Styrning i kommuner 4 mars 2010 Ek dr Elizabeth Neu Morén Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet.

En presentation över ämnet: "Styrning i kommuner 4 mars 2010 Ek dr Elizabeth Neu Morén Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet."— Presentationens avskrift:

1 Styrning i kommuner 4 mars 2010 Ek dr Elizabeth Neu Morén Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

2 Disposition: Kommunal ekonomisk redovisning Organisation Interna effektivitetsreformer Att vara chef i kommunen

3 ”Kommuner ska upprätta en balanserad budget samt under året föra räkenskaper” (1862 års kommunalförordning) Man gjorde lite som man ville…

4 Förmögenhetsskyddet infördes 1953 ”Vad kommunen tillhör i fast eller lös egendom bör så förvaltas att kommunens förmögenhet ej minskas.” KRK-56 Stamkapital Driftskapital

5 Kf/Lf -86 Övergång till ”bokföringsmässiga grunder” Mindre förmögenhetsfokuserad 1992 togs förmögenhetsskyddet bort: ”Kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet” …och vad betyder det då?

6 Mot en hårdare styrning… Balanskrav 1998 Kommunal redovisningslag Rådet för kommunal redovisning Staten vill ha mer kontroll

7 ”Den offentliga revolutionen” 1950-1980 De offentliga utgifterna steg från ca 25% till ca 60% av BNP Främst den kommunala sektorn som växte Styrning och arbetsorganisation utformades efter byråkratiska och tayloristiska principer

8 Byråkratins kännetecken Hierarkisk struktur Roller och uppgifter tydligt definierade Skrivna regler och skriftlig dokumentation Fasta karriärvägar, intern befordringsgång Skyldigheter och befogenheter knutna till befattning, ej person

9 1980-talet 1:a vågen av kritik och lösningar Problem: -Trög organisation som var okänslig för medborgarnas krav och önskemål Lösningar: -En ökad serviceorientering -Decentralisering

10 Argument för decentralisering: Inre effektivitet Yttre effektivitet Decentralisering kan öka motivationen i organisationen Ökad kompetens

11 1990-talet 2:a vågen av kritik och lösningar Problem: -Bristande produktivitet och effektivitet Lösningar: -Ideal och modeller från företagsvärlden infördes, t.ex. resultatansvar inom vården

12 Utvecklingen i kommunerna Decentraliserad organisation Styrformer: -Mål- och resultatstyrning -Beställar- utförarmodeller -Kundvalsmodeller Driftsformer: -Resultatenheter -Bolagisering -Privatisering

13 Exempel kvalitets- och resultatmätning Grundskolor i Stockholm Adolf FredrikBeckomberga Nöjd elevindex 83% 44% Kunskap och Lärande 7,0 (max 10) 6,4 Trygghet 7,4 6,3

14 ”New Public Management” - ”företagisering” av offentlig sektor Från regelstyrning till mål- och resultatstyrning Från politik till ”management” Konkurrensutsättning Kundvalsmodeller Ökat brukarinflytande Betoning av medborgarnas individuella rättigheter - individualisering

15 Förklaringar till framväxten: Den snabba utvecklingen krävde nya former för styrning Ekonomisk åtstramning krävde nya modeller för organisering och styrning Krav på transparens för skattebetalarna, används resurserna effektivt? Resultat av en individualiseringstrend.

16 Passar företagsmodeller för (all) kommunal verksamhet? Kommunernas obligatoriska uppgifter: Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter: Fritid och kultur Teknisk service Energiförsörjning Underhåll av gator(Källa: SKL)

17 Att vara chef i kommunal verksamhet Omfattande regelverk (vård, skola) Oklara, ibland motstridiga mål Starka professioner Svårt att utvärdera resultat, krav på hög kvalitet Parallella ledningssystem (politiskt, administrativt)