Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avSven-Erik Fredrik Vikström
1
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Effektivare vård Kompetensutvecklingsdagar MAS Barkarby 160511 Göran Stiernstedt
2
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg
3
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Klart 13/1 2016 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27) beslutade 27/2 2014 Klart 27/2 2015
4
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Index kvalitet (SKL)
5
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Fast läkarkontakt
6
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Hur ofta hjälper din läkare till att koordinera vården?
7
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Kostnader områden
8
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Antal läkare/1000 invånare
9
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Läkare/1000 inv
10
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Allmänläkare/1000 invånare
11
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Sjuksköterskor/1000 inv
12
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Sjuksköterskor/1000 inv
13
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Specialistsjuksköterskor
14
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Usk och vårdbitr. landsting
15
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Usk, bitr., kommun
16
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Vårdadministratörer/1000 inv
17
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Besök per capita
18
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Effektivitet, sjukhus
19
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Övergripande slutsatser (1) Framtiden innebär mer öppen vård – mer avancerad vård utanför sjukhusen Sveriges sjukhustunga system behöver förändras för att bättre möta framtidens behov.
20
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Övergripande slutsatser (2) Skillnader mellan huvudmännen för stora – regelverk och resultat. Störst effektiviseringspotential där komplexiteten är störst – patienter som kräver täta insatser från många olika aktörer. Stor effektiviseringspotential i arbetsorganisation, arbetssätt och logistik.
21
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Nationella styrningen behöver förstärkas Möten på toppnivå mellan regeringen och huvudmännen. Nationell kommitté för kompetens- utveckling Lagstadgad skyldighet för landstingen att samverka när det är motiverat av kvalitets- och/eller effektivitetsskäl.
22
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Mindre detaljstyrning och mer tillit Styrningen behöver mindre av kontroll och mer av tillit till personalens förmåga. Förslag: Vårdgarantin för primärvården ändras från 7 dagar för läkar-besök till 3 dagar för bedömning (professionsneutral).
23
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Landstingens styrning Exempel landsting: 3 strategier, 20 policies, 264 riktlinjer, 281 handlingsplaner. Exempel primärvård: 100 sidor uppdrag vuxna, 20 sidor uppdrag barn, 10 sidor uppdrag fotsjukvård, 100 sidor tillämpning och rapportering
24
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Landstingen - rekommendation Landstingen bör kraftigt förenkla styrdokument och ersättningssystem. Mer tillit och mindre kontroll
25
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Sverige ska bli mindre ”sjukhusfixerat” Förslag ändringar/tillägg i HSL: Grunden är vård nära befolkningen via öppen vård. Sluten vård definieras utifrån komplexitet och stora resursbehov. Sluten vård kan utföras även utanför sjukhus, t.ex. i patientens hem. Primärvårdens uppdrag definieras tydligt. 24/7- uppdrag. ”Remiss” för akutbesök på sjukhus.
26
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Hur stärka primärvården? Sjukhusbunden vård bör i större utsträckning verka utanför sjukhuset. Lön, arbetsvillkor. Resursförstärkning Minska antalet sjukhusläkare – utred sjukhusens dåliga produktivitet.
27
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Patienter med komplexa behov
28
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Ny BAL-lag (utredningsförslag) ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård” (SOU 2015:20)” Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
29
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Problemet idag Patienter som behöver fortsatt vård och omsorg blir kvar onödigt länge i slutenvård innan primärkommunala insatser tar vid. -inte god vård -bidrar till överbeläggningsproblematiken -samhällsekonomiskt onödigt dyrt -inte effektiv vård
30
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Uppdrag enligt direktiv 2014:17 Särskild inriktning översyn med särskild inriktning på förutsättningarna för att patienter i sluten vård som bedöms utskrivningsklara och som behöver fortsatta insatser från den kommunala vården så snabbt som möjligt kan ges fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom särskilt boende.
31
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Uppdrag enligt direktiv 2014:17 Viktig utgångspunkt för översynen viktig utgångspunkt för översynen och utredarens förslag ska vara att precisera – och därmed förbättra – formerna för samverkan mellan huvudmännen
32
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Betalningsansvarslagen Inte primärt en fråga om dagar och ersättningsnivåer! En fråga om kvalitet och patientsäkerhet En fråga om arbetssätt En fråga om samverkan mellan kommuner och landsting
33
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Lagens konstruktion stimulerar till ”tvåpartstänk” när det i verkligheten är tre parter sluten vård Primärkommunöppen vård/PV
34
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Nuvarande konstruktion leder till… Vårdplanering blir en punktinsats som inte sällan kommer för tidigt i processen Olyckligt koppla fristdagar till kallelsen Nationella ”fristdagar” styr tankarna fel!
35
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Problemen (enkät) % Väntetid korttidsboende79 Väntetid särskilt boende27 Väntetid säbo psyk7 Hemtjänsten20-30 Bristande samarbete slutenvården14 Bristande samarbete primärvården9
36
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Vad måste till? (enkätsvar) % Fler platser korttidsboende29 Fler platser säbo22 Bättre tillgänglighet psyk öv19 Förändrade arbetssätt hemtjänst17 Bättre samarbete PV36 Bättre samarbete SV42
37
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Blicka framåt: vad måste till för att effektivare vårdkedjor? Primärvårdens roll tydliggöras! Samverkan mellan tre parter – inte bara två! Förändrade arbetssätt Logistik Biståndsbedömning?
38
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Förslag Huvudmännen skall avtala om samverkan runt utskrivningsklara patienter (rutiner, fristdagar, belopp, informationsöverföring m.m.) Stora delar av lagen fortsatt dispositiv ”Back-up” i lagen om antal fristdagar och belopp om man inte kommer överens
39
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården FÖRSLAG Alla i slutenvård utom LRV Utskrivningsklar – behandlande läkare i slutenvården Inga krav på vårdplan – befintlig lagstiftning om planeringsskyldighet (SIP) används Samordnad individuell planering kan ske efter utskrivning och gärna i den enskildes hem Fasta vårdkontakten i landstingsfinansierad öppenvård kallar!
40
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården FÖRSLAG Inskrivningsmeddelande till berörda (kommun, primärvård) inom 24 h Inskrivningsmeddelandet skall innehålla beräknad utskrivningsdag Underrättelse om att en patient bedömts som utskrivningsklar Överföring av information på utskrivningsdagen Skriftlig info till patienten
41
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården ”Back up” 3 fristdagar – kalenderdagar från underrättelse att patienten bedömts som utskrivningsklar Lika för alla – ingen särbehandling av psykiatrin Beloppet höjs – ca. 6.000/dygn – prisgenomsnitt för dygnsvård alla kategorier. Indexuppräkning (SKL:s vårdprisindex)
42
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Utskrivningsklara, men…. Utskrivningsklara är en detalj i samverkan kommun – landsting Den stora effektiviseringsmöjligheten ligger i det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre. ”Onödiga” sjukhusvistelser ett potentiellt större problem än utskrivningsklara.
43
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Vårdens storkonsumenter behöver vård och omsorg på nytt sätt * Annan vårdlogik – proaktiv i st f reaktiv HSL och SoL- primärvård som avser äldre med omfattande behov ska utföras gemensamt med kommunens vård och omsorg. Kommunallagen - Landsting och kommun ska gemensamt resursplanera för denna grupp patienter. HSL - obligatoriskt vårdval avskaffas för ovanstående kategori. I stället möjlighet att erbjuda vårdval för den sammanhållna vården. Ett val för någon som ”tar hand om hela mej”.
44
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Nuläge
45
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Önskat läge
46
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Västra Skaraborg
47
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Arbetssätt/organisation (1) * Utgå från patientens behov. Prioritera kontinuiteten. Intensifiera arbetet med rätt fördelning av arbetsuppgifter (yrke och individ). Överväg att öka undersköterskor och sekreterare och minska läkare och sjuksköterskor på sjukhusen.
48
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Arbetssätt/organisation (2) Mer innovativa arbetstidslösningar. Lösningar som bättre belönar arbete på obekväm arbetstid (lön, arbetstids- förkortning) och undviker överbemanning. Överbemanning medför ineffektivitet. Planera för en genomsnittlig beläggning på 85-90% (klinik). Minska sambandet vårdplatser – ekonomi (fler sängar utan högre kostnader).
49
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Arbetsorganisation (3) Stor frihet till det självstyrande teamet! Mindre planeringsenheter.
50
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Slutsatser – e-hälsa/IT Alla identifierade problem kräver bättre IT-lösningar Resursutnyttjandet skulle förbättras om man ökade de gemensamma satsningarna IT-andelen av vårdens kostnadsmassa skulle behöva öka. Investeringarna skulle behöva öka rejält
51
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Största problemen Man vill ha nya system som stödjer dagens sätt att arbeta när…. …vi behöver nya system som stödjer morgondagens sätt att arbeta Inse hur stor förändringar vi står inför Inse att E-hälsa är medlet att förändra vården mot morgondagen.
52
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Verksamhetsstöd – förslag (2) Huvudmännen bör gemensamt fatta beslut om investeringar som möjliggör utbyte över huvudmannagränser. Lagda utredningsförslag kring lagstiftning som möjliggör gränsöverskridande informationshantering bör genomföras
53
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Verksamhetsstöden – förslag (4) Prioritera det patientnära arbetet med dokumentation. Mer mallar – ökar säkerheten SoS ska ge ut förskrifter om huvudmännens skyldigheter Nationellt hälsobibliotek. Utred kunskapsstödet.
54
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Övrigt Kontinuitet ger enorm effektivitetsvinst och är enormt trygghetsskapande. Inte bara organisation – handlar även om värdegrund.
55
Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården TACK!
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.