Alla göteborgare ska ha goda livschanser Skillnader i hälsa och välbefinnande mellan socioekonomiska grupper och olika delar av staden ska minska I budget.

En presentation över ämnet: "Alla göteborgare ska ha goda livschanser Skillnader i hälsa och välbefinnande mellan socioekonomiska grupper och olika delar av staden ska minska I budget."— Presentationens avskrift:

1 Alla göteborgare ska ha goda livschanser Skillnader i hälsa och välbefinnande mellan socioekonomiska grupper och olika delar av staden ska minska I budget 2016 sammanfört till: GÖTEBORG SKA VARA EN JÄMLIK STAD Mål för en stad!

2 Vad bör vi fokusera på? 1.Ge varje barn en god start i livet. Grunden för all mänsklig utveckling läggs i barndomen. Det som händer under tidiga år med början i mammans mage har konsekvenser för skillnader i hälsa genom hela livet. 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper. 3. Skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden. En grund för bra levnadsstandard och ekonomisk trygghet. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Målet är att människor skall ha en bostads-, boende- och närmiljö som bidrar till minskade skillnader i hälsa.

3 Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap ”Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala”. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap

4 ”we came back full circle” Planners face a nightmarish return of the oldest of urban problems, which more than any other originally brought it into being and gave it its legitimacy: the problems of the urban underclass. (Sir Peter Hall)

5 Varför samlas minoriteter på vissa platser eller i vissa stadsdelar?

6 Spelar segregationen någon roll? Ett teoretiskt exempel: fattigdomens geografi

7 Två fördelningsmönster av 100 fattiga över fyra stadsdelar Det är väl belagt att fattigdom medför olika slags sociala problem och att segregationen sorterar livschanser. Den geografiska fördelningen av fattigdom har därför en hel del med fattigdomens konsekvenser att göra, såväl för de fattiga som för omgivningen. Massey & Denton, American Apartheid, 1993. 1. Jämn fördelning2. Ojämn fördelning

8 …..Florida underskattar vreden som utanförskapet väcker… ”Ingen vill vara pittoresk kuliss till den kreativa klassen” (David Harvey, geograf, Floridakritiker)

9 Var finns politiken för framtidens stadsbyggande och stadsutveckling?

10 I Sverige har vi en glesbygdspolitik men ingen stadspolitik. Vi har en jordbruksminister men ingen stadsbyggnadsminister […] det saknas en politik som omfattar frågor av betydelse för den stora majoritet av människor som bor och arbetar i städer och samhällen. (2008)

11 Sverige behöver en nationell stadspolitik i syfte att främja och ge förutsättningar för en utveckling av hållbara städer, den ska utgå ifrån och stödja den kommunala och regionala nivån i deras arbete. (2010)

12 Brundtlandkommissionen Hållbar utveckling – en utveckling som möter dagens behov utan att hindra framtida generationers möjligheter. (Jfr talesättet: Kom ihåg att vi inte har fått ärva den här världen av våra förfäder utan fått låna den av våra barn!) Hur får man in ännu ej födda människor i dagens beslutsfattande?

13 ”Den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn” Kommunallagen 1953

14 Climate Change – Social Justice ”Vi kommer aldrig att lösa klimatfrågorna om vi inte löser rättvisefrågorna”

15 Michael Pacione (Urban Geography, a global perspective 2009) påpekar att social hållbarhet är ett multidimensionellt begrepp och måste omfatta den centrala frågan om hur människor väljer att leva sina liv. Pacione menar att ett socialt hållbart samhälle innefattar följande faktorer: säkerhet, hälsa, jämlik tillgång till bostäder, samhällsservice och rekreation, full tillåtelse för kultur och andliga behov. ? Pacione beskriver social hållbarhet som en rad åtgärder och strategier som syftar till att förbättra livskvaliteten och ge lika tillgång till, och fördelning av, rättigheter för användande och ianspråktagande av den naturliga och byggda miljön. Detta innebär en förbättring av befolkningens levnadsvillkor genom att minska fattigdomen och öka tillfredsställandet av grundläggande behov.

16 Michael Pacione (Urban Geography, a global perspective 2009) påpekar att social hållbarhet är ett multidimensionellt begrepp och måste omfatta den centrala frågan om hur människor väljer att leva sina liv. Pacione menar att ett socialt hållbart samhälle innefattar följande faktorer: säkerhet, hälsa, jämlik tillgång till bostäder, samhällsservice och rekreation, full tillåtelse för kultur och andliga behov. Han nämner även att målen för hållbarhet inte är förenliga med kapitalismens mål och kommer att mötas av motstånd från inrotade vanor. Pacione beskriver social hållbarhet som en rad åtgärder och strategier som syftar till att förbättra livskvaliteten och ge lika tillgång till, och fördelning av, rättigheter för användande och ianspråktagande av den naturliga och byggda miljön. Detta innebär en förbättring av befolkningens levnadsvillkor genom att minska fattigdomen och öka tillfredsställandet av grundläggande behov.

17 Hållbarhetsdimensionerna – balans?

18 Internationella studier av hur lokala och regionala regimer förhåller sig till hållbar utveckling i den faktiskt förda politiken pekar i riktning mot att det sällan sker någon balansering (mellan hållbarhetsdimensionerna). Snarare är det så att när lokalt entreprenörskap och ekonomisk tillväxt skall främjas bortses det från ekologiska effekter (se t ex Bulkeley & Betsill 2005). När det gäller sociala förhållanden så antas de ofta med automatik förbättras genom att tillväxten ökar. I de fall de tre dimensionerna uppmärksammas i den lokala politiken tenderar de att utvecklas var för sig.

19 …men däremot kunde konstateras att institutionaliserade samarbeten mellan stad, region, stat, marknad och intresseorganisationer över en längre tid, hade en positiv betydelse för utvecklande av en sammansatt syntes.

20 Mandat?

21 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning […] Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

22 Målen för storstadspolitiken: - att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt; storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. - att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. (Målbeskrivningen står kvar efter regeringsskiftet 2006.)

23 1 kap1 §: Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnads- förhållanden och en god och långsiktigt hållbar livs- miljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

24 Vem/vilka har ett uttalat ansvar för den sociala dimensionen i samhällsplaneringen?

25 3 kap 1§: Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen Från portalparagrafen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället.

26 3 kap 2 §: Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla Kunskap om människors levnadsförhållanden och vad som påverkar dessa

27 4 § […] Nämnderna skall medverka i samhällsplaneringen och tillsammans med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i staden. Nämndens medverkan skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden har uppdraget att systematisera dessa erfarenheter så att de kan utgöra ett stöd för strukturinriktade insatser i samhällsplaneringen, fält- och grannskapsarbete och uppsökande verksamhet samt åt allmänt inriktade insatser som information och åtgärder som verkar för den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Reglemente SDN

28 Regeringsformen: Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer Proposition 1997/98:165 (storstadspropositionen): Målet för storstadspolitiken: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlikhet och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Plan- och bygglagen: Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Socialtjänstlagen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktivt deltagande i samhällslivet. Hälso- och sjukvårdslagen: Målet för hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Skollagen: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Högskolelagen: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Diskrimineringslagen: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.... Miljöbalken: Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. EU’s Lissabonfördrag: ”Som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilken de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbarhet och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten.” EU fördraget: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Exempel på lagrum och portalparagrafer samt propositioner som ger mandat i arbetet med hållbarhet, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och likvärdighet.

29 Stadens nya slogan inför 2021 ? Staden där vi läser för våra barn

30 Staden där jämlikhet är målet