Skolan i Sverige.

En presentation över ämnet: "Skolan i Sverige."— Presentationens avskrift:

1 Skolan i Sverige

2 Diskutera I Sverige måste alla barn gå i skolan. Det kallas för skolplikt. Hur är det i ditt land? Finns det skolplikt där? Allmän folkskola infördes 1842, då varje socken blev skyldig att hålla minst en skola. Sexårig skolplikt för barnen fastslogs 1882, och den utökades stegvis. En enhetlig nioårig grundskola var helt införd läsåret 1972/73 enligt ett beslut tio år tidigare. (Källa

3 Skolans och föräldrars roll
Vad ska skolan göra? Vad ska mamma och pappa göra? Hur kan skolan och föräldrar samarbeta så att barnen mår bra? Skolans ansvar: Förutom att ge barnen undervisning enligt de läroplaner som finns har skolan också ett ansvar att se till att barn inte mobbas eller diskrimineras. Skolan har ett ansvar att följa upp om ett barn mår dåligt och att kommunicera med föräldrar. I skolan pratar man mycket om hur barn kan vara snälla och visa respekt, men det är inte skolans uppgift att ”uppfostra barn”. Föräldrars ansvar: Föräldrar har huvudansvaret för sina barn, och för ”barnuppfostran” – att lära barnen om medmänsklighet och respekt. Föräldrar har ett ansvar att se till att barnen kommer till skolan i tid och att inte ta barnen ur skolan under terminstid. Resor får man vänta med till loven. Föräldrar ska stötta och uppmuntra barnen med skolarbetet. Ofta kan barnen mer svenska än sina föräldrar och då kan det vara svårt att hjälpa till med läxor, men att stötta kan handla mycket om att uppmuntra och att se till att hemmet erbjuder en lugn plats för skolarbete. Att se till att det finns pennor och skrivpapper tillgängliga. Skolan och föräldrar kan samarbeta och prata med varandra om barnen. Om föräldrar är oroliga kan de kontakta barnets lärare. Ibland kontaktar läraren föräldrar för att berätta eller förklara något. Föräldrar bör komma till föräldramöten och utvecklingssamtal. De har rätt till tolk om det behövs, men ska då säga till i förväg. Barn ska absolut inte tolka för sina föräldrar under utvecklingssamtal!

4 Förskolan och grundskolan
Många barn börjar på förskolan när de har fyllt 1 år. När ditt barn är 6 år börjar hon/han i en förskoleklass. När ditt barn är 7 år börjar hon/han i klass 1. Förklara att förskola ibland kallas dagis eller föris.

5 Lågstadiet och mellanstadiet
De första 3 åren i skolan går ditt barn i lågstadiet Klass 1 Klass 2 Klass 3 Efter det kommer mellanstadiet Klass 4 Klass 5 Klass 6

6 Högstadiet Efter mellanstadiet kommer högstadiet Klass 7 Klass 8 Klass 9 Klass 1 till 9 heter grundskolan. Grundskolan har skolplikt. Skolplikten gäller fram till klass 9. Det betyder att alla barn måste gå i grundskolan och vara med på alla lektioner!

7 Vad studerar barn i grundskolan?
Matematik Engelska Geografi Historia Språk Kemi Fysik Musik Hem och konsumentkunskap Biologi Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Idrott och hälsa Gruppledaren går genom alla ämnen och förklarar vad de innehåller.

8 Barn med funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning kan vara medfödd, av en olycka eller av en sjukdom. Barnet har rätt till särskilt stöd i skolan. Barnet får hjälpmedel och ibland extra personal som stöd. Förklara vad en funktionsnedsättning är. Ge exempel! Förklara att barnet ibland får gå i grundsärskola, gymnasiesärskola och lärvux. Länk till skolverket: Skolverket har material om särskolan på olika språk. Du hittar informationen via följande länk:

9 Sex och samlevnad – också ett ämne i skolan
Regeringen har bestämt att elever ska få information om sex och samlevnad. Alla elever måste få informationen. Man pratar tillsammans och diskuterar. Hur ser kroppen ut? Vad händer när tjejer får mens? Hur skyddar man sig mot sjukdomar? Hur skyddar man sig om man inte vill ha barn? Vilka lagar (regler) finns i Sverige om sex? Berätta vad sex och samlevnad innebär- avdramatisera och förklara orden! Se länken:

10 Vad betyder samlevnad? I klassrummet pratar vi om samlevnad.
Det betyder: att leva tillsammans. I Sverige finns det många olika sätt att leva. Tillsammans eller ensam. sambo särbo Samlevnad handlar om relationer, hur man ska leva tillsammans, hur man ska vara tillsammans, tillit, respekt, förtroende för varandra, giftermål, skilsmässa. Prata om de olika orden i bubblorna och vad de betyder. Det kan vara läge att ta upp skilsmässa lite djupare. Många som lever i en ohälsosam relation förstår inte att det finns hjälp att få om man vill lämna den. Skolan och socialtjänsten kan hjälpa till med information. frånskild gift singel

11 När barn mår dåligt På skolan finns det olika personer som kan hjälpa barn och ungdomar när de mår dåligt. Skolläkare Skolsköterska Kurator Fritidspedagoger Anmälningsplikt: all skolpersonal har en skyldighet att anmäla vid misstanke om missförhållanden till Socialtjänsten.

12 Idrott Alla elever i Sverige får lektioner i idrott.
Alla elever i Sverige måste vara med på idrott. Förklara: Idrott betyder sport. Idrott är viktigt för kroppen. När du tränar blir du stark i kroppen. Idrott är också bra för hjärnan (huvudet). När du tränar får hjärnan vila. Man spelar till exempel fotboll, innebandy, volleyboll, dans, springa i skogen eller andra lekar tillsammans. Idrottslektionen kan vara inomhus eller utomhus. Info från Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

13 Simning I Sverige lär barnen sig att simma i skolan. Alla barn måste vara med på simträningen. Vi har mycket vatten i Sverige: hav och sjöar. Så det är viktigt att alla kan simma! Förklara: I grundskolan lär sig alla elever att simma. Simlektionen börjar i årskurs 1-3 och fortsätter under hela grundskolan (till årskurs 9). I årskurs 6 måste ditt barn kunna simma 200 meter. Påminn om skollagen: ALLA elever ska delta i simundervisningen. INFO FRÅN Undervisningen börjar redan i årskurs 1-3. Eleverna ska då utveckla sin vattenvana genom att leka i vatten och göra övningar. De ska träna på att balansera och flyta, samt att simma i mag-och ryggläge. I årskurserna 4–6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan. Inom årskursintervallerna kan skolan välja när undervisningen ska ske. För att få godkänt betyg i årskurs sex, alltså minst betyget E, ska en elev: kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Efter att eleverna fått möjlighet att utveckla grundläggande vattenvana och simkunnighet, övergår undervisningen i årskurserna 7–9 till att handla om olika simsätt i mag-och ryggläge. Med det menas till exempel crawl, bröst-och fjärilssim samt ryggsim. I årskurserna 4–6 ska eleverna också lära sig att hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Den grundläggande principen är att alltid använda någon form av hjälpredskap vid nödsituationer. I årskurserna 4–6 innebär det att de ska få lära sig att agera med hjälp av till exempel livboj eller livlina.  I årskurserna 7–9 handlar undervisningen om hur man agerar med hjälp av det som finns till hands, exempelvis en trädgren.

14 Statistik i Sverige, drunkningsolyckor
Kan du simma? Vad gör du för att lära dig simma? Kan dina barn simma? Statistik från Av det totala antalet omkomna under 2015 var 82 procent män (85 procent 2015).

15 Godkänd? Idrott och simning är ett ämne i skolan.
Ditt barn får också betyg i idrott. Idrott är lika viktigt som matematik och engelska!

16 Föräldramöte 1-2 gånger per år ska pappa/mamma komma till skolan för att prata med läraren och annan personal. Då kommer också andra föräldrar. Det kallas föräldramöte. 1 gång per termin ska pappa/mamma och barnet komma till skolan för ett samtal med läraren. Det kallas utvecklingssamtal. Det är viktigt att man kommer till föräldramöten och utvecklingssamtal. På föräldramötet får man information om skolans regler etc. På ett utvecklingssamtal kan du fråga hur ditt barn har det i skolan. Vad går bra? Finns det problem? Man kan få en tolk till föräldramötet. Kom ihåg att säga det till läraren i förväg.

17 Modersmål Modersmål är språket som du talar med ditt barn. Förklara:
Barn som är födda i Sverige och har två svenska föräldrar har svenska som modersmål. Barn som är födda i Sverige och har två somaliska föräldrar har somaliska som modersmål. Barn som är födda i Sverige och har en svensk pappa/mamma och en somalisk pappa/mamma kan ha både svenska och somaliska som modersmål.

18 Modersmålundervisning
Barn som har ett annat modersmål än svenska kan få egen undervisning. Då kommer en lärare som pratar barnets modersmål en gång i veckan. Uppmuntra föräldrarna att prata sitt modersmål med barnen, detta är mycket viktigt. Det handlar både om identitet och språkutveckling. Barnen lär sig svenska bättre om de får fortsätta utveckla sitt modersmål. Modersmålsundervisning erbjuds barn i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Prata med din kommun om dina barn saknar modersmålsundervisning. Info från: Modersmålsundervisning i grundskolan Att läsa modersmål är frivilligt men något vi uppmuntrar då kunskap i flera språk gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen enligt aktuell skolforskning. För att eleverna ska få möjlighet att utveckla sitt språk tillsammans med andra, sker undervisningen i grupp där det är möjligt. Ämnet modersmål handlar om språkutveckling, men även om kultur och identitet. De förmågor som modersmålsämnet syftar till att utveckla, växer i kommunikation och samspel med andra. I Vetenskapsrådets forskningsöversikt, Flerspråkighet – en forskningsöversikt, (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012) tar man bl a upp att undervisande samtal och samarbete i grupp spelar en viktig roll i effektiva klassrum. Vem har rätt till modersmålsundervisning på grundskolenivå? Enligt skollagen (kap 10, 7§) har en elev rätt till modersmålsundervisning på grundskolenivå om: - Minst en av elevens vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska - Eleven använder det angivna språket dagligen i hemmet - Eleven har grundläggande kunskaper i det angivna språket För att modersmålsundervisning ska kunna erbjudas krävs också att: - Minst fem elever önskar och har rätt till undervisning i språket - Lämplig lärare finns att tillgå Ett eller flera modersmål En elev kan ha flera modersmål, men har rätt till undervisning i ett av dessa. Stimulera språk och identitetsutveckling Förskolan har enligt skollagen och läroplanen i uppdrag att stimulera alla barns språk och identitetsutveckling. Uppdraget i förskoleklass bygger också det på att synliggöra barns språk som en integrerad del i undervisningen. Samtliga pedagoger som verkar inom förskolan och i förskoleklass har till uppgift att arbeta språk- och identitetsstärkande. Det är förskolechef respektive rektor som leder det pedagogiska arbetet. Modersmålsstöd Vårdnadshavare kan ansöka om modersmålsstöd inför att barnet ska påbörja sitt sista år i förskolan. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsstöd till förskolechef respektive rektor. Modersmålsundervisning Då barnet börjar årskurs 1 i grundskolan kan vårdnadshavare ansöka om modersmålsundervisning. Modersmålsundervisningen har en kursplan och eleverna får betyg från årskurs 6. På gymnasienivå finns tre kurser i modersmål om vardera 100 poäng. Undervisningen tar upp såväl språkliga aspekter som kulturella. Ämnet är till skillnad mot andra ämnen i grundskolan frivilligt och ligger oftast utanför den garanterade undervisningstiden. För att stimulera till språkutveckling bedrivs undervisningen företrädesvis i grupp.

19 Gymnasieskolan Efter grundskolan kan ditt barn börja på gymnasiet.
Gymnasiet är 3 år och är frivilligt. Ditt barn måste inte gå i gymnasieskolan. De flesta barn studerar på gymnasiet. Då ökar chanserna till bra arbete i framtiden.

20 Studera på gymnasiet Alla elever som går på gymnasiet studerar:
Svenska/svenska som andraspråk Engelska Matematik Idrott & hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap

21 Olika program på gymnasiet
Yrkesprogram Högskoleförberedande program Yrkesprogram: Du lär dig ett yrke inom till exempel: hantverk, hotell och turism, industri, handel, fordon, barn och fritid, vård. Högskoleförberedande program: Om du vill studera vidare på högskolan/universitetet: teknik, ekonomi, samhällsvetenskap. Ditt barn/du behöver ett gymnasiebetyg för att börja på högskolan/universitetet.

22 Vuxenutbildning I Sverige kan du också studera när du är vuxen.
Om du inte har ett gymnasiebetyg men vill studera på universitetet, då kan du först studera på Komvux. På Komvux kan du studera gymnasieämnen.

23 Diskutera Din son är 19 år och har gått ut gymnasiet. Han kommer hem och berättar att han vill jobba som förskolelärare. Vad säger du som förälder? I Sverige ses det positivt på män som arbetar i förskolan, i en del länder ses det inte på samma sätt.

24 Diskutera Din dotter är 16 år och vill studera till bilmekaniker. Utbildningen finns i en annan stad. Får hon åka iväg och studera? Tänk på frihet och jämställdhet.

25 Diskutera Sonya är 33 år och har kommit in på universitetet. Hon ska studera till läkare. Hon är gift med Alireza. De har 3 barn tillsammans. Den yngsta är 8 månader. Hur kan Alireza stötta Sonya för att utbilda sig? OBS: Det yngsta barnet är fortfarande inte på förskolan, det innebär att Alireza måste vara föräldraledig. Är det lika viktigt för män och kvinnor att utbilda sig? Varför (inte)?