Företagsekonomi, FL 4 Finansiering 2010-01-12 Elisabeth Carlberg © ECC. Ej tillåtet att spridas.

En presentation över ämnet: "Företagsekonomi, FL 4 Finansiering 2010-01-12 Elisabeth Carlberg © ECC. Ej tillåtet att spridas."— Presentationens avskrift:

1 Företagsekonomi, FL 4 Finansiering 2010-01-12 Elisabeth Carlberg elisabeth@carlbergconsulting.se © ECC. Ej tillåtet att spridas.

2 Föreläsning 4 – agenda Begrepp Läxor Övningar repetition Finansiering Resurser Vad är Kapital och finansiering Balansräkning Kapitalbehov Finansieringsmöjligheter © ECC. Ej tillåtet att spridas.

3 Kalkylering Totalkalkyl Bidragskalkyl Produktkalkyl Investeringskalkyl Divisionskalkyl Normalkalkyl Minimikalkyl Påläggskalkyl ABC kalkyl Återblick, Företagsekonomiska begrepp Självkostnadskalkyl Sysselsättningsgrad MO TO AO FO Täckningsgrad Priskänslighet/Priselasticitet © ECC. Ej tillåtet att spridas.

4 Läxor och övningar © ECC. Ej tillåtet att spridas.

5 Kalkylering Introduktion Kalkyler används som beslutsunderlag och ska svara på frågan: ? Vilka ekonomiska konsekvenser får ett beslut? Vilket pris ska vi sätta, ska vi göra den här investeringen osv Kalkylering är det arbete som det innebär att ställa upp en kalkyl. Ofta ingår det i budgetarbetet. Ekonomiska konsekvenserna som tidigare är att man tittar antingen på lönsamheten eller finansieringen eller både och. Kalkylering ger underlag för att förstå de ekonomiska konsekvenserna. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

6 Kalkylering, Introduktion; olika typ av kalkyler Val av modell Det finns utarbetade vissa standardmodeller för kalkylering. 2 huvudgrupperna för kalkylering delas in i: Produktkalkyl: kalkylerar för varor och tjänster, deras prissättning osv Investeringskalkyl: kalkylerar för investeringar i anläggningstillgångar, IT, FoU, miljö osv Inom respektive huvudgrupp finns det olika standard modeller som beror vilken kostnadsanalys man utgår från eller vilken beslutssituation man befinner sig i. En modell utgör alltid en förenklad bild av verkligheten och blir en del av hela beslutsunderlaget (bör kompletteras med tex likviditetsbudget, konkurrens-, risk- och finansieringsanalys osv.) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

7 Finansiering © ECC. Ej tillåtet att spridas.

8 Finansiering- inledning RESURSER För att driva ett företag behövs olika typ av resurser. När man säger att ett företag behöver resurser för sin verksamhet avser man de tillgångar som behövs för att verksamheten ska fungera som tex datorer, kontorsmaskiner, kontorsmaterial osv. ett företag är i ständig behov av en mängd nya resurser. Hur stort behovet är beror på företagets storlek. När tex intäkterna ökar så ökar också företagets behov av resurser. Exempel. Konditoriet kakan startade sin verksamhet för fem år sen. Vid starten var det 2 personer som arbetade på företaget. De hade en försäljningslokal på 40 kvm och bageriarbetet skedde i ett rum bredvid på ca 40 kvm. På den tiden hade de en bakugn och två bakbord. Omsättningen låg på ca 800 000 kr och med den nivån så behövdes inte så mycket resurser. Verksamheten idag har ökat till en omsättning på 16 msek. Företaget har idag 3 försäljningsställen och ett stort bageri med fyra bakugnar. Lokalytan är totat på över 400 kvm. De 2 anställda är nu 14 st. en av dessa anställda sköter administrationsarbetet på kontoret med hjälp av dator. I det arbetet ingår även inköp och marknadsföring. En annan anställd sköter bla transporterna mellan bageriet och försäljningsställena. För att klara detta behövs en bil. Konditorverksamheten kräver därmed större resurser i form av lokaler, personal och maskiner än när man startade bolaget för fem år sen. RESURSER = TILLGÅNGAR = KAPITAL © ECC. Ej tillåtet att spridas.

9 Finansiering- inledning VAD ÄR KAPITAL? - Detsamma som företagets RESURSER - Olika typer av kapital - realkapital; fysiska objekt av något slag - finansiellt kapital; pengar - Intellektuella kapital; - humankapital; kunskap, kompetens bland de anställda - strukturkapital; rutiner, nätverk, stödsystem, databaser, arbetsprocesser, arbetsverktyg, styrinstrument, kunskapsdelning, patent, uppfinningar, varumärke, kund- och leverantörsrelationer samt nätet av samarbetspartners RESURSER = TILLGÅNGAR = KAPITAL © ECC. Ej tillåtet att spridas.

10 Finansiering- inledning KAPITALBINDNING OCH KAPITALKOSTNAD - Företagets tillgångar binder kapital. Pengar som används för att tex köpa en kontorsmaskin kan inte omedelbart istället användas för att köpa tex en bil då pengarna är låsta under en viss tid. - Kapitalbindning medför kostnader dels alternativkostnader dels kapitalkostnader. Alternativkostnaden är den intäkt man kunde fått vid bästa alternativa kapitalanvändning. Kapitalkostnaden är räntan och kreditavgifter för lånat kapital eller kalkylräntekostnaden för investerat kapital. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

11 Finansiering BALANSRÄKNING En översikt av företagets finansiella ställning vid en given tidpunkt. För att se och planera företagets kapitalbehov och finansiering av detta används balansräkningen ofta för detta. Balansräkningen har 2 lika stora sidor; 1 tillgångssida som visar vad kapitalet används till och 1 skuldsida som visar hur detta kapital finansieras. I balansräkningen måste tillgångar och skulder vara lika stora – de måste balanseras. För att kunna ta upp något balansräkningen enl. de redovisningsregler som gäller måste det ändå vara mätbart därför idag är det bara företagets real- och rörelsekapital som syns i balansräkningen. För företagets viktigaste resurser det sk intellektuella kapitalet finns ännu inga ekonomiska värdemätare. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

12 Finansiering BALANSRÄKNING God balans? Man kan avgöra balansen i företagets ekonomi genom att se hur tillgångarna har finansierats. De tillgångar som inte finansierats med sk främmande kapital, dvs skulder, har finansierats med eget kapital. EGET KAPITAL = TILLGÅNGAR – SKULDER Exempel. Butiken Melinda har följande tillgångar och skulder vid slutet av ett år: TILLGÅNGAREGET KAPITAL OCH SKULDER Inventarier370 000Eget Kapital370 300 Varulager468 100Banklån240 000 Kundfodringar 73 900Levskulder314 000 Bankkonto 87 300Skatteskulder 74 800 Summa999 300Summa999 300 Företaget har tillgångar på totalt 999 300. de 2 största posterna är inventarier och varulager. Företagets tillgångar har finansierats med eget kapital, 370 300. Resten är främmande kapital på sammanlagt 240 000 + 314 200 + 74 800 = 629 000 kr © ECC. Ej tillåtet att spridas.

13 Finansiering BALANSRÄKNING God balans? Balans i ekonomin är att lånen inte ska överstiga värdet av tillgångarna. God balans = god soliditet Ett företag som finansierar sina tillgångar med en stor andel eget kapital har god balans. För att ett företag ska anses vara i god balans brukar man säga att det egna kapitalet ska uppgå till 50 % av tillgångarna. Man mäter företagets finansiella balans genom att räkna ut soliditeten i företaget vilket helt enkelt beräknas genom att sätta andelen eget kapital i relation till tillgångarna. Forts Exempel. Butiken Melinda hade totalt tillgångar på 999 300 kr och ett eget kapital på 370 300 kr. soliditeten är därmed: 37 300 / 999 300 = 37,1 % Detta är en något låg siffra. Om företaget inte lyckas sälja varorna i den utsträckning man tänkt kan det bli ett problem med att betala skulderna. Företaget har därför som mål att öka soliditeten till 50% SOLIDITET = Eget kapital Tillgångar © ECC. Ej tillåtet att spridas.

14 Finansiering KAPITALBEHOV Företagets behov av kapital oh fördelningen mellan olika resursslag som binder kapitalet styrs av företagets verksamhet och den marknad man arbetar på. Det är syftet med innehavet som avgör vilken slags tillgång det är. Företagets totala kapital = det kapital som binds i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

15 Finansiering KAPITALBEHOV Olika slags Tillgångar Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav tex maskiner, inventarier, byggnader, patent mm Omsättningstillgångar alla övriga tillgångar som inte är AT som tex kundfodringar, varulager och likvida medel. Eget kapital kallas det kapital som ägarna satsat i företaget, årets vinst och de vinster som man låtit vara kvar i företaget. Från företagets sida är detta kapital en skuld till ägarna – en skuld som ökar vid vinst och minskar vid förlust. Eget kapital har obegränsad löptid och då ägarna inte har någon säkerhet för kapitalet kallas det också för riskkapital. Ägarna får ersättning i form av utdelning och värdeökning då det går bra i företaget. Skulder eller främmande kapital allas det kapital som företaget lånat eller är skyldig. Det främmande kapitalet har begränsad löptid. Skulderna kan vara långfristiga dvs de ska betalas på längre sikt, eller kortfristiga, vilket innebär att de normalt ska betalas inom ett år. Summan av eget kapital och främmande kapital är företagets totala kapital. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

16 Finansiering KAPITALBEHOV Det är företagets behov av resurser som skapar behov av kapital. Det är framförallt i samband med att ett företag startas eller ska utvidga sin verksamhet som kapitalbehovet beräknas. Kapitalbehovet kan delas in i behov av anläggningskapital för anskaffning av anläggningstillgångar och rörelsekapital för den löpande verksamheten. De flesta företag har sammanfattningsvis behov av 3 slags kapital: - Anläggningskapital - Rörelsekapital - Säkerhetskapital Anläggningskapital kallas det kapital som binds i anläggningstillgångar och som inte finansierats av de långfristiga skulderna. Rörelsekapital är den del av omsättningstillgångarna som inte finansierats med kortfristiga skulder, dvs rörelsekapitalet finansierar man helst med eget kapital © ECC. Ej tillåtet att spridas.

17 Finansiering KAPITALBEHOV Hur beräknas kapitalbehovet? För att beräkna behovet av rörelsekapital finns det bransch relations tal att få från en branschorganisation eller statistiska centralbyrån. Detta relationskapital multiplicerar man med den kalkylerade försäljningen och får därigenom fram det egna behovet av rörelsekapital. För att sedan beräkna totala kapitalbehovet behöver man beräkna behovet för anläggningskapitalet dvs det utgifterna man har för investeringar minskade med långfristiga skulder Exempel. Lena ska starta en blomsterbutik. Hon har hyrt en lämplig lokal på ett bra läge. Hon beräknar att sälja för 1,5 msek per år. Enligt branschorganisationen, handelns utrednings institut, uppgår rörelsekapitlet i genomsnitt till 12,4 % av försäljningen. För Lenas företag blir därmed behovet av rörelsekapital = 0,124 * 1 500 000 = 186 000 kr för det första året. Dessutom behöver Lena inreda butiken med inventarier, hyllor, diskar och svalskåp. Dessa anläggningstillgångar beräknar hon ska kosta 200 000 kr. hon har fått ett banklån på 18 000 kr beviljat av banken. Hennes kvarvarande behov av anläggningskapital blir därför 200 000 – 180 000 = 20 000 kr. Hennes totala behov av eget kapital blir då: 20 000 + 186 000 = 206 000 kr. då hon endast har 110 00 kr i eget kapital måste hon finansiera resterande 96 000 kr med tex en checkkredit. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

18 Finansiering FINANSIERING När kapitalbehovet räknats ut gäller det att få fram kapitalet dvs finansiera kapitalanvändningen. Finansiering handlar därför om kapitalanskaffning. Ett bra finansieringsalternativ är att företaget finansierar sitt kapitalbehov med egna medel dvs det kassaflöde eller sk cashflow som vinsterna ger i form av inbetalningsöverskott. Självfinansieringsgraden kan uttryckas som kassaflödet i förhållande till det totala kapitalbehovet. Det är kassaflödet som skapar medel för investeringar i nya anläggningar, amorteringar av långfristiga lån samt ökning av rörelsekapitalet. Att finansiera företagets kapital kräver finansiell planering där man tar fram en finansplan och en likviditetsbudget. Finansiella planen ska ange hur kapitalbehovet ska täckas medan likviditetsbudgeten anger när det uppkommer likviditetsöverskott eller brist. När det gäller finansiering av kapitalbehov är det viktigt när inbetalningarna och utbetalningarna inträffar. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

19 Finansiering FINANSIERING Likviditetsbudget exempel janFebMarsAprMajJuni Inbetalningar 19 800 25 20033 84048 15042 500 Utbetalningar 20 40019 30029 50031 60040 80022 300 Kassaförändr -600 +500 -4 300 +2 240+7 350+20 200 Kassa för lån 3 000 3 500 -800 5 24010 35028 990 Nya lån/amort --+3 800 -2 240-1 560- Kassa 3 000 3 500 3 000 8 79028 990 Likviditetsbudgeten är oftast 1 årig och beskriver in- och utbetalningarna tex månadsvis. Dessa budgetar hjälper då att visa när företaget har behov av kapitaltillskott eller har placeringsbart likviditetsöverskott. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

20 Finansiering FINANSIERING Det finns 2 slags kapital: eget kapital och främmande kapital och det finns 2 finansieringsmöjligheter: intern finansiering och extern finansiering Till extern finansiering räknas finansiering med eget och främmande kapital medan intern finansiering avser företagets kapitalrationaliseringsåtgärder. Externa finansieringsalternativ kostar alltid pengar för företaget i form av olika ränte- och kreditkostnader. Företaget kan vända sig till kapitalmarknaden när det gäller den externa finansieringen. Med kapitalmarknaden menas både marknaden för handeln av aktier dvs aktiemarknaden och marknaden för lån och krediter dvs kreditmarknaden. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

21 Finansiering FINANSIERING Intern finansiering av kapitalbehovet Kapitalrationalisering Syftar till att minska kapitalbehovet genom att man försöker minska det bundna kapitalet i kundfodringar, varulager, maskiner osv samt försöker effektivisera penningflödet genom hela produktionsprocessen från order till kundleverans Cashmanagement Ett sätt för företaget att förbättra sin finansiering och lönsamhet genom effektiv likviditetsplanering. CM innebär att man styr aktivt in- och utbetalningar så att företaget har tillräckligt med likvida medel för att betala i tid utan att drabbas av dröjsmålsränta och betalningsanmärkningar. Exempelvis eftersträvar man med CM; få betalt så snabbt som möjligt, betala så sent som möjligt själv, effektiva betalningssätt mm Självfinansiering Är det billigaste och effektivaste sättet att finansiera företagets kapitalbehov. Det är framförallt genom företagets förmåga att skapa vinster som förutsättningar för självfinansiering skapas. Extern finansiering av kapitalbehovet Tex banklån, leverantörskrediter, bidrag, leasing, nyemission, ägartillskott © ECC. Ej tillåtet att spridas.

22 Finansiering FINANSIERING Extern finansiering av kapitalbehovet Tex banklån, leverantörskrediter, bidrag, leasing, nyemission, ägartillskott Företaget finansiera sen sitt kapitalbehov med en lämplig kombination av: - Främmande kapital - Eget kapital Främmande kapital kommer från långivare och eget kapital kommer från företagets ägare © ECC. Ej tillåtet att spridas.

23 Resurser Kapital Realkapital Intellektuellt Kapital Humankapital Strukturkapital Kapitalbindning Kapitalkostnad Balansräkning God balans Soliditet Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget Kapital Återblick, Företagsekonomiska begrepp Anläggningskapital Rörelsekapital Likviditetsbudget Främmande kapital Kapitalrationalisering Cash management Extern Finansiering © ECC. Ej tillåtet att spridas.