1987, grundat av WHO, Ottawa-charter Världsomspännande nätverk Sjukhus SjukvårdHFS.

En presentation över ämnet: "1987, grundat av WHO, Ottawa-charter Världsomspännande nätverk Sjukhus SjukvårdHFS."— Presentationens avskrift:

1 1987, grundat av WHO, Ottawa-charter Världsomspännande nätverk Sjukhus SjukvårdHFS

2 HFS SjukdomsorienteringHälsoorientering Fokus ligger på identifiering och behandling av sjukdomen. Diagnosen förklarar patientens upplevelse av ohälsa. Fokus ligger på människan som en individ, som en del av ett socialt sammanhang. Patientens egen upplevelse av hälsa intar en central roll.

3 Traditionellt sjukhusHälsofrämjande sjukhus SjukdomsorienteringHälsoorientering Identifiera och bekämpa sjukdomSätta människor i stånd att ta kontroll över sin hälsa Patienten passivPatienten aktiv Personal är kunniga experterPersonal är en specialkunnig medmänniska Skapa förutsättningar för så mycket funktion som möjligt Medverka till att utveckla de givna förutsättningarna maximalt …och därmed skapa störst möjliga hälsovinst… …att kunna hantera den vanliga vardagen. HFS

4 Traditionellt sjukhusHälsofrämjande sjukhus Äger den medicinska kunskaperNyttjar den medicinska kunskapen Åtar sig uppgifter som kan specificeras enlig DRG. Klinikfärdig Söker lösa patientens hälsoproblem i samarbete med den totala potentialen i sjukvården/socialvården Avstår från ansvar för upptagningsområdets hälsoproblem Ser upptagningsområdets hälsoproblem som sina Ser medarbetare som ”kostnad”Ser medarbetare som ”resurs” Är orienterad mot hög produktivitet, hög omsättning, hög efterfrågan, ”ad hoc” Är orienterad mot hälsovinst, effektivitet, ”uppdrags”insatser HFS

5 Organisation Nytt namn feb 2008, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer 31medlemsorganisationer i Sverige Presidium styr, består av sjukhusdirektören/utsedd Processledaren driver arbetet med att införa och införliva ett hälsofrämjande synsätt på sitt sjukhus Sekretariatet sköter den dagliga driften. Leds av den nationelle koordinatorn.HFS

6 Perspektiven Medarbetare Patient MedborgareHFS

7 Fysisk aktivitet på recept (FaR ® ) Unik möjlighet för att främja fysisk aktivitet

8 11 Nationella folkhälsomål 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

9 Varför FaR ® I ? Uppdrag enligt; HSL 82:763; § 1, 2, 2c, 3, 8 Stor kontaktyta gentemot befolkningen Läkare och annan vårdpersonal = hög trovärdighet (McCluney,1988) Patienter förväntar sig ofta råd om livsstilen (Price et al, 1991) Vårdpersonal kan påverka stillasittande människor att anamma mer fysisk aktivitet, i alla fall på kort sikt (Logsdon et al, 1989; Calfas et al, 1996; Marcus et al, 1997)

10 Varför FaR ® II? Utvärderad metod (FHI, SBU) Kostnadseffektivt och hög följsamhet Strukturerat arbetssätt Väl etablerad metod nationellt och internationellt Både primär och sekundär prevention Nationellt, regionalt och lokalt politikerbeslut

11 Brist på motion kostar samhället 6 miljarder om året Direkta kostnader för sjukvård på grund av fysisk inaktivitet uppgår till 750 miljoner kronor (K. Bolin & B. Lindgren Lunds Universitet) Kostnader för produktionsbortfall uppgår till 5,3 miljarder kronor (K. Bolin & B. Lindgren Lunds Universitet) En 10%-ökning av gruppen fysisk aktiva skulle spara samhället en kostnad på 1,7 miljarder kronor (K. Bolin & B. Lindgren Lunds Universitet) Orsakar årligen 1,9 miljoner dödsfall i världen (WHO, 2002)

12 Förebyggande i siffror enl. WHO Genom goda matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp skulle vi kunna förebygga: 90% av diabetes typ II 80% av hjärt- och kärlsjukdom 30% av all cancer

13 Fysisk aktivitet på recept (FaR ® ) En konkret och användbar metod för hälso- och sjukvårdens arbete med att främja fysisk aktivitet i befolkningen. En arbetsmetod som bidrar till att uppfylla målet om att hälso- och sjukvården ska bedriva ett mer sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete.

14 Positiva effekter av FaR ®, inom Hälso- och Sjukvården En positiv känsla att delta i det hälsofrämjande arbetet Överraskade av de positiva effekterna Mer fysisk aktiv personal Minskad belastning på H&S Läkarna upplevde det positivt att ha en icke farmakologisk behandlingsform att erbjuda En mer positiv inställning till fysisk aktivitet En ökad medvetenhet och diskussion om livsstil (Health promotion effectiveness reviwes nr 14)

15 En välmotiverad patient! Kunskap Attityder/Värderingar Metodik, beteende- förändring/samtal Rutiner för receptförfarande Hälso- och sjukvården Aktörer Rutiner för att ta emot recept. Vem – förening/org? Vad – utbudet? Kostnad? Hur – kompetens? Fyra hörnstenar för FaR ®

16 Rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med 12–50 procent under minst sex månader efter rådgivningstillfället (Evidensstyrka 1). En ökad frekvens och intensitet av rådgivning medför en ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå (Evidensstyrka 3). Rådgivning kompletterad med t ex recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare 15–50 procents ökning av den fysiska aktivitetsnivån (Evidensstyrka 3). Rådgivning

17 Fortsättning livsstilsrådgivning Träning som inte kräver att man uppsöker speciella träningslokaler kan leda till en mer varaktig ökning i total fysisk aktivitetsnivå. SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet – en systematisk litteraturöversikt. Rapport 181, 2006 Stockholm.

18 FaR ® är en bevisad kostnadseffektiv metod när….. den vänder sig till fysiskt inaktiva patienter som har förhöjd risk för ohälsa, har etablerad ohälsa eller är äldre innehåller väsentligt påverkande beståndsdelar och är differentierat och individ anpassat Lars Hagberg, hälsoekonom, medicine doktor, Örebro läns landsting

19 FaR ® hur I? Receptet ska vara individuellt anpassat avseende dosering (intensitet, behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet. Ska vara baserat på FYSS. Ordination av fysisk aktivitet kan utföras av i princip vem som helst av den legitimerade personalen (eller enl. delegation), förutsatt att man har den rätta kunskapen.

20 FaR ® hur II? Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t.ex. rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten.

21 Muskelkondition/ koordination och balans 1–3 ggr/v 20–60 min/gång Uthållighetsträning 2–5 ggr/v 20–60 min/gång Vardagsmotion 30 min/dag, minst 10 minuters pass 5–7 dagar i veckan trädgårdsarbete röja i skogen reparationer storstädning promenad lek rodd löpning cykling simning skidåkning rask promenad dans bollspel träning på gym motionsgymnastik Basmotion 3–4 timmar i veckan, helst varje dagSpecifikt inriktad motion 2–3 timmar i veckan, varannan dag Får vi bjuda på en motionskaka? T A M I N S T H A L V A K A K A N

22 FYSS – FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling www.fyss.se

23 Grad av motivation samt tilltro till egen förmåga Grad av sjukdom Patient A Relativt frisk, motiverad Väcka frågan, rekommendera Egenaktivitet/vardagsaktivitet Friskvårdsaktivitet Klarar sig själv eller v.b. FaR Patient B Relativt frisk, bristande motivation Motiverande samtal, tidig o regelbunden uppföljning Egenaktivitet/vardagsaktivitet Friskvårdsaktivitet FaR Patient C Sjuk, motiverad Stöd att finna praktiska lösningar, uppföljning Egenaktivitet/vardagsaktivitet Friskvårdsaktivitet t ex patientförening FaR Patient D Sjuk, bristande motivation Motiverande samtal, tidig och regelbunden uppföljning Egenaktivitet/vardagsaktivitet Patientförening och/eller sjukgymnastik FaR /remiss inom HoS

24 Sven Saktsson 520113-0439 Högt blodtryck   hopp Nystad20080511 Sibylla Hoppsson Sibylla Hoppsson leg. läkare Vårdcentralen Hoppet vardagsmotion  45 2 vattengympa  SH 305

25 Förnekelsestadiet Begrundande- stadiet Förberedelsestadiet Handlinsgstadiet Aktivitetsstadiet Snedstegsstadiet Motivationsstegen

26 Förnekelsestadiet ”Jag är inte fysisk aktiv och funderar inte på att börja”

27 Begrundandestadiet ”Jag är inte regelbundet fysisk aktiv men funderar på att börja”

28 Förberedelsestadiet ” Jag är inte regelbundet fysiskt aktiv men förbereder mig för en snar start”

29 Handlingsstadiet ”Jag är fysiskt aktiv, men började ganska nyligen”

30 Aktivitetsstadiet ”Jag är regelbundet aktiv och har varit det längre än 6 månader”

31 Snedstegsstadiet ”Jag var regelbundet aktiv förut men slutade nyligen”

32 MÅLSÄTTNING!!!!

33 Se det inte som en belastning……

34 .…utan som en avlastning och ett verktyg