Författningskampen 1899-1917 ● I och med mordet på Alexander II kom Finland att få hårdare tider, då efterträdarna Alexander III och Nikolaj II avstod.

En presentation över ämnet: "Författningskampen 1899-1917 ● I och med mordet på Alexander II kom Finland att få hårdare tider, då efterträdarna Alexander III och Nikolaj II avstod."— Presentationens avskrift:

1 Författningskampen 1899-1917 ● I och med mordet på Alexander II kom Finland att få hårdare tider, då efterträdarna Alexander III och Nikolaj II avstod från de västerländska frihetsidéerna ● Författningskampen delas in i tre perioder: Den första förtrycksperioden/ofärdsåren 1899-1905, en konstitutionell period 1905-1908 samt den andra förtrycksperioden 1908- 1917

2 Bakgrund till förryskningen ● I slutet av 1800-talet blev Bismarcks Tyskland en ny maktfaktor i Europa ● Ryssarna såg ogillande på denna utveckling ● Under den beväpnade fredens tid blev kampen om kolonierna allt större

3 ● Pga. Detta stärkte Ryssland sin makt över randstaterna i väst (inkl. Fi) för de ansågs inte pålitliga ● Polen och baltiska staterna hamnade först i förryskningens klor ● Ry var rädd för ett ev. Angrepp via Finland till huvudstaden St. Petersburg. Fi var i ryssarnas ögon separatistiskt sinnade

4 ● Nationalismen blev allt starkare i RY. Inom utrikespolitiken ville man stöda de slaviska folken i Europa (slavofiler) men småningom kom idén att ställa dessa folk under rysk ledning (panslavister)

5 ● Inom inrikespolitik betonades det ryska ● ”En kejsare, en religion, en lag, ett språk” ● I slutet av 1800-t fick nationalisterna allt större makt ● De stödde den kejserliga envåldsmakten, varför de också kom att angripa den Finländska autonomin.

6 De första åtgärderna ● 1890 befallde Alexander III att förena Finlands postväsende med det ryska (=Postmanifestet) ● Samma planerades för mynt och tull, men kom aldrig igenom pga. Protester från ryska industrikretsar ● Alexander III dog 1894 och förryskningen tog ordentligt fart i och med Nikolaj II

7 ● ”Storfurstendömet skulle närmare anknytas till kejsardömet” ● 1898: Nikolaj Bobrikov blir generalguvernör i Finland ● Han var ivrig nationalist ● Förryskningsprogrammet: St. Petersburgs säkerhet och militära synpunkter krävde att Finland skulle förryskas

8 Planerade åtgärder till förryskning: ● Finska armén skulle införlivas med den ryska ● De finska lagarna skulle ändras så de följde rikets lagar ● Ryska språket officiellt i senaten, ämbetsverk och skolor ● Tullgränsen avskaffas ● Finska myntet avskaffas

9 Ofärdsåren 1899-1905 ● Värnpliktslagen avvisades av lantdagen => Nikolaj II utfärdar februarimanifestet ● Februarimanifestet: I framtiden skulle lagar som berörde hela riket (rikslagar) stiftas av kejsaren och ryska riksrådet ● Lantdagen förlorade alltså en del av sin lagstiftningsmakt

10 ● År 1900: ● 1)Postmanifestet = De ryska frimärkena de enda lagliga ● 2) Språkmanifestet= Ryska språket officiellt i Finland ● I skolorna lärdes rysk historia/geografi

11 ● 1901: Värnpliktslag = Rysk värnplikt i Finland. Finska armén upplöstes ● 1903: Bobrikov får diktatorisk makt, för tre år, för att effektivt kunna genomföra förryskningen ● Hårda metoder! Hård censur och begränsad mötesfrihet

12 ● Bobrikov kunde indra tidningar, beslagta tryckerier, förbjuda möten, upplösa föreningar och landsförvisa motståndsmän ● Bobrikovs åtgärder ledde till att man i Fi såg honom som främsta orsaken till förryskningen

13 Opinioner i Finland ● Februarimanifestet en chock i Fi: folket reagerade med en folkadress, som skulle lämnas över till tsaren av en 500- manna deputation (523 000 röster på 10 dagar) ● Nikolaj II vägrade se deputationen ● Enigheten bland finländarna upplöstes och det framfördes olika åsikter, hur man skulle bemöta den ryska politiken

14 ● De politiska fältet indelades i: ● 1) Undfallenhetsmän: Ge efter för de ryska kraven, för att rädda det som kundes av autonomin ● Motstånd leder bara till mer förtryck och olagligheter ● Ansåg sin politik realistisk

15 ● Bestod av främst medlemmar från gammal-finska partiet och stöddes av prästeståndet ● Deras tidning hette ”Suometar” (=> medlemmarna kallades också suometarianer) ● Ledare var Yrjö-Koskinen och Danielson-Kalmare

16 ● 2) De konstitutionella: Bestod av svenskar och ungfinnar ● Ledare: Leo Mechelin, Rabbe Axel Wrede ● Olagligheterna skulle motarbetas ● Majoriteten höll på passivt motstånd

17 ● För att leda kampen mot förryskningen bildades en hemlig regering kallad Kagalen ● Passivt motstånd: Att vägra följa påbud, tryckte flygblad och andra publikationer ● Största framgången var värnpliktsstrejken. Det ledde till att de ryska myndigheterna avstod från att tillämpa värnpliktslagen. Istället fick finska staten betala en årlig avgift.

18 ● 1904 bildades det aktiva partiet ur de konstitutionellas led: Ville föra aktivt motstånd, passivitet ledde ingenstans. ● Användning av våld ● Smugglade vapen in till Finland ● Politiska mord ● 1904 sköts Bobrikov av Eugen Schauman

19 ● Schauman hörde dock inte till något politiskt parti ● Schauman ansåg Bobrikov var orsaken till förryskningen ● Trots Bobrikovs död, fortsatte allt som förr: Den nya generalguvernören fortsatte med det Bobrikov påbörjat