Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare.

En presentation över ämnet: "Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare."— Presentationens avskrift:

1 Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare

2 Utredningen om utsatta barn i skolan Uppdrag i utredningen – kartläggning och analys ska leda till förslag Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa) arbetar och samverkar med andra kring barn med komplexa stödbehov. En samlad bild ska ges av området. Finns hinder och vilka är framgångsfaktorerna? Lämna förslag inklusive ev. lagändringar. Klargöra vilket ansvar skolan har i förhållande till andra aktörer. Sprida information om utredningens överväganden

3 Utredningen om utsatta barn i skolan Några utgångspunkter för utredningen Utbildningsdepartementet är uppdragsgivare –fokusering på de utbildningspolitiska frågorna Ny skollag, SFS 2010:800 Barnskyddsutredningens förslag, SOU 2009:68 Tidiga upptäckter och insatser - förskolan och de tidiga åren i grundskolan är särskilt intressanta!

4 Utredningen om utsatta barn i skolan Nationell bild och kunskap saknas inom området Utredningens målgrupp är svårdefinierad – kunskap saknas Arbetssätt inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet är inte kartlagda Elevhälsans omfattning och verksamhet är relativt okänd Kunskapsläget om yngre barn är bristfälligt Forskning saknas på vitala områden

5 Utredningen om utsatta barn i skolan Hur har utredningen arbetat? Kommunstudie – bild av arbetssätt, hinder och framgångsfaktorer – ca 400 personer i åtta kommuner – ger inifrånperspektiv från utbildningshåll Samverkan baseras på Skolverkets treåriga projekt med utvärdering Forskaruppdrag om samverkan och om förskolan Seminarier/hearings med strategiska grupper Studiebesök Norge Antologi med djupintervjuer och reflektioner av forskare följd av konferens den 4 oktober 2010.

6 Utredningen om utsatta barn i skolan Vilka barn handlar utredningen om? Svårdefinierad grupp både när det gäller antal och problem Psykisk ohälsa, social problematik, funktionshinder, kroniska tillstånd och tillfälliga akuta kriser m.m. Skolan möter alla barn – ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra gruppen Antalet ökar

7 Utredningen om utsatta barn i skolan Kommunstudien – kartläggning av arbetet med utsatta barn Positivt urval av åtta kommuner: Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad, Umeå, Helsingborg och Göteborg 78 gruppintervjuer med politiker, förvaltningschefer, rektorer och förskolechefer, pedagoger samt elevhälsan, ca 400 personer Frågor utsända i förväg, urval av intervjupersoner utanför vår kontroll Förskoleverksamhet, grundskola och gymnasieskola inklusive elevhälsan Komplettering i efterhand med fristående aktörer

8 Utredningen om utsatta barn i skolan Från Kommunstudien: Hur ser man på sitt uppdrag? Politiker och ledning – ger förutsättningar, prioriterar och styr. Skillnader mellan kommunerna finns. Elevhälsan – tydlig expertroll men det förebyggande inslaget problematiseras. Osäkert om vem som eg. formulerar elevhälsans uppdrag Pedagoger – osäkerhet finns om gränser och förhållningssätt. Erfarenhet skapar trygghet

9 Utredningen om utsatta barn i skolan Från Kommunstudien: Kritiska punkter i skolgången Alla byten av barngrupp, klass, lärare och program Alla övergångar mellan skolformer och stadier Kriser (i familjen, kamrater, posttraumatisk stress) Personberoende verksamhet

10 Utredningen om utsatta barn i skolan Från Kommunstudien: Hinder i arbetet med målgruppen Resursproblem: Brist på långsiktighet och kompetens, stora grupper försvårar Systematik för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser saknas - personberoende verksamhet. Hur ska regelverket tolkas – efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut

11 Utredningen om utsatta barn i skolan Fler hinder och problem… Elevhälsan – ojämnt fördelad strategisk resurs Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder – risk att varje skola och kommun uppfinner hjulet igen Flyttande elever: Informationsglapp, svårt i ett decentraliserat system för elever, kan dölja allvarliga problem, regelverket har luckor Oprofessionellt arbetssätt, ”växer bort”, missriktad välvilja och snällbetyg

12 Utredningen om utsatta barn i skolan Från Kommunstudien: Vilka problem finns i samverkan? Samverkansproblem med socialtjänst, BUP och föräldrar och elev Sekretessfrågor: Attitydfråga om samtycke utnyttjas för att undgå hinder Okunskap om bedömningsgrunder, uppdrag och arbetssätt inom andra verksamheter – försvårar samverkan Olika tidsperspektiv – skolan är här och nu och träffar eleven dagligen, uppdraget är ständigt Olika förutsättningar - skolans uppdrag innebär att alla barn ska tas om hand, andra aktörer snävar in sitt uppdrag

13 Utredningen om utsatta barn i skolan Från Kommunstudien: Vilka är framgångsfaktorerna? Goda relationer (elever, föräldrar, kollegor, samverkansparter), byggs tidigt Tidig upptäckt Upparbetade rutiner och en tydlig struktur som klargör vem som gör vad Resurser (tid, personal, kompetens, flexibla lösningar) Ledarskap (politiker, förvaltningsnivå, rektor, pedagog i barngrupp och klassrum) Elevhälsa (kompetent och tillgänglig för elever och personal).

14 Utredningen om utsatta barn i skolan Från Kommunstudien: Nationella nivån – stödbehov? Pedagoger, rektorer och förvaltningschefer efterfrågar stöd och riktlinjer – facit i efterhand inte tillräckligt (myndighetsutövning) Mer kunskapsbaserat stöd efterfrågas Variationer i synen på och utnyttjandet av Skolverket, Skolinspektionen, SPSM samt Socialstyrelsen.

15 Utredningen om utsatta barn i skolan Från delbetänkandet/antologin: Berättelserna från vardagen – vad är gemensamt? Goda relationer med barnet/eleven och föräldrar Tidiga insatser minskar risken för misslyckanden Se möjligheterna i stället för problemen Mer av samverkan behövs, tydliggör skolans ansvar Mer kunskap om metoder och arbetssätt efterfrågas Tid - för att kunna bry sig om elever, för reflektion och handledning Bättre förberedelse i grundutbildning och en god kompetensutveckling

16 Utredningen om utsatta barn i skolan Några slutsatser från delbetänkandet/antologin: Förskolan har en viktig roll Skolans förhållningssätt får stora konsekvenser Forskning saknas på viktiga områden –pedagogerna måste ändå hantera vardagen Pedagogerna/elevhälsan efterlyser mer kunskap Mer samverkan behövs – skolan behöver och vill ha stöd! Ansvaret behöver förtydligas – det finns gränser för uppdraget!

17 Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningens problemanalys baseras på: En sammanvägd bild från flera källor Bilden av arbetssätt huvudsakligen Kommunstudien jämförd med andra källor exempelvis Skolverkets och Skolinspektionens rapporter men även Socialstyrelsens kartläggningar och forskning. Delbetänkandet med forskningsartiklar m.m. Bilden av samverkansfrågor huvudsakligen från Skolverkets treåriga projekt men även Modellområdesprojektet och andra utvecklingsprojekt. Forskningsrapporter och KVA:s konferens om psykisk ohälsa samt Social rapport 2010 m.fl.

18 Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningens samlade problemanalys – bild 1 Arbetssätt – systematik för att stärka arbetet med tidiga upptäckter och insatser saknas – personberoende verksamhet ger problem med likvärdigheten Samverkan – kvarvarande oklarheter i ansvar och regelverk trots tidigare satsningar Hur ska regelverket tolkas – efterkontroll räcker inte för rättssäkra beslut Övergångar mellan skolor och skolformer kritiska

19 Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningens samlade problemanalys - bild 2 Elevhälsan – ojämnt fördelad strategisk resurs Helhetssyn krävs – sektorsansvaret för skolan behöver ses tvärdisciplinärt Dålig spridning av goda exempel, forskningsresultat och metoder – risk att varje skola och kommun uppfinner hjulet igen Forskningen behöver stärkas – praktiknära forskning behövs.

20 Utredningen om utsatta barn i skolan Barn som tillhör målgruppen finns i förskola och skola Skolan möter alla barn – ingen kan i förväg uteslutas från att tillhöra gruppen Alla barns rätt till likvärdig utbildning – svårt uppdrag för skolan – korrekt tillämpning av regelverket utgör skyddsnät Se, tolka och agera – inte bara skolans ansvar

21 Utredningen om utsatta barn i skolan Några utgångspunkter för utredningens förslag En samlad bild, en helhetssyn, ges – skolan som system studeras Problem finns på alla nivåer – kända sedan tidigare – men utveckling pågår också! Regelverket – skyddsnätet – tillämpas inte korrekt trots att det gällt länge – mer stöd efterfrågas! Skolans vägval och förhållningssätt får stora konsekvenser för individ och samhälle – kräver ett breddat sektorsansvar – elevhälsan strategisk!

22 Utredningen om utsatta barn i skolan Fler utgångspunkter för utredningens förslag Förebyggande och främjande insatser behövs Förslagen riktas mot nationell, regional och lokal nivå – alla behövs Den centrala kommunala nivån är strategisk – ansvar och mandat Tidiga insatser behöver särskilt stimuleras

23 Utredningen om utsatta barn i skolan Ännu fler utgångspunkter för förslagen Pågående och tidigare utvecklingsinsatser ska ligga till grund för insatser Den statliga nivån behöver samordnas Vetenskap och beprövad erfarenhet inom området behöver synliggöras, utvärderas och definieras som god praxis.

24 Utredningen om utsatta barn i skolan Nya vägar prövas i förslagen Behövs tydligare regler för att garantera barn/elever sin rätt till en likvärdig utbildning? Kan innebära en tyngre roll för Skolverket Kommunen som ansvarig huvudman har unika möjligheter – förslag till närmare samarbete mellan regeringen och ansvariga om förebyggande insatser Förstärk kunskapsläget om tidiga insatser genom bred forskning och empirisk kunskap från kommuner Inled arbete med att synliggöra, utvärdera och definiera god praxis utifrån beprövad erfarenhet.

25 Utredningen om utsatta barn i skolan Fyra områden för förslag och bedömningar Bättre samverkan krävs på alla nivåer Bättre stöd för likvärdighet och rättssäkerhet Elevhälsan och ökad kunskap om tidiga insatser Forskning och utvecklingsarbete om god praxis

26 Utredningen om utsatta barn i skolan Samverkan 1.Skolverket bör ges ett samordningsansvar för bättre koordination av insatser från statligt håll 2.Utvecklingsinsats med stimulansbidrag: Kommunen har en unik möjlighet att samverka på central nivå – socialtjänst och utbildning i första hand men även hälso - och sjukvård. 3.Skolans mandat i samverkan förtydligas - lagändring

27 Utredningen om utsatta barn i skolan Bättre stöd för en likvärdig utbildning 1.Behövs det förtydliganden och mer stöd i tillämpningen av regelverket? – Uppdrag till Skolverket och Skolinspektionen 2.Är tillämpningen av sekretessregler ett hinder för samverkan? – Uppdrag till Skolverket, Socialstyrelsen och Skolinspektionen 3.Finns det rutiner och kunskap om anmälningsskyldigheten? – Uppdrag till Skolinspektionen att följa upp. 4.Får barn och elever sin rätt till utbildning när de placerats utom hemmet efter beslut av socialtjänsten? – Uppdrag Skolinspektionen och Socialstyrelsen att följa upp detta 5.Övergångar mellan skolor och skolformer – Huvudmännens ansvar att se över dessa

28 Utredningen om utsatta barn i skolan Elevhälsan och tidiga insatser 1.En samlad elevhälsa – Huvudansvaret på myndighetsnivå bör ligga på Skolverket i samarbete med Socialstyrelsen. Oklarheter i ansvaret behöver klargöras – skolan har inget behandlingsansvar. 2.En delegation inrättas med uppdrag att stärka kunskapsläget om värdet och effekter av tidiga insatser för barn i förskoleålder och tidig grundskoleålder genom tvärdisciplinär och internationell forskning. Elevhälsans roll viktig att studera i arbetet med tidiga insatser.

29 Utredningen om utsatta barn i skolan Forskning och främjande insatser 1.Forskning saknas på viktiga områden, förutsättningarna att bedriva forskning behöver stärkas och praktiknära forskning behövs. Lektorstjänsterna viktigt steg på vägen. 2.Ett utvecklingsarbete baserat på beprövad erfarenhet behöver startas för att synliggöra, utvärdera och definiera god praxis på området. – Nationellt ansvar är oklart i dag. 3.Finns det brister i grundutbildning av pedagoger och behöver rektorsutbildningen utvecklas? – Skolverket utvärderar med Högskoleverket 4.Tidiga insatser för barn i förskoleåldern – Konferenser riktade till ansvariga och verksamma inom förskola och annan pedagogisk verksamhet.

30 Utredningen om utsatta barn i skolan Konsekvenser av förslagen Nuläget med allvarliga problemen med arbetssätt och samverkan innebär kostnader för individ och samhälle En delegation föreslås inrättas för tidiga insatser, tidsbegränsad insats 50 miljoner kr. Utveckling av samverkan inom kommunsektorn, tidsbegränsad insats 15 miljoner kr under två år Konferenser tidiga insatser barn i förskoleålder 5 miljoner kr – engångsinsats.

31 Utredningen om utsatta barn i skolan Publicerade betänkanden: SOU 2010:64 ” Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (antologi och delbetänkande) SOU 2010:95 ” Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning” Båda hittas på www.regeringen.se som PDF- fil eller kan beställas på Fritzes.www.regeringen.se

32 Utredningen om utsatta barn i skolan