Föreläsning FÖHN 2016 Karin Wier leg.logoped

En presentation över ämnet: "Föreläsning FÖHN 2016 Karin Wier leg.logoped"— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning FÖHN 2016 Karin Wier leg.logoped
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

2 Logopedens arbetsområden
Utreda, diagnosticera och behandla kommunikationssvårigheter Talstörningar Språkstörningar Röststörningar Ät och sväljningssvårigheter (dysfagi)

3 ÖNH-patienter Tal-/ röst och sväljningssvårigheter

4 Talsvårigheter Neuromotoriska talstörningar Dysartri Anartri Apraxi
Neuromotorisk talstörning efter skada i centrala nervsystemet Anartri Avsaknad av tal efter neuromorisk skada Apraxi Skadad sensorimotorisk planering/programmering Talstörningar vid strukturella/anatomiska avvikelser

5 Orsaker till strukturella/anatomiska talavvikelser
Behandling av tumör i mun, käke, svalg, näsa Operation Strålbehandling/cytostatika Trauma mot mun- och näshåla, käke Käk- och bettavvikelser Tumör eller trauma Medfödda missbildningar (makroglossi, LKG) Velofarynxinsufficiens - medfödd eller förvärvad

6 Hur kan strukturella avvikelser ge en talpåverkan?
Nedsatt rörlighet Bortopererade muskler/nerver Stela ärr efter operation Fibros efter strålbehandling – stela muskler Svullnad Nedsatt sensorik t.ex pga avslitna eller bortopererade nerver

7 Förändrade tryckförhållanden
Forts. Förändrad resonans Sammanbiten artikulation vid t.ex trismus Hypernasalering Klangförändringar pga ändrade förhållanden mellan artikulatorer (sneda käkar, retraherad tunga, svullen tunga) hålrum efter borttagen vävnad Förändrade tryckförhållanden Trycksvag artikulation t.ex vid velofarynxinsufficiens/ hål i gommen

8 Andra faktorer som kan påverka talförmågan negativt
Muntorrhet Segt slem Smärta /obehag Oral mucosit vid strålbehandling Infektioner (svullnad, smärta) Svullnad/ödem Tandstatus/tandproteser Trismus/bettavvikelser

9 Logopedisk behandling/träning
Öva upp rörlighet, särskilt efter kirurgi el strålning Motverka fibros Resultatet beror även på ingreppets omfattning/lokalisation och rörlighet och känsel i kvarstående strukturer Kompensatorisk artikulation? Behov av alternativt kommunikationshjälpmedel? Ju bättre rörlighet desto bättre tal och sväljning!

10 Röststörningar Organiska (cysta, sb-förlamning, papillom, akut laryngit) Funktionella (fonasteni, psykogen dysfoni) Funktionellt organiska (Sb-knottror, polyp, reinkeödem, kronisk laryngit, kontaktgranulom) Neurologiska röststörningar (spasmodisk dysfoni, rösttremor)

11 Röstlogopedi Samarbete med foniater el ÖNH-läkare
Beroende på etiologisk diagnos, stämbandsstatus och patientens subjektivt upplevda besvär planeras en lämplig behandling för patienten. Lära sig använda rösten på bästa sätt utifrån rådande förutsättningar. Arbeta bort ev kompensatoriskt röstbeteende som kan vara skadligt, t.ex press. Ev behov av rösthjälpmedel? Röstförstärkare?

12 forts röstlogopedi Röstergonomi
Ev lära sig att använda en ny röstkälla. Laryngektomerade och TE-tal (matstrupen som röstkälla). Visa film

13 Ät- / och sväljningssvårigheter Dysfagi

14 Normal sväljning Man delar in sväljningen i olika faser.

15 Indelning dysfagi Oral dysfagi Faryngeal dysfagi Esofageal dysfagi

16 Orsaker till dysfagi inom ÖNH
Tumör och biverkningar av tumörbehandling Svullnad i munhåla, farynx, larynx, esofagus Kranialnervspåverkan (tumör, neurologiskt, postop) Tracheostomi (nedsatt rörlighet och sensorik) Cricofaryngeusdysfunktion, divertiklar Reflux av magsyra

17 Andra orsaker till dysfagi
Stroke, neurologiska sjukdomar Skalltrauma Demenssjukdomar Reumatologiska sjukdomar/autoimmuna sjukdomar Nackskador (whiplash, nackkotskirurgi) Psykogen dysfagi (ovanligt)

18 Men även Muntorrhet Smärta (infektion, tumör, postop. mucosit, candida) Slem Trismus (nedsatt gapförmåga) Smakförändring och känslig munslemhinna Aptitlöshet Trötthet Psykiska faktorer (rädsla, depression) Tand/käkproblem

19 Utredning av sväljförmåga
Klinisk bedömning Mun-/svalgstatus, palpation, testmåltid, måltidsobservation Fiberendoskopisk Undersökning av Sväljfunktionen= FUS Ser ffa faryngeala fasen. God möjlighet bedöma retentioner (kvarvarande rester efter sväljning) och ev aspirationer. Videoradiografi/sväljröntgen Ser hela sväljningsförloppet inkl matstrupen. Mun och svalgstatus + kliniska tecken på dysfagi

20 Filmexempel, FUS

21 Filmexempel röntgen

22 Behandling Underlätta ett säkert intag av mat/dryck/medicin
Syfte Underlätta ett säkert intag av mat/dryck/medicin Konsistensanpassning (utifrån konsistensguiden) Anpassa bolusvolym (tuggan/klunken) Positionering (huvud- och sittställning) Kompensatoriska tekniker/sväljmanövrar Påverka ätbeteendet Träna upp och facilitera sväljfunktionen Sväljövningar/oralmotoriska övningar Åtgärd mot muntorrhet Optimerad nutrition Dietistkontakt Energiberikning? Näringsdrycker? Enteral/parenteral nutrition?

23 Förbyggande träning head-/neck
Huvud-/halstumörpatienter som planeras för strålbehandling Förbyggande rörlighets-/ och svalgstärkande övningar för att underlätta både tal och sväljning. Förebygga fibros Träna under hela strålbehandlingen och gärna 2-3 månader efter avslutad behandling Uppmuntras att försöka inta något per os under hela strålperioden, vatten.

24 Aspirationspneumoni God munvård och slemeliminering är A och O!!
Orsakas främst av bakterier från munhålan som följer med dryck/mat som aspireras ner i lungorna. Reflux av magsyra annan vanlig anledning. PEG/sond är ej hela lösningen Bakterierna kan aspireras med saliv. Risk för fler bakterier i munhåla vid 0 per os Sond ökar dessutom risk för reflux. God munvård och slemeliminering är A och O!!

25 Sittställningens betydelse
Bakåtlutning ökad risk för aspiration Prova själv att svälja med bakåtlutat huvud Optimal sittställning Helt upprätt (90 grader) Lätt framåtböjt huvud

26 Frågor