Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.

En presentation över ämnet: "Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska."— Presentationens avskrift:

1 Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda

2 I ekonomiska sammanhang avser effektivitet oftast helt enkelt att så mycket bra verksamhet som möjligt ska genomföras med så liten resursinsats som möjligt.

3 Öppenheten innebär att olika frågor kan komma diskuteras och debatters och uppfattningar revideras och beslut kan ibland dröja.

4 Kommunalt självstyre Grunden 1862 års kommunalförordning. Självstyret vilar på tre fundament - den kommunala beskattningsrätten - den kommunala kompetensen (ta hand om angelägenheter av allmänt intresse inom kommunen) - möjligheter att anföra kommunalbesvär

5 Likställighetsprincipen – behandla sina medlemmar lika (utom speciallagstiftningen) Självkostnadsprincipen - inte gå med vinst Obligatorisk verksamhet - som skola, socialtjänst, miljöskydd, byggnadsväsende och räddningstjänst

6 Den kommunala verksamheten och dess finansiering Den totala kommunalskatten 2005 var genomsnitt 31,5 varav 10,7 var landstingsskatt. Några verksamheter finansieras helt med avgifter, tex. vattenförsörjning och avfallshantering. Äldreomsorg och barnomsorg avgiftsfinansieras med ca 25 respektive 11 %. Skolan skattefinansieras i princip helt. Statsbidrags- och utjämningssystemet har syfte att ge kommunerna (och landsting) mer likvärdiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Kostnadsutjämning kan en kommun få om ålderstrukturen visar att man har många äldre invånare. En glesbygdskommun kan få kostnadsutjämning för skolan för att kunna ha undervisning i mindre grupper

7 Den kommunala redovisningen Regleras i 1991 års kommunallag. Kommuner (och landsting) ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. (gäller även kommunala bolag) Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed verksamhet som bedrivs i bolagsform eller stiftelser. Sedan år 2000 gäller att ”Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna”( KL 8:4) Balanskravet innebär att om verksamheten har gått med underskott skall det negativa resultatet kompenseras under kommande tre åren. (under endast synnerliga skäl kan man frångå balanskravet).

8 Budgetering I budgeten fördelas kommunens resurser för det kommande året. Innan man fördelar resurserna måste man veta hur stora de är. ekonomisk ram (rambudgetering) som man måste hålla sig inom. Politikerna bestämmer vilka verksamheter ska prioriteras och förvaltningen bestämmer hur pengarna ska fördelas. prestationsbaserad resursfördelning. T.ex. skolan får en viss summa pengar/elev. Detta kallas ofta pengsystem eller servicecheck system. behovsbudgetering som utgår från ett geografiskt område (vanligen kommun del)

9 Arbete med budgeten sträcker sig över nästan hela året. Nämnderna måste besluta om förslag till budget helst i juni men senast augusti (ev. september)

10 Underlag till budgetarbetet som skall användas; tidigare års bokslut innevarande års uppföljning aktuell nuläges- och omvärldsanalys kunskap om kommande förändringar i verksamheten prognoser om löne- och kostnadsutveckling

11 Budgetberedningen består av ledande politiker i kommunen, vanligtvis kommunstyrelsens arbetsutskott.

12 Nyckeltal I samband med budgeten skall målen för kommunens ekonomiska utveckling fastställas. Oftast använder man sk nyckeltal som ett sätt att belysa kommunens ”god ekonomisk hushållning”. Följande bör belysas: Kommunens ekonomi Verksamhetens produktivitet Sambandet mellan personal och ekonomi Kommunens framförhållning i olika frågor Miljösituationen i kommunen Befolkningsunderlag

13 Om kommunens soliditet ( hur mycket kommunen själv äger ”det egna kapitalet”) sjunker tyder det på att den ekonomiska utvecklingen går åt fel håll.

14 Verksamhetsmål och –mått Verksamhetens mål och mått skall spegla både ekonomi och volym och ge indikation om kvaliteten.

15 Exempel: EkonomiVolymKvalitet Äldreomsorgnettokostnad/antal personernöjda hemtjänsttimmemed servicepersoner LSS verksamhetkostnad/boendeplatsantal boende tillgänglighet

16 Ekonomi: Hur ser kommunens situation ut? Vad kostar exempelvis ett antal hemtjänsttimmar? Volym: Hur mycket hemtjänst eller boende finns i kommunen? Kvalitet: Vilken kvalitet har servicen som erbjuds? T.ex. nöjda personer

17 Många kommuner arbetar utifrån målstyrning mer eller mindre renodlat. Oberoende hur renodlad målstyrningen är så ska målen vara; enkla och lätta att förstå realistiska (nyckeltals mål ska vara möjliga att uppnå) mätbara tidsbestämda accepterade och kända i kommunen

18 Analys och uppföljning Vid budget tillfället måste man göra vissa antaganden om hur framtiden kommer att utveckla sig

19 Man behöver kontinuerligt följa upp utifrån ekonomin (resurserna) och måluppfyllelsen. Tidigt ge signaler om det förekommer avvikelser. Medverka till rationaliseringar och effektiviseringar Rapportera till chefen och nämnden Föra dialog med berörda

20 Tillförlitligheten i uppföljningen (prognosen) är lägst i början av året, eftersom det är endast en mindre del av verksamheten som genomförts. Den löpande uppföljningen bör ske månadsvis (månadsrapporter)

21 I uppföljningen ingår; jämförelser mellan budget och utfall måluppfyllelse kommentarer till avvikelserna helårs prognos