Ekosystem ur balans Östersjöns problematik. problematisering För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa oss i Östersjön.

En presentation över ämnet: "Ekosystem ur balans Östersjöns problematik. problematisering För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa oss i Östersjön."— Presentationens avskrift:

1 Ekosystem ur balans Östersjöns problematik

2 problematisering För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa oss i Östersjön. Vilka problem som uppstår i ett innan hav Den biologiska mångfalden Effekter

3 Östersjön Östersjön sträcker sig från Åland till de danska sunden. Typiskt för Östersjön är dess bräckta vatten. Havets vatten är skiktat. Ytvatten och djupvatten blandas inte.

4 Sött och salt Östersjöns vatten består av sött och salt vatten. Sött och salt vatten väger olika mycket. Det salta vattnet är tyngre. Det salta vattnet finns i de djupare skikten. Sött vatten kommer från tillflöden som älvar och floder. Det söta ytvattnet strömmar ut i de danska sunden. Ungefär lika mycket vatten som Missisippi

5 In och utflöden

6 Avrinningsområdet är 4 ggr så stort som havet. Befolkas av 80 miljoner människor med intensivt jordbruk och industri.

7 Syre Det ständiga inflödet av sött och syrerikt vatten gör att ytvattnet i Östersjön är rikt på syre. De djupare skikten som innehåller salt vatten förnyas sällan. Nedbrytare förbrukar syre och när organiskt material sjunker ned till bottnarna förbrukas mer syre. Detta leder till syrebrist.

8 Stora områden med syrebrist Det är framförallt de djupare områdena av östersjön som drabbas av syrebrist. Senast det kom ett stort saltvatten inflöde var 2014 och dessförinnan 2003 och 1993

9 Landsortsdjupet Landsortsdjupet sträcker sig 459m ner i havet. Syrebristen gör att organiskt material som sjunker till botten inte bryts ned. Istället ruttnar det och svavelväte bildas. Här lever nästan inga organismer förutom arkebakterier.

10 Artfattigt De flesta marina arter är anpassade till antingen sött eller salt vatten. Detta gör att t.ex. saltvattens arter som lever i östersjön måste använda mycket energi för att behålla rätt saltvattenbalans. Blåmusslor på västkusten är mellan 6-10cm långa I östersjön blir de bara en tredjedel så stora

11 Saltvattenstress Musslorna till vänster är födda och uppväxta i Östersjön. Musslorna till höger är födda och uppväxta i Skagerack Musslorna i mitten är födda i Östersjön men uppväxta i Skagerack

12 Zoner Östersjön kan delas in i tre zoner: Strandzonen Det öppna havet Djupbottnarna Eftersom salt och syrehalten varierar starkt mellan dessa skikt ser även ekosystemen olika ut.

13 Strandzonen Strandszonen sträcker sig så djupt som solen orkar lysa ned. (ca 10m) Här finns t.ex. trådalger, grönslick och blåstång. Bland tångruskorna simmar tångkräftor, havsgråsuggor, sandräkor och pungräkor. Dessutom trivs många fiskar i skydd av tången, bland annat stor- och småspigg samt abborre.

14 Nyckelart Blåstången är en primärproducent som genom att den kan omvandla solljus till energi utgör basen i näringsväven. Många djur lever i tångruskornas tjocka band längs klipporna. Många fiskarter söker sig till blåstången för att leka.

15 Det öppna havet Växtplankton Djurplankton Plankton ätande fisk Strömming Skarpsill samt ryggradslösa djur t.ex. musslor maneter

16 Det öppna havet Toppkonsumenter i Östersjön är t.ex. Rovfiskar torsk och lax Säl Ejder och Havsörn

17 Djupbottnarna Märlor Vitmärlor Tål inte syrefattiga Bottnar Havsborstmask tål låga halter av syre men inte syrebrist

18 Enkelt men känsligt ekosystem Egentliga Östersjöns ekosystem är näringsväven enkel jämfört med andra hav. Det finns endast få arter inom varje grupp (exempelvis betare, filtrerare eller rovdjur), vilket gör ekosystemet mer sårbart. Om en art slås ut av någon anledning, är det inte säkert att det finns en ersättare som kan fylla dess funktion i systemet. Blåstång och torsk är exempel på arter som minskat kraftigt, vilket påverkat hela ekosystemet.

19 Roller i Östersjön Ett ekosystem drivs av solen och består av många grupper av organismer som fyller olika funktioner i näringsväven. Ett exempel på en näringsväv i havet, hämtad från Egentliga Östersjön, kan se ut så här: Växtplankton och tång fångar solenergi Djurplankton lever av växtplankton Blåmusslor och havstulpaner filtrerar vatten Snäckor, gös och änder betar av växter Strömming, ejder och säl är rovdjur Bottenlevande musslor och olika bakterier äter döda växt- och djurdelar.

20 Artfattigt hav Ca 180 fiskarter i östersjön I Medelhavet räknar man med 17 000 fiskarter. Däremot är Östersjön rikt på växter och alger samt encelliga arter ( bakterier)

21 Fyra stora riskområden Östersjöns enkla men sårbara ekosystem hotas av framförallt följande faktorer: Övergödning Sjöfarten Gifter Fiske

22 Övergödning Alla växter behöver närsalterna fosfor och kväve för att kunna växa. Men för mycket av det goda gör att vissa organismer gynnas och tar över delar av ekosystemet. I havet ser man t.ex. en ökad förekomst av blågröna alger, cyanobakterier.

23 Algblomning

24 Naturliga och onaturliga utsläpp Dels sker det en naturlig spridning av närsalter i haven. Från atmosfären Fosfor har lagrats i sedimenten i bottnarna under mycket lång tid. Vid syrebrist frigörs fosforn. Kvävefixering av t.ex. cyanobakterier. Kvävet blir sen tillgängligt för växtplankton.

25 Människans påverkan I jordbruket används fosfor och kväve som gödningsmedel. Med regn förs dessa gödningsämnen ut i havet. Vid skogsavverkning läcker närsalter ut i haven. Moderna reningsverk klarar av att ta hand om kväve och fosfor. Men mindre orter och äldre reningsverk släpper ut stora mängder närsalter.

26 Utsläpp av gödningsämnen Industrier släpper ut fosfor och kväve Från trafiken kommer kväveoxider Länderna kring Östersjön är olika bra på att ta hand om fosfor och kväve

27 Utsläpp 2006

28 Fisket Fisket har alltid varit viktigt i Östersjön. På 1980-talet började man på allvar att se de ekonomiska möjligheterna med fiske. Specialkonstruerade fartyg med enorma trålar användes för att ta upp enorma fångster ur haven. Idag uppskattar man att 75% av de viktigaste fiskeområdena är överexploaterade eller fullt utnyttjade.

29 När torsken försvinner ökar skarpsillen

30

31 Överfiske Den kommersiella fiskeindustrin har framförallt inriktat sig på torskfiske. Torskbestånden har drabbats hårt. När toppkonsumenten torsk minskar så ökar istället sekundärkonsumenten skarpsill. Skarpsill lever framförallt av djurplankton med resultat att mängden växtplankton ökar. Strömming som konkurrerar med skarpsillen om djurplankton, har minskat drastiskt.

32 Torskägg Torsken äter skarpsill som i sin tur äter torskägg. Torskens minskning har medfört att antalet skarpsillar fördubblats i Östersjön, vilket sannolikt bromsar torskbeståndets tillväxt då ett större antal torskägg nu äts upp av skarpsill.

33 Effekter av överfisket

34

35

36 Boken Sid 142-143 berör lite av denna föreläsning. Vi ska ha biologiprov v 16 ( torsdag, vi byter plats på matte och No lektion) Sex och samlevnad med betoning på könsorganens delar. Metoder att undvika graviditet samt könssjukdomar. Ekologi, två föreläsningar: grundläggande begrepp och ekosystem ur balans.