Psykisk hälsa ur ett folkhälsoperspektiv Linda Beckman & Lisa Hellström Centrum för Forskning om Barns och ungdomars Psykiska Hälsa

En presentation över ämnet: "Psykisk hälsa ur ett folkhälsoperspektiv Linda Beckman & Lisa Hellström Centrum för Forskning om Barns och ungdomars Psykiska Hälsa"— Presentationens avskrift:

1 Psykisk hälsa ur ett folkhälsoperspektiv Linda Beckman & Lisa Hellström Centrum för Forskning om Barns och ungdomars Psykiska Hälsa http://www.kau.se/cfbuph KARLSTADS UNIVERSITET

2 Vad är hälsa? 2 Hälsa betyder olika saker för olika människor Hälsan tas ofta för given – många tänker inte på sin hälsa förrän de förlorat den Människors syn på hälsa hänger samman med deras sociala och kulturella situation – Medelklass vs arbetarklass – Yngre vs äldre Specialisten definierar ofta hälsa mera objektivt som frihet från medicinskt identifierade sjukdomar eller handikapp Två starka traditioner vad det gäller synen på hälsa KARLSTADS UNIVERSITET

3 Två traditioner i synen på hälsa 3 Biomedicinskt synsätt: Frånvaro av sjukdom – När kroppen fungerar ”normalt” – Problem: Alla åkommor idag kan inte mätas och kvantifieras Holistiskt synsätt: Inte bara frånvaro av sjukdom – Inkluderar upplevelser, meningsfullhet, KASAM – Hälsa är att förverkliga vitala mål och ohälsa är om det finns något vitalt mål som man inte fullständigt kan realisera Vad är hälsa för dig? KARLSTADS UNIVERSITET

4 För mig innebär hälsa att… Trivas tillsammans med min familj och vänner Ha ett arbete Motionera regelbundet Trivas med mitt arbete och inte uppleva alltför mycket stress I allmänhet komma bra överrens med andra människor Leva till hög ålder Hålla min idealvikt Nästan aldrig behöva ta tabletter eller andra mediciner KARLSTADS UNIVERSITET

5 Vad betyder hälsa för dig? 5 Hälsobegreppet har många olika dimensioner och är komplext – Fysisk hälsa: Kroppens funktion – Psykisk/mental hälsa: Känna sig kapabel & kompetent samt kunna hantera normalnivåer av stress, leva självständigt – Emotionell hälsa: Uppleva känslor – Social hälsa: Meningsfulla relationer – Andlig hälsa: Sinnesfrid och ro – Samhällsbetingad hälsa: Kan man vara frisk i ett ”sjukt” samhälle? KARLSTADS UNIVERSITET

6 Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapen fokuserar på… – Befolkningen – Sociala bestämningsfaktorer – Hälsans fördelning i befolkningen Folkhälsoarbetet omfattas av vetenskapsområden som: Samhällsvetenskap, ekonomi, epidemiologi, miljövetenskap, naturvetenskap, medicin, psykologi, sociologi KARLSTADS UNIVERSITET

7 Folkhälsa Samspel mellan befolkningens grundläggande levnadsförhållanden, individers livsstil och hälsoval, genetiska förutsättningar samt åldersstrukturen och tillgången till resurser i befolkningen. ”Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar inte bara summan av individernas hälsa utan även mönster av större eller mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper inom befolkningen.” (Nationella Folkhälsokommittén, 2000) KARLSTADS UNIVERSITET

8 Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet bygger på kunskaper om vilka faktorer som kan tänkas göra människan sjuk (patogenes), respektive faktorer som kan tänkas stärka människans hälsa/det som gör att vi kan förbli friska (salutogenes). Hälsofrämjande (promotion) och sjukdomsförebyggande (prevention). Prioritering: Folkhälsosjukdomar – Sjukdomar som förekommer hos minst en procent av befolkningen. Det ska vara vanligt och innebär allvarliga konsekvenser för befolkningen KARLSTADS UNIVERSITET

9 Hälsans bestämningsfaktorer 9 Hälsa handlar sällan om slump eller tur. Hur man än definierar tillstånden hälsa och ohälsa, är de ett resultat av en kombination av faktorer som har en specifik effekt på individen vid någon tidpunkt. För att kunna befrämja hälsa måste man först identifiera dessa påverkande faktorer. KARLSTADS UNIVERSITET

10 Hälsans bestämningsfaktorer 10 (www.gellivare.se/.../Miljo--Halsa/Folkhalsa/)

11 11 Hälsorelaterade levnadsvanor starkt relaterade till människans levnadsvillkor – Levnadsvanor skiljer sig åt i olika grupper – Ohälsosamma levnadsvanor oftare förekommande bland utsatta grupper i samhället Lågutbildade & sämre ekonomiska förutsättningar Enligt WHO skulle; – 90 % av all diabetes – 80 % av alla hjärt-kärlsjukdomar & – 30 % av all cancer kunna förebyggas genom bättre levnadsvanor t.ex. kost, fysisk aktivitet & tobaksfria vanor Hälsans bestämningsfaktorer KARLSTADS UNIVERSITET

12 Hälsans bestämningsfaktorer 12 Olika förutsättningar för att leva sunt Folkhälsoarbetet måste utformas så att inte hela ansvaret läggs på individen – Lära individer göra bättre val utefter förutsättningarna Hälsa = balans mellan individens egenskaper & omgivningens stöd och påverkningar Medicin som professionell disciplin har haft små effekter på folkhälsan – Forskning i England har visat att endast 5% av dödsfallen går att förebygga med god medicinsk behandling – Några menar att kontrollen över hälsa och sjukdom har tagits från människorna själva vilket har gjort dem beroende av läkare och mediciner, så att de förväntar sig botemedel mot allt, och förlorar sin egen förmåga att hantera sjukdom, handikapp och död KARLSTADS UNIVERSITET

13 Ojämlikhet i hälsa 13 Hälsan i befolkningen anses som jämlik när det existerar en – ”avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön” (International Society for Equity in Health) Stora variationer; – I Hallands län är medellivslängden för män 2,5 år längre än i Värmlands län – I Bollebygd är medellivslängden för män 80 år medan den i Arjeplog endast är 73 år – Kvinnor med s.k. icke facklärda arbetaryrken har mer än två gånger högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med kvinnor som är tjänstemän på mellan- och hög nivå Vad är orsakerna? Går de att påverka? KARLSTADS UNIVERSITET

14 Övergripande mål för folkhälsa www.fhi.se/ Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel KARLSTADS UNIVERSITET

15 Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under uppväxtåren har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan under hela livet Barn och unga en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet enligt regeringen Flera arenor: Föräldrastöd, förskola & skola Goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser KARLSTADS UNIVERSITET