INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Diagram taget från Socialstyrelsens.

En presentation över ämnet: "INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Diagram taget från Socialstyrelsens."— Presentationens avskrift:

1 INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 inom primärvård, specialiserad hälso- och sjukvård samt socialtjänst

2 Vad är indikatorer? Är mått som Socialstyrelsen* kommer att använda för att utvärdera primärvårdens, den specialiserade hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens följsamhet till de nationella riktlinjerna. Indikatorerna utgår från riktlinjernas mest centrala rekommendationer men består också av några övergripande indikatorer. * kan också användas för lokala och regionala utvärderingar

3 Krav som ställs vid utformandet av indikatorer: Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på evidens. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data.

4 Var hittar jag indikatorerna? På sidan 91 – 101 i boken. Indikatorerna i sin helhet finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se /publikationer2015/201 5-4-2

5 Socialstyrelsens har i anslutning till nuvarande riktlinjer tagit fram 24 indikatorer inom områdena: Bedömningsinstrument (3 indikatorer) Läkemedelsbehandling (3 indikatorer) Psykologisk och psykosocial behandling för vuxna (5 indikatorer) Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar (2 indikatorer) Psykosociala stödinsatser (2 indikatorer) Övergripande indikatorer (9 indikatorer)

6 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Indikatorer för Bedömningsinstrument AUDIT och DUDIT ASI eller DOK Diagnostiska instrument

7 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Indikatorer för Läkemedelsbehandling Disulfiram, akamprosat eller naltrexon alkoholberoende Bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens Läkemedelsassi- sterad behandling vid opiatberoende

8 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Psykologisk och psykosocial behandling, vuxna Olika alternativ av behandling för alkoholmissbruk/beroende förutom inom primärvården Olika alternativ av behandling för missbruk av cannabis Olika alternativ för läkemedelsassisterad behandling vid missbruk/beroende av opiater Olika alternativ av behandling för missbruk av centralstimulerande preparat Nedtrappning av bensodiazepiner

9 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Psykologisk och psykosocial behandling, ungdomar Olika alternativ av behandling vid alkohol/narkotikaproblem Olika alternativ av familjebehandling

10 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Psykosociala stödinsatser Psykosocialt stöd till anhöriga Boendeinsatser bland hemlösa

11 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Övergripande indikatorer och kompletterande mått Vi ska strax titta närmare på denna indikator som redan följts upp.

12 Olika typer av indikatorer: processindikator Här kommer att undersökas andel patienter/klienter som fått det som rekommenderas i riktlinjerna 4.1. Disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol, specialiserad vård Mått Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat eller naltrexon efter specialiserad vård för alkoholberoende, procent. Syfte Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende syftar till att alkoholkonsumtionen ska upphöra eller minska för att på så sätt minska problem och skador som en hög konsumtion medför. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården behandla personer med alkoholberoende med disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Disulfiram är ett väldokumenterat och beprövat preparat med god effekt. Akamprosat har god effekt i form av minskad konsumtion och antal återfall, men är inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykter-het. Naltrexon har, liksom disulfiram en snabbt isättande effekt och ger framför allt färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg kostnad per effekt. Enligt Socialstyrelsen rekommendation bör behandling erbjudas med dessa läkemedel och rekommendationen har fått högsta prioritet (priori-tet 1) i nationella riktlinjer (rad C14–C16 i tillstånds- och åtgärdslistan). RiktningHög andel eftersträvas. MålvärdeNationell målnivå saknas. Typ av indikatorProcessmått. Indikatorns statusNationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Exempel:

13 Olika typer av indikatorer: strukturindikator Här kommer att undersökas om det i verksamheten används det som rekommenderas i riktlinjerna 2.2 ASI och DOK vid alkohol- eller narkotikamissbruk i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna Mått ASI används i socialtjänstens missbruks och beroendeverksamhet för vuxna vid alkohol- och narkotikaproblem (ja/nej). Syfte För att bedöma personens behov av stöd, planera behandlingsprogram och välja rehabiliteringsinsatser behövs en kartläggning av personens hela livssituation. ASI (addiction severity index) kan ge en samlad bild över problem inom olika livsområden. Avgörande för rekommendation-en är att instrumentet fungerar väl för att utforska hjälpbehov hos perso-ner med alkohol- och narkotikaproblem. ASI kan även användas för uppföljning på verksamhetsnivå. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A19–A20 i tillstånds- och åtgärdslistan). DOK (dokumentationssystem inom missbrukarvården) innehåller frågor om alkohol och andra droger, hälsa, kriminalitet, upp-växt, relationer, boende, utbildning och försörjning, sysselsättning och fritid. DOK finns i en version för tvångsvården och en version för andra behandlingsenheter. Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso- och sjukvården och socialtjänsten även använda DOK för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem. Avgö-rande för rekommendationen (prioritet 6, rad A21–A22) är att instrumen-tet bidrar till att bedöma hjälpbehov hos personer med alkohol- och narkotikaproblem, men stödet för validitet och reliabilitet är svagare än för ASI. RiktningHög andel ja-svar eftersträvas. MålvärdeNationell målnivå saknas. Typ av indikatorStrukturmått. Indikatorns statusUtvecklingsindikator. Exempel:

14 Olika typer av indikatorer: resultatindikator Här kommer att undersökas resultatet av t.ex. dödlighet bland patienter som vårdats senaste året och som har alkohol och/eller narkotikadiagnos ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) 18. Dödlighet bland vårdade med alkohol respektive narkotikadiagnos MåttAndel döda ett år efter vård för alkohol- respektive narkotikadiagnos, procent. SyfteHög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. Det är viktigt att följa att grupperna inte missgrynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet RiktningLåg andel eftersträvas. MålvärdeNationell målnivå saknas. Typ av indikatorResultatmått. Indikatorns statusNationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivningTäljare 1: Antal döda, oavsett orsak, under 365 dagar efter vård med alkoholdiagnos under ett kalenderår, bland personer, 18 år eller äldre Nämnare1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med alkoholdiagnos under ett kalenderår Täljare 2: Antal döda, oavsett orsak, under 365 dagar efter vård med narkotikadiagnos under ett kalenderår, bland personer, 18 år eller äldre Nämnare1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med narkotikadiagnos under ett kalenderår Exempel:

15 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Rapporten finns att ladda ner på: www.socialstyrelsen. se/oppnajamforelser /missbrukochberoen de Öppna jämförelser har analyserat några av nationella riktlinjers indikatorer. Publicerat 19 november 2015

16

17 Vilka källor används i kommande arbetet med att följa upp indikatorerna? Patientregistret Enkätutskick till ansvariga företrädare för primärvård och specialiserad hälso- och sjukvård, samt ansvariga chefer inom kommunen Patientadministrativa system Svenskt beroenderegister Dödsorsaksregistret Läkemedelsregistret

18 Utvecklingsindikatorer De flesta indikatorer är i nuläget utvecklingsindikatorer. Utvecklingsindikatorer kännetecknas av: * Datakällor saknas ännu för att kontinuerligt kunna följa upp indikatorerna på nationell nivå. Kan dock i flera fall följas upp på lokal/regional nivå. Socialstyrelsen vill ändå tydliggöra vilka datakällor som behöver vidareutvecklas, för att därmed kunna få lagstöd till det (t.ex. vidareutveckling av patientregistret). ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

19 Gruppen som arbetat indikatorerna Gunilla Ringbäck Weitoft – projektledare Socialstyrelsen Håkan Leifman – ordf indikatorgruppen, direktör vid CAN Kristina Berglund - docent, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Moa Isacsson – bitr. registerhållare Svenskt beroenderegister Mikael Eklöf – koordinator, Svenskt beroenderegister Daniel Svensson, utredare Socialstyrelsen