Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.

En presentation över ämnet: "Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga."— Presentationens avskrift:

1 Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Om det offentliga välfärdsåtagandet ska bibehållas - och de offentliga finanserna ska hållas i balans - krävs skattehöjningar på 2-3 procent av BNP till 2040. 2,5% av BNP

2 Bibehållet offentligt åtagande – KI:s definition: konstant personaltäthet, bibehållen ersättningsgrad, offentliga investeringar i takt med offentlig konsumtion. Scenario, inte prognos. Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna om nuvarande välfärdsåtagande kan finansieras med nuvarande skattesystem även i framtiden. Skatterna konstanta som andel av BNP: Med oförändrat skattesystem kan man förvänta sig att skatteintäkterna växer i takt med BNP (dvs är konstanta som andel av BNP) framöver.

3 De offentliga utgifterna ökar som andel av BNP: De offentliga utgifterna tenderar att öka när personalbehovet i välfärdssektorn växer snabbare än sysselsättningen i ekonomin som helhet. Offentlig konsumtion (i procent av BNP), 2000-2040

4 Personalbehovet i välfärdssektorn växer snabbare än sysselsättningen i ekonomin när ”resurskrävande” åldersgrupper växer snabbare än befolkningen i arbetsför ålder… Genomsnittlig kostnad för välfärdstjänster per person efter åldersgrupp (2012), kr

5 … dvs, välfärdstjänster tenderar att ta en växande andel av ekonomins resurser i anspråk när den demografiska försörjningskvoten stiger. Demografisk försörjningskvot, 1980-2100

6 Växande underskott: Om skatterna växer i takt med BNP och de offentliga utgifterna växer snabbare än BNP, uppstår ett växande underskott i de offentliga finanserna. Detta är inte långsiktigt hållbart. Balans i de offentliga finanserna vid ett bibehållet offentligt åtagande kräver att skatterna successivt stiger från dagens 43,2 procent av BNP till ca 46 procent.  5 kr högre kommunalskatt (från 32 till 37 kr)  2,5% av BNP ≈ 100 mdkr i dagsläget; 100 mdkr på 5 miljoner sysselsatta  20.000 kr per sysselsatt och år.

7 Åter till 2006 års nivå på skatterna? Skatter och avgifter som procent av BNP (skattekvot), 2000-2040

8 Skatter och avgifter som procent av BNP i OECD-länder, 2013