Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar framtagen 2015, uppdaterad 2015-12-08 Användarhänvisning Detta material är tänkt att fungera som guide.

En presentation över ämnet: "Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar framtagen 2015, uppdaterad 2015-12-08 Användarhänvisning Detta material är tänkt att fungera som guide."— Presentationens avskrift:

1 Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar framtagen 2015, uppdaterad 2015-12-08 Användarhänvisning Detta material är tänkt att fungera som guide vid planering och utförande av kontroll vid dricksvattenanläggningar. Materialet är uppbyggt efter processen i ett vattenverk och varje användare väljer själv vilka delar som är tillämpbara. Ställ PowerPoint i visningsläge med ”Dricksvattenprocessen” som utgångsbild. Klicka dig därefter fram med muspekaren på respektive område för att komma åt information och frågor. För de flesta frågor anges lagstöd och förslag på rapporteringspunkt till Livsmedelsverket.Dricksvattenprocessen För att redigera och anpassa materialet spara ner powerpointen på din dator. Därefter kan du och lägga till, klippa ut och redigera. Vill du skapa din egen checklista så kopiera frågorna och lägg i ett separat dokument. www.miljosamverkanskane.se

2 Dricksvattenprocessen Råvatten Ytvatten Grundvatten Vattenverk Lokal Process Barriärer/Desinficering Övervakning Skalskydd Distribution Rörledningar Högreservoar Lågreservoar Lagstiftning och vägledning Kvalitet och säkerhet

3 Kvalitet och säkerhet MyndighetsdokumentProvtagningUnderhållHACCPGrundförutsättningarBeredskap Dricksvattenprocessen

4 Myndighetsdokument FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns registrering? SFS 2006:813, § 23 SLVFS 2005:20, 7 §, 11 § 15.1 Är verksamheten korrekt risk- och erfarenhetsklassificerat? Väsentliga ändringar? Finns beslut om fastställande av program för regelbundna undersökningar? Företagaren ska upprätta förslagSLVFS 2001:30, 10, 11 §15.1 Tillbaka

5 Provtagning FrågorExempelLagstiftningRapportering Följs program för regelbundna undersökningar? Normal och utvidgad undersökningSLVS 2001:30, 12 §7.1 Finns trendanalys? Ska finnas för allmänna anläggningar, > 1000 m 3 /dygn. Säsongsbetonat, dygns betonat, råvatten, vilka parametrar SLVFS 2001:30, 14a §7.1 Finns rutin vid avvikelser? Vilka rutiner finns? (kontakter, omprov) SLVS 2001:30, 16 §7.1 Vilka rutiner finns för åtgärder vid tjänligt med anmärkning Kontakter, omprov SLVS 2001:30, 14 §7.1 Åtgärder vid otjänligt?Kontaktas tillsynsmyndigheten?SLVS 2001:30, 14 §7.1 Tillbaka

6 Underhåll FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns underhållsplan? Långsiktig? Kortsiktig? Hur ofta uppdateras planen? Ansvar? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852, art 4.2 1.1 Vad innehåller underhållsplanen? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852, art 4.2 1.1 Vem utför underhållet? Internt/externt 1.1 Vilka rutiner finns för åtgärder? Rapporteras åtgärder löpande? Egna underhållsronder? 1.1 Vilka krav ställs på entreprenörer? 1.1 Hur sker underhåll av ledningsnätet och ev. reservoarer? Ålder, förnyelsetakt? 1.1 Hur sker reparationer vid akuta läckage? Kokningsrekommendation? Information till abonnenter? Rutiner/krav för ytor i kontakt med livsmedel? målning Finns rutiner för underhåll av lås och larm? Lagkrav för > 2000 abonnenter. Testas larm? SLVFS 2008:13 § 1.1 Tillbaka

7 HACCP FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns beskrivning av vattenverket/ distributionsanläggning Finns det ritningar och processbeskrivningar? Är det reviderade? SLVFS 2001:30, 4, 6 §11.1-8 Finns en faroanalys? Bakterier, patogena Kemiska parametrar. Ytor i kontakt med dricksvatten SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Hur/när revideras HACCP?Årligen? SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Hur görs bedömning av sannolikhet och risk? Gradering SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Hur ser flödesschemat ut och var finns CCP i det? SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Hur utförs korrigerande åtgärder? Avvikelsedokumentation SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Finns kunskap om brunnen och beredning? SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Finns rutiner för externa entreprenörer? Nycklar, hygien SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 11.1-8 Tillbaka

8 Grundförutsättningar UtbildningSkadedjurRengöringPersonlig hygienAvfallshanteringMottagning Tillbaka

9 Utbildning FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns tillräcklig kunskap om brunnen och beredning? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 10.1 Finns tillräcklig kunskap om verket? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 10.1 Finns rutiner för personalutbildning? Intern/extern/besökare SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 10.1 Tillbaka

10 Skadedjur FrågorExempelLagstiftningRapportering Vilken typ av skadedjur och risk? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 5.1 Finns avtal med skadedjursfirma? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 5.1 Rutin för kontroll? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 5.1 Finns tidigare problem? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 5.1 Hur placeras giftet? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 5.1 Tillbaka

11 Rengöring FrågorExempelLagstiftningRapportering Vilken typ av rengöring utförs? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 6.1-2 Vilka rengöringsrutiner finns i de olika processtegen? Reservoar, distributionsnät, filter, hydrofor, etc SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 6.1-2 Hur säkerställs att rutinerna är ändamålsenliga? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 6.1-2 Vilka intervall finns för rengöring? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 6.1-2 Tillbaka

12 Personlig hygien FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns rutiner vid sjukdom? utlandsvistelse? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 9.1-3 Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar, hygien SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 Vilka skyddskläder används? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 Finns möjlighet till god handhygien? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 Tillbaka

13 Avfallshantering FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns rutiner? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 4.1 Vilken typ av avfall förekommer? Kemikalier, filter, förpackningar, etc. SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 4.1 Hur förvaras avfallet? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 4.1 Finns risk för påverkan på dricksvattnet? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 4.1 Tillbaka

14 Mottagning FrågorExempelLagstiftningRapportering Vilka rutiner finns?Processkemikalier /filtermassor SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 13.2 Hur sker mottagningen? Förvaring? Produkter säkra för livsmedel? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 13.2 Tillbaka

15 Beredskap FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns beredskapsplan? Känsliga abonnenter? (sjukhus, industri) SLVFS 2001:30 17 § Finns nödvattenplan, utplacering av vattentankar? SLVFS 2001:30 17 § Utförs övningar? Hur nås konsumenter vid otjänligt vatten? Informationskanaler, tex. Anslagstavlor? Brev? Mail? Språk? Media, radio, TV? SLVFS 2001:30 17 §12.3 Hur nås kontrollmyndigheten vid otjänligt vatten? SLVFS 2001:30 16 §12.3 Vilka rutiner finns för kokningsrekommendationer? SLVFS 2001:30 17 § Finns reservkraft? o Var placeras det mobila reservkraftverket? o Hur förvaras reservkraft – Stationärt/mobilt på anläggningen? o Hur och var tankas de stationära och mobila reservkraftverken? o Hur ofta testkörs de? 1.1 Tillbaka

16 Råvatten - ytvatten FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns beskrivning av råvattnets kvalitet Stora och mellanstora verkSLVFS 2001:30 3 §2 Finns underhållsplan för kontroll av rensgaller, bassänger etc. SLVFS 2001:30 2a§1 Vilka risker finns i vattentäkten? Båtar, scootrar, algblomning, utsläpp till sjön, lantbruk SLVFS 2001:30 2b§11 Årstidsvariationer i vattentäkten? SLVFS 2001:30 2b§11 Görs visuella kontroller av råvattentäkten? Skumning/film på vattenytan? Lukt? Dricksvattenprocessen

17 Råvatten - grundvatten FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns beskrivning av råvattnets kvalitet Stora och mellanstora verkSLVFS 2001:30 3 §2 Är brunnslocket helt? SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-41 Hur ser det ut kring borra/brunn? Växtlighet, djurSLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-41 Finns ovidkommande föremål som kan riskera dricksvattensäkerheten? Kem o rengöring övrigt SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-4 3.3 1 Finns skadedjurssäkring? Brunnslock, nät till luftningsrör, SLVFS 2001:30 2a§ punkt 85 Hur djup är brunnen? Finns skydd mot föroreningar? SLVFS 2001:30 2a§ 1 Finns skydd mot översvämning i brunnen? SLVFS 2001:30 2a§ 1 Dricksvattenprocessen

18 Vattenverk - lokal FrågorExempelLagstiftningRapportering Är lokalen skadedjurssäkrad? Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster SLVFS 2001:30 2a§ punkt 85 Finns spår av skadedjur? SLVFS 2001:30 2a§ punkt 85 Finns lysrör som kan utgöra risk?Öppna vattenytorSLVFS 2001:30 2a§punkt 1-41 Finns ovidkommande föremål ? Kem o rengöring övrigt SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-4 3.3 1 Finns föremål som försvårar rengöring? SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-46.2 Är material i kontakt med livsmedel av lämpligt material? SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-42 Är ytor i lokalen hela och rena? SLVFS 2001:30 §2a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 6.2 Finns risker med golvbrunnar/avlopp? Vart är de kopplade? Risk för backflöde? Skadedjurssäkrade? SLVFS 2001:30 §2a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 1 Finns förutsättningar för god personlig hygien? Handtvättställ, omklädningsrum, toaletter. Skyddskläder? SLVFS 2001:30 §2a punkt 7 EG förordningen 852 art 4 9.1 Är luftkvalitet och ventilation ändamålsenlig? SLVFS 2001:30 §2a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 1 Förvaring av avfall? SLVFS 2001:30 §2a punkt 5 EG förordningen 852 art 4 4 Förvaring av kemikalier? SLVFS 2001:30 §2a punkt 6 EG förordningen 852 art 4 3.1 Dricksvattenprocessen

19 Vattenverk - process AllmäntFilterLuftning Dricksvattenprocessen

20 Vattenverk – process, allmänt ExempelLagstiftningRapportering Finns driftinstruktioner och beskrivning av vattenverket? Stämmer dessa överens med verkligheten? SLVFS 2001:30 4§ 1 Är processkemikalierna godkända? SLVFS 2001:30 5§ (bilaga 1, 2001:30) Hur sker mottagningskontroll av processkemikalier? Rätt kemikalie? SLVFS 2001:30 5§ 2 Är farliga ämnen uppmärkta och förvaras säkert för dricksvatten? Processkemikalier, diesel så de kan hamna i vattnet SLVFS 2001:30 2a§ punkt 83.3 Sker kalibrering av larmutrustning? pH, turbiditet, klor SLVFS 2001:30 2a§punkt 41 Är kalibreringsvätskan inom bäst före-datum? pHSLVFS 2001:30 2a§punkt 41 Sitter larmgivaren på angivet ställe enligt beskrivningen? SLVFS 2001:30 4§1 Tillbaka

21 Vattenverk - process - filter FrågorExempelLagstiftningRapportering Vilken typ av filtrering används?Sand, kol, järn, mangan Sker underhåll av filter enligt användaranvisning? SLVFS 2001:30 3 § 1 Vad görs av filtermassorna? Avfall ska avlägsnas så snart som möjligt SLVFS 2001:30 2a§ punkt 54.1 Vilka rutiner finns för backspolning? Tillbaka

22 Vattenverk - process - luftning FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns luftning som ett steg i processen? Luftintag på lämpligt ställe? SLVFS 2001:30 3, 5 § 1 Tillbaka

23 Vattenverk – barriärer/desinficering AllmäntUVKlorOzonKemisk fällningKort infiltrationLångsamfiltrering Dricksvattenprocessen

24 Vattenverk – allmänt barriärer/desinficering FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns driftsinstruktioner? SLVFS 2001:30 4 §3.3 Finns driftsansvarig? SLVFS 2001:30 4 §3.3 Mikrobiologisk barriär i beredskap SLVFS 2001:30 3 § 11.6 Finns tillräckligt antal mikrobiologiska barriärer? SLVFS 2001:30 3 § 11.6 Finns fastställda larmgränser?Klor, UVSLVFS 2001:30 4 §11.6 Tillbaka

25 Barriär, primärdesinfektion - UV FrågorExempelLagstiftningRapportering Hur ofta byts lampor? Vilka kriterier finns för byte? SLVFS 2001:30 2b§ punkt 111.1 Är UV-utrustningen dimensionerade efter behovet? SLVFS 2001:30 3§11.1 Finns larm? SLVFS 2001:30 4§ 11.6 Var sitter UV–utrustningen?Före eller efter reservoar När rengjordes lamporna senast? SLVFS 2001:30 2a§6.2 Tillbaka

26 Barriär, primärdesinfektion - Klor FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns larm?Larmgränser? Högt/lågt? SLVFS 2001:30 4 § 11.6 Finns doseringsanvisningar för klor? SLVFS 2001:30 4 § 3.3 Provtas restprodukter? SLVFS 2001:30 5 § 11.3 Tillbaka

27 Barriär, primärdesinfektion - Ozon FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns larm? SLVFS 2001:30 4 § 11.6 Provtas restprodukter?bromat SLVFS 2001:30 5 § 11.3 Tillbaka

28 Barriär – Kemisk fällning med efterföljande filtrering FrågorExempelLagstiftningRapportering Provtas restprodukter? SLVFS 2001:30 5§11.3 Tillbaka

29 Barriär – Kort infiltration av ytvatten (Mindre än 14 dagar) FrågorExempelLagstiftningRapportering Öppna/slutna bassänger? Vilken uppehållstid beräknas? Kontroll av uppehållstiden? Finns skalskydd? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008:13 Tillbaka

30 Barriär – Långsamfiltrering, ytvatten Stora bassänger utomhus, 8 timmar genom sand. FrågorExempelLagstiftningRapportering Är bassängen överbyggd? Minskar risken för förorening från djur och fåglar. Uppehållstid? Finns skalskydd? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008:13 Tillbaka

31 Vattenverk - övervakning FrågorExempelLagstiftningRapportering Hur övervakas anläggningen?Larm, beredskap vid ex strömavbrott, besöksfrekvens? Onlineövervakning? Jour? Vem har tillgång till övervakningen? Rutin när larmet går? Dricksvattenprocessen

32 Vattenverk - skalskydd FrågorExempelLagstiftningRapportering Är ”lås och bom” applicerbar? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008:13 Finns funktionellt skalskydd? Lås, larm, staket, kameror.LIVSFS 2008:131 Är riskbedömning gjord? SLVFS 2001:30 2b§11 Är åtgärder vidtagna enligt riskbedömningen? Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar Dricksvattenprocessen

33 Distribution - rörledningar FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns underhållsplan? Spolning av ledningarSLVFS 2001:30 6§3.3 Finns beskrivning?Krav om LAVSLVFS 2001:30 6§1 Sker långsiktigt förnyelsearbete? För att uppfylla § 7 är det nödvändigt att ha en systematisk förnyelseplan enligt §6. SLVFS 2001:30 6 § Vad är er bedömning av ledningsnätet, hur ser det ut? Material? ÅlderSLVFS 2001:30 6§ Hur hanteras nya rör/rördelar? Rutiner för desinfektion vid inkoppling SLVFS 2001:30 2a§ punkt 46.1 Dricksvattenprocessen

34 Distribution - högreservoar FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns beskrivning? Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001:30 4 eller 6§1 Finns underhållsplan? SLVFS 2001:30 4 eller 6§3.3 Är reservoaren skadedjurssäkrad? Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster SLVFS 2001:30 2a§ punkt 85 Finns spår av skadedjur? SLVFS 2001:30 2a§ punkt 85 Hur ofta inspekteras reservoar? Skalskydd/innehåll/filmning/ Sprickbildning/växtlighet/ Avrinning/luftning Hur ofta rengörs reservoar? Bör rengöras om det finns mer än 3 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) SLVFS 2001:30 2a§ punkt 46 Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Risk vid bredd till dag /spillvatten för kontaminering via återströmning. SLVFS 2001:30 6§1 Dricksvattenprocessen

35 Distribution - lågreservoar FrågorExempelLagstiftningRapportering Finns beskrivning Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001:30 4 eller 6§1 Finns underhållsplan? SLVFS 2001:30 4 eller 6§3.3 Är reservoaren skadedjurssäkrad?Nät för ventilationSLVFS 2001:30 2a§ punkt 85 Hur ofta inspekteras reservoaren? Hur ofta rengörs reservoaren? Bör rengöras om det finns mer än 3 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) SLVFS 2001:30 2a§ punkt 46 Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Risk vid bredd till dag /spillvatten för kontaminering via återströmning. SLVFS 2001:30 6§1 Dricksvattenprocessen

36 Lagstiftning och vägledning EUNationell Specifik dricksvatten Dricksvattenprocessen

37 Lagstiftning och vägledning Europeisk lagstiftning Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden som gäller livsmedelssäkerhet – EG 178/2002 EG 178/2002 Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien – EG 852/2004 EG 852/2004 Tillbaka

38 Lagstiftning och vägledning Nationell lagstiftning Livsmedelslagen – SFS 2006:804 SFS 2006:804 Livsmedelsförordningen – SFS 2006:813 SFS 2006:813 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien – LIVSFS 2005:20 LIVSFS 2005:20 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel – LIVSFS 2005:21 LIVSFS 2005:21 Tillbaka

39 Lagstiftning och vägledning Dricksvattenspecifik Rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten – 98/83/EG 98/83/EG Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten – SLVFS 2001:30 SLVFS 2001:30 – Vägledning 2014-12-19 Vägledning 2014-12-19 Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar – SLVFS 2008:13 SLVFS 2008:13 Tillbaka

40 Råvatten Råvatten är råvaran för produktionen av dricksvatten. I Sverige har vi god tillgång på råvatten både från ytvatten och grundvatten. Hälften av allt råvatten som används till dricksvatten i Sverige kommer från ytvatten, det vill säga sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Grundvatten tas ur grävda eller borrade brunnar medan konstgjort grundvatten framställs genom att man låter ytvatten passera genom ett markgruslager (till exempel en grusås). Både grundvatten och ytvatten som är riktigt behandlat ger utmärkt dricksvatten. Om den ordinarie vattentäkten av någon anledning inte kan användas på kort eller långt sikt kan du bli hänvisad till att ta råvatten från en reservvattentäkt. Dricksvattenprocessen

41 Vattenverk Det finns olika typer av vattenverk och dricksvattenanläggningar. Beroende på vilken typ av dricksvattenanläggning du driver, omfattas den av olika lagar och föreskrifter. Vattenrening i ytvattenverk Ytvattenverk kan se ut på olika sätt beroende på vilka förutsättningar i form av råvatten som föreligger. Ett mer förorenat vatten kräver i allmänhet en mer avancerad reningsprocess. Ett exempel på ett vattenverk som utför rening av ytvatten är Stockholm Vatten som renar vattnet på följande sätt: Intag, Silning, Kemisk fällning, Snabbfiltrering, Långsamfiltrering, Desinfektion (t.ex. UV-ljus, klorering), SlamhanteringKemisk fällningUV-ljus Konstgjord infiltration i ytvattenverk Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. Produktion av dricksvatten från konstgjort grundvatten kan innefatta både för- och efterbehandling. Grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av pH och/eller desinfektion Dricksvattenproduktion utan egentlig reningsprocess vid ett vattenverk I vissa fall, vid till exempel små grundvattenverk, behövs ingen behandling alls, vattnet kan i stort sett direkt pumpas ut i samhället. Dock krävs alltid att möjlighet till desinfektion skall finnas. Vattenrening i grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av pH och/eller desinfektion (t.ex. UV-ljus) fluoriduranUV-ljus Dricksvattenprocessen

42 Distribution När vattnet är färdigbehandlat vid vattenverket ska det distribueras till alla konsumenter. Dricksvatten kan lagras i en reservoar vid vattenverket, för att därifrån pumpas ut på nätet. Pumpningen krävs för att höja trycket hos vattnet så att det når ut till alla konsumenter. Ute på ledningsnätet kan ytterligare reservoarer finnas i form av t ex vattentorn. Dessa finns för att klara av variationerna i förbrukning under dygnet och för att jämna ut trycket i ledningssystemet. Vi använder mest vatten under morgon och kväll och minst under natten. På ledningsnätet kan det också finnas tryckstegringsstationer. Det är pumpar som behövs för att bibehålla erforderligt tryck i nätet. Vid ledningsbrott, tryckfall eller andra störningar kan mikroorganismer komma in i distributionssystemet. Det allmänna ledningsnätet för dricksvatten omfattar cirka 71000 km, vilket motsvarar nästan två varv runt jorden. Materialet i ledningarna består bland annat av segjärn, stål och plast. Dricksvattenprocessen

43 mall FrågorExempelLagstiftningRapportering Dricksvattenprocessen