Teorier i Internationella relationer och Mellanöstern MÖ1111 Politik och samhälle i Mellanöstern Kursansvarig lärare: Michael Schulz E-post:

En presentation över ämnet: "Teorier i Internationella relationer och Mellanöstern MÖ1111 Politik och samhälle i Mellanöstern Kursansvarig lärare: Michael Schulz E-post:"— Presentationens avskrift:

1 www.gu.se Teorier i Internationella relationer och Mellanöstern MÖ1111 Politik och samhälle i Mellanöstern Kursansvarig lärare: Michael Schulz E-post: michael.schulz@globalstudies.gu.se

2 www.gu.se Hypoteser och teorier

3 www.gu.se Hypoteser Hypoteser är antaganden, icke verifierade påståenden. Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte bevisats eller verifierats.

4 www.gu.se Teorier Teorier är styrkta eller bevisade hypoteser. En teori är en omfattande förklaring av fenomen eller av samband mellan fakta. Ordet teori används i vardagsspråket även som synonym till hypotes. Skillnaden mellan hypotes och teori är relativ. Enligt vissa vetenskapsfilosofer (Popper m.fl.) kan hypoteser/teorier aldrig slutgiltigt verifieras.

5 www.gu.se En del naturvetenskapliga teorier benäms lagar. En teori kan även vara ett sytem av lagar.

6 www.gu.se Krav på hypoteser och teorier (och tolkningar) stämmer överens med fakta förklarar samband mellan fakta (inkl. anomalier) motsägelsefri djärv (enligt Popper) prövbar (verifierbar eller falsifierbar) inte ad hoc enkel (”vacker”)

7 www.gu.se Chapter 1 International Relations Theory and the Middle East Fawcett: International Relations of The Middle East 3e

8 www.gu.se KLASSISK REALISM URSPRUNG Hobbes Machiavelli naturtillståndet: våldsam anarki, människor kan aldrig lita på varandra pragmatiker Thukydides 400 f.v.t ”de starka gör vad de vill, de svaga uthärdar vad de måste” 14-1500-talet 1600-talet Antiken

9 www.gu.se NATURTILLSTÅNDET Hobbes Leviathan (1651) Lösning: Nationell säkerhetspakt (stark stat) Allas krig mot alla Problem: nat. säkerhets- pakt leder till int. osäker- het

10 www.gu.se MODERN REALISM MELLANKRIGSTIDEN uppvaknandet efter Woodrow Wilsons ”utopistiska” era Morgenthau, Carr, Kennan ”Representing a reaction against the wish-dreams of the [utopian period], realism is liable to assume a critical and somewhat cynical aspect”* * E.H. Carr, 1946, The Twenty Years Crisis 1919-1939

11 www.gu.se NEOREALISM ”hard power” maktbalans Staters positioner i systemet viktigt om en stat agerar ”mot” systemet, ”straffar” systemet självhjälp systemnivå anarki Waltz, Mearsheimer, Walt NEOREALISM

12 www.gu.se REALISMENS CENTRALA ANTAGANDEN -Det internationella systemet är anarkiskt -Staterna är de viktigaste aktörerna i världspolitiken -Militär makt är det dominerande verktyget -Säkerhet är det dominerande målet …..men stämmer detta verkligen överens med verkligheten vi lever i?

13 www.gu.se (För?) Enkel men slagkraftig “State behaviour is largely shaped by the material structure of the international system. The distribution of material capabilities among states is the key factor for understanding world politics. For realists, some level of security competition among great powers is inevitable because of the material structure of the international system” (Hyde-Price 2007:12)

14 www.gu.se SÄKERHETSDILEMMAT stat 1 stärker sitt försvar stat 1 måste rusta ännu mer för att bibehålla marginalen stat 2 kan inte lita på avsikterna, börjar också rusta stat 2 rustar igen för att hålla paritet kapprustning SÄKERHETSDILEMMAT instabilitet ev. krig

15 www.gu.se ANALYSNIVÅER INDIVIDEN STATEN INTERNATIONELLA SYSTEMET t.ex. människans natur eller enskilda statsmän t.ex. regeringar, enskilda staters politik systemnivåfaktorer (anarki, säkerhetsdilemma, etc.) foto (mitten): Uri Baruchin, Wikimedia Commons

16 www.gu.se ANALYSNIVÅER INDIVIDEN STATEN INTERNATIONELLA SYSTEMET t.ex. människans natur eller enskilda statsmän t.ex. regeringar eller enskilda stater systemnivåfaktorer (anarki, säkerhetsdilemma, etc.) klassisk realism neorealism

17 www.gu.se POLARITET UNIPOLARITET BIPOLARITET MULTIPOLARITET skiftande alliansbildningar, stabilt eller instabilt andra stater skapar allians som motvikt stabil maktfördelning mellan jämstarka parter

18 www.gu.se BÖR VARA ELLER ÄR? NORMATIVT PERSPEKTIV DESKRIPTIVT PERSPEKTIV hur något BÖR vara hur något ÄR

19 www.gu.se BÖR VARA ELLER ÄR? DESKRIPTIVT PERSPEKTIV ”[Realism] tends to depreciate the role of purpose and to maintain, explicitly or implicitly, that the function of thinking is to study a sequence of events which it is powerless to influence or alter”* hur något ÄR * E.H. Carr, 1946, The Twenty Years Crisis 1919-1939

20 www.gu.se FÅNGARNAS DILEMMA Fånge A håller tyst Fånge A vittnar Fånge B håller tyst Båda får 1 årA friges, B får 25 år Fånge B vittnarB friges, A får 25 år Båda får 10 år

21 www.gu.se SAMMANFATTNING Styrkor – Ofta applicerbar på många av de viktigaste aspekterna av internationell politik. Gör också anspråk på att vara tidlös. Svagheter - Eftersom realismen länge varit det dominerande teoretiska perspektivet har det också fått utstå mycket kritik: dels teoretisk kritik i form av anklagelser om att vara reduktionistisk och dels empirisk kritik i form av anklagelser om alltför stort fokus på stater och särskilt mellanstatliga relationer

22 www.gu.se LIBERALISMEN

23 www.gu.se KLASSISK LIBERALISM KLASSISK LIBERALISM/IDEALISM Kant Ekonomisk liberalism Republikansk författning Frivillig världsfederation Universella rättigheter Mill/Bentham Social- liberalism Locke Gott naturtillstånd Smith

24 www.gu.se MELLANKRIGSTIDEN Woodrow Wilson kollektiv säkerhet ny ordning i världspolitiken Nationernas Förbund allmän koalition mot angripare led av flera problem USA anslöt sig inte p.g.a. inrikespolitisk oenighet

25 www.gu.se TRE GRENAR AV MODERN LIBERALISM TRE GRENAR 1960-/1970-talen ekonomisk social kontakter mellan folken politisk institutioner foto: William Cho, Wikimedia Commons frihandel ersätter protektionism neoliberalism post-1989

26 www.gu.se MODERN LIBERALISM Modern liberalism Keohane, Nye interdependens ”soft power” bra förebilder blir ”härmade” ömsesidigt beroende Internationella Institutioner WTO EU minskar osäkerhet mer jämlik tillgång till information motverkar anarkin foto: William Cho, Wikimedia Commons absoluta vinster

27 www.gu.se MODERN LIBERALISM GLOBALISERINGEN ökad handel ökad interdependens internationella regimer fler medlemmar i WTO stärkt FNstarkare liberala normer ny roll för nationalstaterna foto: William Cho, Wikimedia Commons IT-revolutionen ökad känslighet finanskrisen terrorism

28 www.gu.se DEMOKRATISK FRED Kant stark kvantitativ empiri …men går det att ifrågasätta håller inte empiriskt, demokratier krigar precis som diktaturer de som ska delta i kriget kommer att rösta mot det Doyle foto: Onkel Tuca, Wikimedia Commons liberala demokratier krigar inte mot andra liberala demokratier

29 www.gu.se DEMOKRATISK FRED Kant stark kvantitativ empiri håller inte empiriskt, demokratier krigar precis som diktaturer de som ska delta i kriget kommer att rösta mot det Doyle foto: William Cho, Wikimedia Commons liberala demokratier krigar inte mot andra liberala demokratier

30 www.gu.se ANALYSNIVÅER INDIVIDEN STATEN INTERNATIONELLA SYSTEMET central för klassisk liberalism demokratidimensionen viktig för både klassisk och modern liberalism, stark koppling mellan inrikes- och utrikespolitik centralt för neoliberalism, internationella institutioner överbryggar anarkins problem foto (mitten): Uri Baruchin, Wikimedia Commons

31 www.gu.se POLARITET UNIPOLARITET BIPOLARITET MULTIPOLARITET hegemoner kan skapa ordning som främjar fred och upprättandet av internationella institutioner generellt betraktat som en relik från kalla kriget generellt positiv syn på möjligheterna till nya multilaterala samarbetsformer

32 www.gu.se SAMMANFATTNING individen är i grunden god, men kan ”förstöras” av dåliga institutioner/styrelseskick individens frihet är primära målet demokrati kan skapa global fred Klassisk liberalism

33 www.gu.se SAMMANFATTNING absoluta vinster är primära målet utöver staterna är också institutioner/organisationer/föret ag centrala aktörer Neoliberalism det internationella systemet är anarkiskt, men anarkin kan hanteras genom samarbete

34 www.gu.se SAMMANFATTNING Att tänka på: liberalismen fungerar ofta bra i goda tider och sämre i svåra tider

35 www.gu.se KONSTRUKTIVISMEN

36 www.gu.se GENOMBROTTET KONSTRUKTIVISMEN INOM INTERNATIONELLA RELATIONER reaktion mot det realism och liberalism tar för givet 1980-talet idéernormer identiteter foto: Arnold Reinhold, Wikimedia Commons egentligen en metateoretisk ansats snarare än en teori Wendt, Risse- Kappen, Hopf

37 www.gu.se KONSTRUKTIONER SOCIALA KONSTRUKTIONER skapas genom social interaktion exempel: reproduceras ständigt är således föränderliga person 1 säger: anarkin präglar internationell politik person 2 instämmer ett flertal personer agerar därefter ett faktum har skapats foto: Arnold Reinhold, Wikimedia Commons Intersubjektiv uppfattning

38 www.gu.se FRAMING hur porträtteras en händelse? exempel: konflikten mellan Israel och palestinierna avgörande för tolkningen flera tolkningar möjliga Diskursers makt

39 www.gu.se SÄKERHETISERING eng. ”securitization” exempel: flygplatskontroller ”säkerhetsproblem” öppnar nya handlingsmöjligheter jfr. terrorismbekämpning/integritetskränkningar foto: Huaiwei, Wikimedia Commons Buzan, Weaver, m.fl.

40 www.gu.se EN JÄMFÖRELSE KONSTRUKTIVISM idéer/normer/identiteter staters intressen nyttomaximering staters intressen kan ej tas för givna foto: Huaiwei, Wikimedia Commons Realism/liberalism individers agerande skeptiska positiva generaliseringar

41 www.gu.se BÖR VARA ELLER ÄR? NORMATIVT PERSPEKTIV DESKRIPTIVT PERSPEKTIV hur något BÖR vara hur något ÄR uppmärksammar de normativa konsekvenserna av att ta saker för givna exempel: realismens antagande om anarki och konflikt reproducerar en våldsam värld? kritiken av de normativa aspekterna av realismen är i sig en normativ handling

42 www.gu.se ANALYSNIVÅER INDIVIDEN STATEN INTERNATIONELLA SYSTEMET foto (mitten): Uri Baruchin, Wikimedia Commons reproducerar, skapar och påverkas av sociala konstruktioner intressen och agerande formas av sociala konstruktione anarkin kan inte tas för given

43 www.gu.se ANALYSNIVÅER INDIVIDEN STATEN INTERNATIONELLA SYSTEMET foto (mitten): Uri Baruchin, Wikimedia Commons den som konstruerar och påverkas av konstruktionerna agerar genom individernas påverkan, statens intressen kan inte tas för givna anarkin kan inte tas för given

44 www.gu.se SAMMANFATTNING anarki är en social konstruktion som reproduceras av staterna social interaktion (t.ex. individers agerande och staters intressen) styrs av idéer/normer/identiteter i grunden mer en ansats än en teori kritik av det som tas för givet & de konsekvenser detta får sociala konstruktioner är föränderliga framing kan användas för att mobilisera stöd för en linje

45 www.gu.se Frågor? Kommentarer?