Anders Frenander  Professor i Biblioteks- och informationsvetenskap  Centrum för Kulturpolitisk Forskning  Högskolan i Borås.

En presentation över ämnet: "Anders Frenander  Professor i Biblioteks- och informationsvetenskap  Centrum för Kulturpolitisk Forskning  Högskolan i Borås."— Presentationens avskrift:

1 Anders Frenander  Professor i Biblioteks- och informationsvetenskap  Centrum för Kulturpolitisk Forskning  Högskolan i Borås

2 Kulturbegrepp Estetisk innebörd: i första hand konstarterna och studiet av dem Antropologisk innebörd: allt mänskligt beteende som inte är rent biologiskt betingat

3 Jämförelse 1974 resp. 1996  medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas  ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor  motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet  främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet  i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta grupper erfarenheter och behov  möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse.  garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs  främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränser  att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den  att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande  att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar  att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället  att bevara och bruka kulturarvet  att främja bildningssträvandena  att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet

4 Per Albin Hansson 1933 Demokratins öppna fiender […] utpekas bäst genom de vedertagna beteckningarna bolsjeviker och fascister. Båda vägra att lojalt inordna sig under den demokratiska lagen för civiliserade människors Samlevnad, båda vilja ersätta allas frihet med någras frihet att förtrycka andra. Båda ha också osvenskheten gemensamt, de efterapa främmande förebilder och lyssna till paroller utifrån. (Min kursivering)

5 Folkhemmet Staten Politisk sfär Marknaden Ekonomisk sfär Civila samhället

6 Kulturformer  Borgerlig kultur  Arbetarkultur  Bondekultur

7 Diskursens fyra perioder  1. – 1945 ”förhistorien”  2. 1946 – 1958 ”en spirande diskurs”  3. 1959 – 1974 ”diskursens höjdpunkt”  4. 1975 – 1996 ”sviktande diskurs”

8 Period 1: före 1945  ”förhistorien”  inget begrepp ”kulturpolitik”  debatt om ”bildningspolitik”  sporadisk debatt om ”arbetarkultur”, men utesluts ur diskursen på 30-talet

9 Arthur Engberg, 1938  … skapa allmän delaktighet i de andliga skatter, som bildande konst, musik, teater och skönlitteratur representera […] Människan vill också tillfredsställa sin skönhetslängtan, sin konstnärliga åtrå, sitt behov av det som övergår tidens och rummets gränser. Hon vill lösas och hjälpas ur det vardagliga, det trista och grå. Konstverket, boken, scenens skapelser, tonerna och de eviga budskapen utfylla, ge mening och lyftning åt hennes liv

10 Per Albin Hansson (s), 1935  … om den ene vill använda sin tid till promenader i bil, den andre till att odla rosor, den tredje till att samla frimärken, den fjärde till att musicera, den femte för att dväljas i böckernas värld, den sjätte för att gå på kapplöpningar eller spela fotboll, det angår oss icke

11 Kulturformer  Borgerlig kultur  Bondekultur  Arbetarkultur

12 Period 2: 1946 – 1958  ”en spirande diskurs”  det första kulturpolitiska partiprogrammet skrevs 1946 av SKP  brett antropologiskt begrepp gör entré, 1952, SAP  debatt inom bonderörelsen om ”landsbygdskulturen ”

13 ABF:s studieledare Gunnar Hirdman 1946 Arbetarkulturen fick ”inte ha denna sönderbrutna, desperata form och detta sjukliga innehåll, som nu är så modernt på de flesta områden”

14 ABF:s kulturkommitté, 1947 Ju längre vi dröjer att på allvar föra in våra medlemmar på de kulturella områdena, desto längre bidrager vi själva att sätta klasstämpel på våra egna. Om de ej får nog skolning i att uppfatta det kulturellt värdefulla är det ej underligt, om deras väggar, bokhyllor och möbler i hemmen och deras okunnighet och försagdhet inför konstnärliga prestationer skulle komma dem att känna sig stå på undantag, så fort det gäller ett av livets mest meningsfyllda och befrämjande områden.

15 Kulturformer  Borgerlig kultur  Bondekultur

16 Period 3: 1959 – 1974  ”diskursens höjdpunkt”  kulturpolitik som ”social miljöpolitik”  kultur som finkultur – måste spridas jämlikt och rättvist, socialt och geografiskt  kultur som vara  kultur som medel för individuellt självförverkligande  kulturen som borgerlighetens hegemoni

17 Strukturer och aktören ”Strukturer”:  Automatiktesens fall  Välfärdspolitikens expansion  Internationell trend  Omstrukturering i mediebranschen ”Aktören”:  Bengt Nerman: Demokratins kultursyn

18 Målsättningarna 1974 medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta grupper erfarenheter och behov möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränser

19 Period 4: 1975 – 1996  ”en sviktande debatt”  förstrött intresse från de politiska partierna  systemet tycks fungera bra

20 Målsättningarna 1996 att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället att bevara och bruka kulturarvet att främja bildningssträvandena att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet

21 Kombinationen av  Kulturpolitikens marginella position  Folkhemmets kvardröjande styrka

22 Per Albin Hansson 1933 Demokratins öppna fiender […] utpekas bäst genom de vedertagna beteckningarna bolsjeviker och fascister. Båda vägra att lojalt inordna sig under den demokratiska lagen för civiliserade människors Samlevnad, båda vilja ersätta allas frihet med någras frihet att förtrycka andra. Båda ha också osvenskheten gemensamt, de efterapa främmande förebilder och lyssna till paroller utifrån. (Min kursivering)

23 Kulturformer  Borgerlig kultur

24 Målsättningarna 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

25 ”Post-folkhem” Staten Politisk sfär Marknaden Ekonomisk sfär Civila samhället