Utvärdering av den svenska gasmarknadsmodellen MAX CEDERBORG MARTIN HEUMANN BAUER 25 september 2013.

En presentation över ämnet: "Utvärdering av den svenska gasmarknadsmodellen MAX CEDERBORG MARTIN HEUMANN BAUER 25 september 2013."— Presentationens avskrift:

1 Utvärdering av den svenska gasmarknadsmodellen MAX CEDERBORG MARTIN HEUMANN BAUER 25 september 2013

2  Uppgift  Marknadsmodeller  Resultat  Diskussion  Slutsats  Rekommendation 2

3 Uppgiften är att beskriva den svenska gasmarknadsmodellen och utvärdera dess för- och nackdelar relativt en shippermodell.  Vilka för- och nackdelar har den svenska gasmarknasdmodellen i relation till en shippermodell?  Vilken modell är bäst lämpad för att stimulera konkurrensen på marknaden och därmed en utveckling mot ökade gasflöden och fler marknadsaktörer i Sverige?  Vilka krav ställer nuvarande och kommande EU-lagstiftning och vad får detta för konsekvenser för Sverige? Studien ska leda fram till en allmän slutsats om den svenska modellens utformning – om nuvarande modell bedöms vara välfungerande eller om en förändring krävs, och i så fall i vilken riktning. 3 Uppgift

4 4 Elmodellen

5 “Halv” shippermodell “Hel” shippermodell 5 Shippermodeller

6  Elmodellen ger en mer transparent prisbild än en shippermodell eftersom transportkostnaden är separerad från gaspriset  Detta gör att slutkonsumenten lättare kan se vad den faktiskt betalar för  Påpekas också att det viktigaste för kunden är ett lågt gaspris snarare än ett transparent sådant 6 1. Gasprisets transparens

7 7 2. Lättförståelighet  Elmodellen är enkel och därför lätt att förstå. Exempelvis är det samma aktör, distributionsnätsägaren, som bokar kapacitet på transmissionsnätet för samma kunder varje år  Ursprunget från elmarknaden gör att erfarenheter därifrån går att tillämpa på gasmarknaden. Aktörer som är aktiva på bägge marknader känner igen sig  Ett byte kan leda till ökad komplexitet, vilket i sin tur försvårar för kunderna.

8 8 3. Motpartsrisk vid kapacitetsbokning  Riskerna vid bokning av kapacitet på distributionsnätet blir mindre med elmodellen, då nätägarna lär känna sina kunder bättre  Samma sak gäller för bokning av kapacitet på transmissionsnätet

9 9 4. Sammanlagringsmöjligheter  Elmodellen ger inte marknadsaktörer möjlighet att konkurrera om sammanlagring eftersom att kapacitetsbokning görs av distributionsbolagen  En aktör tror att en konkurrensutsättning av transport bör skapa starkare incitamenten för att göra effektiva bokningar  Många påpekar att större aktörer, genom att utnyttja sammanlagringseffekterna, kan få konkurrensfördelar med en shippermodell  Det råder delade meningar om vem som är bäst lämpad att göra smarta kapacitetsbokningar – en fast reglerad aktör eller en fri handelsaktör på en konkurrensutsatt marknad

10 10 5. Konkurrensfaktorer och inträdesbarriärer till marknaden  Många aktörer är överens om att en shippermodell skapar incitament för fler aktörer att ta sig in på den svenska marknaden. Transporten konkurrensutsätts samtidigt som distributionsnätsbolagen får en mindre central roll  Att Sverige har en avvikande modell kan innebära en inträdesbarriär  Även här betonas riskerna med sammanlagringsmöjligheter vilket kan hota konkurrensen med en shippermodell

11 Gasprisets transparensFördel elmodellen LättförståelighetFördel elmodellen Motpartsrisk vid kapacitetsbokningFördel shippermodellen SammanlagringsmöjligheterTudelat Konkurrensfaktorer och inträdesbarriärer till marknaden Fördel shippermodellen 11 Sammanställning av synpunkter

12  Lättförståelighet och lägre motpartsrisk är relevanta argument till fördel för elmodellen  Längre transportsträckor gör argumentet om pristransparens svagare  En shippermodell däremot, har fördel gentemot elmodellen när det gäller konkurrens 12 Diskussion

13  Val av marknadsmodell en komplex fråga  Flertalet aktörer överens om att nuvarande modell fungerar bra  Val av modell bedöms av aktörer inte heller vara viktigast för utveckling av den svenska gasmarknaden  Att behålla den svenska modellen framstår som ett rimligt alternativ 13 Slutsatser

14  I Förordning 715/2009 framförs krav på att medlemsstater ska implementera ett entry/exit-system i de fall undantag inte finns  De nätkoder som utarbetas förutsätter att ett sådant system är implementerat  Fem nätkoder: CMP, CAM, BAL, TAR, IO  Av dessa är CMP och CAM mest aktuella 14 Vilka krav ställer då nuvarande samt kommande lagstiftning och vad får den för implikationer för Sverige?

15  Av de två mest aktuella nätkoderna, CMP och CAM, är det enbart CAM som förväntas få konsekvenser för Sverige  I nuläget är gränspunkten mellan Sverige och Danmark undantaget från CAM, åsikterna om huruvida detta är möjligt i framtiden går dock i sär.  Ytterligare införselpunkter skulle försvåra läget  Vad gäller kommande lagstiftning vet vi inte exakt vilka konsekvenserna blir för Sverige  Ett byte kan således bli oundvikligt i slutändan 15 Vad betyder nuvarande och kommande EU-lagstiftning för Sverige?

16  Ett byte skulle medföra många fördelar  Konkurrenssituationen skulle förbättras  Tidskrävande för flera aktörer  Vår rekommendation är att undersöka möjligheten att övergå till en hel entry/exit-modell  Liknande utveckling på elsidan “ Ei överlämnar härmed rapporten ’Enklare för kunden – förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad’. I rapporten lämnar Ei förslag som innebär att elhandlarna blir kundens huvudsakliga kontaktpunkt. Förslaget innebär en obligatorisk samfakturering och att elhandlaren blir kundens kontaktpunkt vid byte och flytt. Ei bedömer att en elhandlarcentrisk modell ger förutsättningar för en kundvänlig och konkurrenskraftig elmarknad. Elhandlaren blir kundens kontaktpunkt vid byte, flytt och fakturering.” (Energimarknadsinspektionen, 2013) 16 Rekommendation

17 Frågor?