvecklas. Avsiktsförklaring med Kommun, Arbetsförmedling, Migrationsverk som parter. Det första boendet man kommer till i samband med att man ansöker om asyl är ett ankomstboende. Alla som inte kan ordna sitt boende själv anvisas en plats. Den inledande asylprocessen tar 2-3 dagar. Därefter anvisas man till det boende som bäst möter behoven i den fortsatta handläggningen. Migrationsverkets boendeformer är lägenhetsboende, kollektivt boende med självhushåll, upphandlade boenden med kost, utreseboende och förvar. Under asylprocessen erbjuds den asylsökande sysselsättning. Det består i språkstöd och praktik. Eftersom tiden till beslut på asylansökan har blivit längre utvecklar Migrationsverket innehållet i sysselsättningen. Den ska vara meningsfull och sikta mot arbete och försörjning. Den som kan göra sin identitet sannolik har också möjlighet att arbeta (UAT = undantag från krav på arbetstillstånd) Nationell samverkan mellan olika myndigheter, kommuner och aktörer utvecklas på ett antal orter. Fokus är att göra det enklare för den enskilde individen. Genom samlokalisering och gemensam informationshantering kan ”onödiga” möten och resor undvikas för den enskilde.

5 Mottagningssystemet 11/1 -2016
Lägenheter platser Korridorsboende 2928 platser 3 Upphandlade boenden platser Utreseboende 1 300 platser 2 1 Ankomstboende platser Kommun-bosättning Vi har tre boendetyper. För ankomst och utreseboenden görs anpassningen av platsantalet utifrån prognosen över antalet asylsökande per vecka samt andelen med avslagsbeslut. För lägenheter, korridorboenden och upphandlade plaster (steg 3 boenden) gör bedömningen av platsbehovet utifrån prognosen över antalet inskrivna i mottagningssystemet

6 Migrationsverkets prognos
Antal asylsökande 2015 74 000 2016 73 000 2017 63 000 2018 58 000 Migrationsverket lämnar prognoser till regeringen 5 gånger om året. Prognoserna är det planeringsverktyg som bla. ligger till grund för boendekapacitet, bosättning och återvändande av de som inte får stanna i Sverige. Omkring 60 % väljer att bo i Migrationsverket boenden (ABO) resterande sökande väljer att orda boende på egen hand (EBO) För närvarande är bifallsandelen ca 75% Största gruppen är Syrier 30-40%

7 Om det går att minska antalet inskrivna med tillstånd minskar platsbehovet med 10 till 15 tusen platser

8

9 Fördelning av asyl- och flyktingmottagande i Sverige
Länstal: anvisningsbara platser självbosatta Arbetsförmedlingens och länsstyrelsernas roller Balans i in- och utflöde Undvika stopp i systemet (”PUT-problematik”) Antalet anvisningsbara platser behöver öka. Nivån på överenskomna platser i kommunerna motsvarar inte behoven. I dagsläget bosätter flertalet som fått uppehållstillstånd sig själva. Det skapar problem för kommunerna och etablering på bostads- och arbetsmarknad försenas. Trots att många bosätter sig själva har Migrationsverket ca personer med uppehållstillstånd i mottagningssystemet. För att undvika stopp i systemet behövs en balans mellan anvisningsbara platser och asylboendeplatser i kommunerna. Det kräver att alla kommuner tar emot sin andel. Så är det inte för tillfället. Konsekvensen blir att antalet upphandlade platser, som är tänkt vara tillfälliga, ökar i både antal och längd.

10 Ökad tillgång till lägenheter
Långsiktigt hållbara lösningar: Befintliga lägenheter, bostadshyreskontrakt. Kollektivt boende med självhushåll, lokalhyreskontrakt Nybyggnation bostadshyreskontrakt med kommunen. Utfästelse om hyresgaranti upp till 6 år ger trygghet Obs! Bygg inte åt Migrationsverket Bygg bostäder till en bred målgrupp! Den bästa boendelösningen för individen ur ett integrerings- och normaliseringsperspektiv är ett vanligt lägenhetsboende. Det är också den mest samhällsekonomiska. Eftersom det råder brist på hyreslägenheter utökar Migrationsverket andelen kollektiva boenden med självhushåll. Ambitionen för 2015 är nyanskaffning av 3000 lägenhetsplatser och 5000 platser i kollektiva boenden. Under senaste året har det diskuterats om staten i någon omfattning ska äga och eventuellt bygga bostäder för asylsökande. Eftersom det finns ett stort underskott av hyresbostäder i de flesta av landets kommuner är det långsiktigt bättre att kommunerna får stöd i att kunna bygga än att staten bygger bostäder för särskilda grupper av människor.

11 Hyresupplägget med en kommun
Kommunen är beställare/upphandlande myndighet vid nybyggnation och anpassning av lokaler till kollektivt boende. Kommunen är hyresvärd. Olika förutsättningar beroende på läge och behov. Standardiserad produktion av ”vanliga bostäder” växande utbud på marknaden med prisnivåer från kr per kvadratmeter Det finns ett stort antal producenter som kan leverera kvalitativa och snabba boendelösningar. Marknadens kapacitet är god. Bygglovshantering, markförberedande åtgärder och infrastruktur påverkar både tid och kostnad. En kombination av höga förvaltningskvalitéer, möjlighet till industrialiserad tillverkning och anpassningsbarhet är framgångsnycklar = Hög kvalitet till lägre kostnad kort byggtid.

12 Statligt ägande? Statskontorets utredning om statligt ägande
Boverkets regeringsuppdrag kring PUT-arna. Delrapport 1 mars Delrapport 2 november Ekonomisk och social exkludering BYGG! Migrationsverket har i uppgift att tillhandahålla boende för samtliga asylsökande som inte ordnar boende på egen hand. Antalet asylsökande varierar kraftigt både mellan olika år och under året, vilket leder till höga krav på flexibilitet i Migrationsverkets tillhandahållande. Migrationsverket har föreslagit att befintliga boendeformer för asylsökande kompletteras med nyproduktion av bostäder i statlig regi, statligt förvärv av outhyrda fastigheter, samt modulbostäder som temporärt boende Syftet med statskontorets uppdrag var bl.a. att bedöma nya lösningar för att minska de stora kostnader som idag är förknippade med tillfälligt anläggningsboende i samband med ett ökat antal asylsökande. Statskontorets uppdrag redovisadess i en promemoria till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 31 maj Statskontoret ansåg inte att det var ekonomiskt eller organisatoriskt bättre än dagens system att staten äger asylbostäder. Boverket redovisade i mars 2015 förslag till lösningar på PUT- problematiken. Ett av förslagen är att Migrationsverket lämnar tillbaka hyrda lägenheter till kommuner som inte kan ta emot nyanlända pga. brist på bostäder. Ersättningsbostäder i form av kollektiva boenden och nyproduktion av modulbostäder byggs i kommuner med goda kommunikationer till tillväxtorterna.

13 Lagen om offentlig upphandling (LOU)
Om Migrationsverket inte kan tillgodose platsbehovet med lägenheter och kollektiva boendelösningar? Återstår: LOU och upphandlade platser utan kontroll och önskad styrning. Höga kostnader för staten Minimal samverkan och förutsägbarhet för kommunerna

14 VÄSTERVIK När Migrationsverket upphandlar boendeplatser får kommunerna i bästa fall information om att ett boende ska etableras i kommunen men inte var, när och hur. Och det är frustrerande. För att kunna påverka mottagningen bestämde sig Västerviks kommun för att skaffa kontroll genom att ta fram egna fastigheter att hyra ut till Migrationsverket. Eftersom vi inte står med tomma lägenheter i Västerviks kommun handlar det om att bygga nytt. Kommunen fastnade för tanken på modulboende eftersom de går fort att bygga, kan placeras där det passar bäst, har en relativt låg byggkostnaden, är möjliga att flytta och kan användas till annat när Migrationsverket inte behöver dem längre.

15 Under våren förde kommunen och Migrationsverket diskussioner om det som kom att kallas Västerviksmodellen. Viktiga delar i den här modellen är boende med god kvalitet, lägre kostnader för Migrationsverket, en förberedd kommun och ett aktivt samarbete med det lokala föreningslivet. Kommunen bestämde sig för att placera husen i Ankarsrum – en ort med invånare strax utanför Västervik. Orten har all service, ett aktivt föreningsliv och goda kommunikationer med Västervik.

16 Allmännyttiga Västerviks Bostads AB fick uppdraget att handla upp husen och i somras gick uppdraget till Älö trä. De har byggt husen i fabrik i Västervik och monterar dem på plats. Arbetet är i full gång och det sista huset kommer att stå klart för invigning i slutet av oktober 2015 Husen byggs på en tomt där det tidigare stått hus. Mitt i byn. Fyra hus med två lägenheter om 75 kvm i varje och i varje lägenhet ska 6-8 personer bo. Husen kan flyttas och användas som vanliga bostäder om Migrationsverket går ur hyresavtalet. De byggs med sådana mått att de kan användas som särskilt boende för äldre. Migrationsverket hyr av Bostadsbolaget på sex år med option på att hyra fyra år till. Det är frågan om lokalhyresavtal där Migrationsverket betalar 60 procent av kapitalkostnaden för husen i hyreskostnaden. Trots att Migrationsverket står för en stor del av investeringskostnaden för husen blir kostnaden för verket ca. hälften av kostnaden jämnfört med kostnaden för upphandlade platser – ca 100 kr per dygn och person jämfört med 200 kr för upphandlade platser sk. ABT boende. Vi bedömer att alla vinner på den här lösningen. Kommunen som får möjlighet att förbereda sig. Som kan planera mottagandet i skolan och informera dem som redan bor på orten. Och som kan arbeta aktivt med integrationen från början. Migrationsverket som får bättre boende till betydligt lägre pris. Bostadsbolaget som får möjlighet bygga hus på en ort som får ökad sysselsättning i och med asylboendet. Föreningslivet i Ankarsrum. Göran Johansson som är fritidsledare i Ankarsrum och som står som samordnare för föreningarnas satsning på att integrera de asylboende berättar att det är mycket på gång men att saker inte riktigt fallit på plats ännu. Det är ännu osäkert vilka ekonomiska medel som finns och eftersom ingen vet vilka som kommer till Ankarsrum är det lite svårt att planera. Men de har ordnat en insamling med varma kläder och annat som kan behövas och planerar att ställa till med fest i Folkets hus där byborna kan hälsa de nyanlända välkomna. De ha krokar ute för att hitta en pensionerad lärare som kan smyga igång svenskaundervisning redan på boendet och föreningarna håller på att planera hur de på bästa sätt kan informera och ta emot de som är intresserade. Och sist men inte minst de asylsökande som får ett boende med kvalitet i ett levande samhälle där människor är beredda på att ta emot dem och hjälpa dem att komma in i livet i Sverige. De kommer också till en kommun som står beredd att göra vad de kan för att de asylsökande ska kunna stanna kvar när de fått uppehållstillstånd. För Västervik handlar det om att ha ett bra mottagande men också om att få till en lyckad integration. Vi kommer att ha stora behov av arbetskraft framöver och vår förhoppning är att de människor som kommer till Ankarsrum och får uppehållstillstånd ska vilja stanna kvar.

17

18