Mental träning Hammarby IF F96. Vad är mental träning? Mental träning inbegriper allt från att kunna koncentrera sig, visualisera bilder inne i hjärnan.

En presentation över ämnet: "Mental träning Hammarby IF F96. Vad är mental träning? Mental träning inbegriper allt från att kunna koncentrera sig, visualisera bilder inne i hjärnan."— Presentationens avskrift:

1 Mental träning Hammarby IF F96

2 Vad är mental träning? Mental träning inbegriper allt från att kunna koncentrera sig, visualisera bilder inne i hjärnan till att kunna hantera stress, press och rädsla. I korthet handlar mental träning om att lära sig att bättre utnyttja tankekraften till de ändamål du vill. Du väljer själv vilka metoder du vill använda dig av, och som idrottsutövare räcker det med grundläggande kunskap inom idrottspsykologi. Mental träning tar tid och kräver lite tålamod, men i gengäld är det inte särskilt ansträngande och det kan vara mycket belönande för den som tar sig tiden. De mentala tankemönster och vanor vi använder oss av är någonting som utvecklats under många år och är ingenting man förändrar över ett veckoslut, utan någonting som man måste öva litegrann på varje dag.

3 Idrottspsykologi. "Du är vad du tänker", sa Buddha för 700fkr. Först när människan blivit stressad och deprimerad på 2000-talet har detta påstående påvisat sig vara sant. Tror du att du är en sopa, så är du uppenbarligen det, och vice versa. Idrott är ett av de områden där människan verkligen kan tänja sina gränser. Du har säkert hört talas om alla möjliga och omöjliga prestationsfenomen. Bara någon är galen nog att tro att ingenting är omöjligt – så är allt möjligt. Att utan syrgas nå toppen på det högsta berget eller att på ett andetag dyka 100 m och upp igen, vore omöjligt utan en stark övertygelse om att man kan lyckas. Våra tankar påverkar oss mer än vad vi tror – och vi kan påverka våra tankar. Kanske är just tankens kraft en av våra största resurser. I många idrotter är toppskiktet elitidrottare så pass tekniskt bra att det bara är den mentala styrkan och dagsformen som skiljer dem åt. I tävlingssituationer spelar det ingen roll om du har alla muskler på rätt ställen och äger den senaste utrustningen. Förvandlas du till ett nervöst vrak eller ”psykar ut” när du ska prestera är du redan förlorad..

4 Idrottspsykologi Omedvetna tankar och spärrar –Second mind Detta second mind, eller undermedvetna påverkar oss i allt vi gör. Det första steget i att öka sin medvetenhet och självkännedom är att bli medveten om vårat "inre" liv, att lyssna inåt. Att släppa taget om egot och subjektivt betrakta vad vi tänker och hur det påverkar oss. –Mentala spärrar De mentala spärrarna fungerar som triggerpunkter. Varje gång du hamnar i en situation du brukar misslyckas eller är rädd för, slår kroppen på triggern och du hamnar direkt i de invanda tankebanorna och handlar på samma sätt som du brukar. Det har länge varit känt inom psykologin, att om du upprepar en sak för dig själv riktigt trovärdigt och ofta nog kommer du till slut tro på det. Det har visat sig att om kroppen är riktigt avslappnad och second mind är avstängt, har hjärnan svårt att skilja på en verklig och en tänkt situation.

5 Idrottspsykologi Rädsla och ångest –Rädsla är en funktionell känsla som på något sätt varnar för fara. –Om rädslan eller oron blir stark kan den utvecklas till ångest. T.ex prestationsångest. –Enda sättet att bli av med prestationsångest är att våga vara "dålig" ibland, att minska kraven eller att öka din egna förmåga, både fysiskt och psykiskt. Viljan att lyckas måste vara högre än rädslan att misslyckas. –Om du är rädd för någonting ligger det bak i hjärnan och bromsar dig omedvetet från att prestera över dina gränser. Omedvetet kommer du att hålla tillbaka, bita ihop käkarna, knipa hårdare i greppen och fega i backarna. Enda sättet att bli av med rädsla är att träna på det du är som räddast för.

6 Idrottspsykologi Självuppfyllande profetior –Tror du att du kommer att misslyckas gör sig också kroppen redo för att misslyckas. Kroppen spänner vissa muskler och slappnar av i andra för att förbereda sig för ett fall. Blodtillförsel stryps och koordinationen funkar plötsligt inte längre. –Säg att du t ex hänger på en bergvägg och tvekar inför det svåraste cruxet på klätterleden. Samtidigt som du tvekar fylls din hjärna med bilder av hur fallet kommer att gå till och hur du kommer att landa, kanske t o m med ursäkter till dina kompisar varför du föll. –Eftersom negativa bilder uppfattas som en möjlig framtid, kan en del av dig inte hjälpa att du förbereder du dig omedvetet för dessa. På samma sätt har våra förväntningar stor betydelse för vad som kommer att hända - detta är grunden till varför placebo-effekten funkar. –Genom mental träning kan man bryta den onda cirkeln med negativa förväntningar.

7 Idrottspsykologi Motivation –Alla behöver något att sträva mot, det är själva drivkraften bakom motivation. Därför är målsättning och motivation ofta sammankopplade. Om du inte vet varför du tränar så vet du ju inte heller vad du vill uppnå, och vet du inte vad du vill uppnå så är det troligt att du inte kommer uppnå någonting alls. Ingen mår bra av att misslyckas, och har man inget mål vet man ju heller inte när man lyckats. –Motivation är fysiologiskt sätt en kemisk process från kroppens belöningssystem. När det verkar som om aktiviteten ger något får vi mer motivation. I grunden handlar det om en vilja till förbättring eller förändring –För att öka motivationen kan man använda direkta motivationsmetoder, såsom belöning/bestraffning eller lyfta fram motiven till varför man håller på som man gör. –Ju mer man vet om något, ju roligare är det att hålla på.