Workshop 5: Primärvårdens arbete med asylsökande och nyanlända Henrik Tunér Uppdrag Psykisk Hälsa 18 oktober 2016.

En presentation över ämnet: "Workshop 5: Primärvårdens arbete med asylsökande och nyanlända Henrik Tunér Uppdrag Psykisk Hälsa 18 oktober 2016."— Presentationens avskrift:

1 Workshop 5: Primärvårdens arbete med asylsökande och nyanlända Henrik Tunér henrik.tuner@skl.se Uppdrag Psykisk Hälsa 18 oktober 2016

2 Mål med workshop  Erfarenhetsutbyte  Lärande  Delta i arbetet att forma en gemensam utvecklingsstrategi utifrån angelägna fokusområden

3 Struktur workshop  Inledning (30 min) -Forskningsläget -Programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända -Vårdcentralen i Bergsjön  Grupparbete (40 min)  Redovisning och analys (20 min)

4 Vad är primärvård? ?

5 I Socialstyrelsens termbank finns en definition av primärvård som utgår från 5§ HSL: ”hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser”.

6 Vad är primärvård?

7 Fler definitioner Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Nyanländ är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.

8 Föreläsning av Anna-Clara Hollander (med. dr., leg. psykolog, postdoktor, Institutionen för Folkhälsovetenskap, KI) 4 oktober: 1.Det finns sociala skillnader i hälsa i hela befolkningen, detta gäller även psykisk ohälsa 2.Skillnaderna i risk för psykisk ohälsa hos utrikesfödda beror på diagnos, varifrån en person kommer och vilket land personen kommer till 3.Migration verkar entydigt vara en riskfaktor för psykos 4.Flyktingar har generellt sett högre risker för all storts psykisk ohälsa än jämförbara personer från samma land 5.Asylsökande är i en mycket utsatt position men vuxna asylsökande har begränsad rätt till vård 6.Utrikesfödda med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till all vård men konsumerar mindre psykiatrisk vård än svenskfödda gör Forskning på området Länk till föreläsningen

9 Programmet ”Hälsa i Sverige”  Förstudie i nära samarbete med Landstinget i Värmland  Syfte: öka antalet hälsoundersökningar, identifiera vårdbehov och erbjuda tidiga insatser för att förstärka en positiv utveckling av den fysiska och psykiska hälsan och därigenom öka förutsättningarna för en snabb återhämtning och etablering i Sverige  Startskott för kunskapslyft genom programmet ”Hälsa i Sverige” (juni 2016)

10  Bidra till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända  Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar verktyg och inspirerar  Personal som möter asylsökande och nyanlända får hjälp att göra ett ännu bättre jobb Mål för Hälsa i Sverige Se gärna filmen på www.UppdragPsykiskHälsa.se

11 Kunskapslyft på olika nivåer 1.Den asylsökande eller nyanlände själv kan mer om sin hälsa, kan hitta stöd för främjande aktiviteter och vågar söka hjälp vid behov 2.Alla som möter asylsökande och nyanlända vet var det finns information och stöd på olika språk om vårt samhälle och om hälsa 3.All personal i våra välfärdssystem vet att flykt, trauma och osäkerhet är riskfaktorer för ohälsa och att det går att påverka – främja hälsa, behandla ohälsa och veta var information finns 4.Personal på olika nivåer i hälso- och sjukvården har kunskap om de stödmaterial och de verktyg som finns för dem 5.Chefer och beslutsfattare vet att insatser mot psykisk ohälsa är viktigt och hur de ska göra för att prioritera detta

12 Behov på tre olika nivåer Behov av specialiserade insatser för trauma och psykiatrisk problematik Behov av psykosocialt stöd, lindrigare tillstånd Alla asylsökande och nyanlända

13 Skalbara produkter i programmet Handledning personal via telefon/video Självhjälp genom hälsostöd Basutbildning migration och psykisk ohälsa Introduktion för specialistpersonal Kulturanpassad KBT Förstärkta arbetssätt för hälso- undersökning Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Plattform för insamling och spridning av goda exempel Asylsjukvårdsplattform

14 Tre faser i programmet Fas 1: Behovsanalys inom landsting och region Fas 2: Planering av kunskapslyftet inom landsting och region Fas 3: Utbildning och spridning

15 Metod för spridning i programmet 1. Varje landsting gör en spridningsplan utifrån sina lokala förutsättningar

16 Metod för spridning i programmet 1. Varje landsting gör en spridningsplan utifrån sina lokala förutsättningar 2. Spridningsledare deltar i nationella utbildningar

17 Metod för spridning i programmet 1. Varje landsting gör en spridningsplan utifrån sina lokala förutsättningar 2. Spridningsledare deltar i nationella utbildningar 3. Spridningsledare utbildar medarbetare och andra utbildare

18  Migration och psykisk hälsa – grundkurs  Migration och psykisk hälsa – för primärvården  Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin  Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan  Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända  Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända  Nyanlända som resurs  Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar  Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar  Leda grupper i förändring och implementering  Chefsdag: strategi för psykisk hälsa  Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända  Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration) Utbildningsprogram 2016

19  Migration och psykisk hälsa – grundkurs  Migration och psykisk hälsa – för primärvården  Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin  Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan  Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända  Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända  Nyanlända som resurs  Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar  Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar  Leda grupper i förändring och implementering  Chefsdag: strategi för psykisk hälsa  Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända  Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration) Utbildningsprogram 2016

20  Migration och psykisk hälsa – grundkurs  Migration och psykisk hälsa – för primärvården  Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin  Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan  Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända  Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända  Nyanlända som resurs  Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar  Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar  Leda grupper i förändring och implementering  Chefsdag: strategi för psykisk hälsa  Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända  Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration) Utbildningsprogram 2016 6 dec

21 Exempel: Bergsjön Vårdcentral ”En orsak till framgången är att man på flera sätt har anpassat verksamheten efter befolkningen i Bergsjön. I stället för kravet att boka tid per telefon, har Bergsjöns vårdcentral öppen mottagning hela dagarna. – En stor del av befolkningen här kommer från Afrika eller Mellanöstern, säger Christer Andersson. När man blir sjuk där går man till en läkarmottagning och väntar på sin tur. – Ungefär så fungerar det här också. Man kommer in, anmäler sig i receptionen och säger att man vill träffa en läkare. Helst ens egen – vi uppmanar patienterna att välja en fast läkarkontakt. Det kan bli någon timmes väntetid ibland, men patienterna tycker det är ett enkelt sätt att få träffa en läkare snabbt, säger han. För att underlätta kontakten skickas information om aktuella mottagningstider ut varje vecka via bland annat Facebook, och varje läkares mottagningstider i veckan läggs ut på vårdcentralens webbplats. En annan anpassning till befolkningen är satsningen på tolkar. Det är inte så vanligt att vårdcentraler har tolkar anställda, men i Bergsjön har man fem anställda som tolkar till fyra olika språk: arabiska, kurdiska, somaliska och serbokroatiska.” ”Läkarägd vårdcentral lyfter förort” – länk till artikel i Läkartidningen

22 Instruktioner grupparbete  Ta utgångspunkt i exemplen – och egna erfarenheter  Vad är målet för primärvårdens arbete med asylsökande och nyanlända?  Vilka är kritiska komponenter för detta arbete?  Förslag på lösningar? Vad skulle du vilja pröva?  Vilka modeller är möjliga?  Vilka hinder/utmaningar finns?  Vilket stöd behövs från ditt landsting för fortsatt arbete?  Vilket stöd behövs från SKL?

23 Självstyrande roller att fördela  Tid – uppgiften görs inom tidsramen  Allas röster – alla som vill har möjlighet att bidra  Fokus – gruppen har fokus på uppgiften  Dokumentation – efterfrågad dokumentation görs  Presentera – redo att, vid behov, dela gruppens arbete i plenum

24 Vad behövs? ”Drivers” för implementering Integrerade & kompensatoriska Integrerade & kompensatoriska Kompetens Organisation Ledarskap Coaching Träning/ut- bildning Urval Stöd från högsta ledning Stödjande adminstration Systematisk uppföljning © Fixsen & Blase, 2008 Tekniskt kompetent Flexibelt och problemlösande

25 Workshop om primärvårdens arbete med asylsökande och nyanlända  Fortsätt med kunskapslyftet ”Hälsa i Sverige” -Fler former, även digitalt och utanför Stockholm -Kunskap om samverkan med andra myndigheter, vem gör vad, hur hanterar vården intyg etc  Anpassa mottagningar i berörda områden till målgruppen -Öppen mottagning, som i Bergsjön -Andra arbetssätt, tex mobil mottagning för asylboenden -Utveckla förmågan till symbolbaserad kommunikation  Nyanlända som resurs -Vården och samhället behöver dem, allt från läkare till ideella hälsoguider och –inspiratörer -Förenkla processen, förbättra samverkan -Förtydliga hur vården kan driva frågan, vilket ansvar och vilka möjligheter har vården som arbetsgivare?  Förstärkt samverkan kring etablering -Utveckla samverkan kring etableringens utmaningar, behov av resurser  Snabba upp asylprocessen -Väntan skapar ohälsa