Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem Åsa Lindholm Dahlstrand Estrad 16 maj 2016.

En presentation över ämnet: "Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem Åsa Lindholm Dahlstrand Estrad 16 maj 2016."— Presentationens avskrift:

1 Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem Åsa Lindholm Dahlstrand Estrad 16 maj 2016

2 Innovation och entreprenörskap Teknikbaserat entreprenörskap Förvärv och avknoppning a nya teknikbaserade företag (NTBFs) Regional utveckling och tillväxt Academiiskt entreprenörskap och universitetsavknoppningar Inkubatorer och teknikparker Innovations och entreprenörskaps policy Entreprenöriella innovationssystem

3 Tidigare ESTRAD presentationer... “ Avknoppningar och förvärv av små teknikbaserade företag”, 1998. ”Innovationssystem och teknikbaserat entreprenörsskap” med Rögnvaldur Saemundsson, 2001. ”Kommersialisering av universitetsforskning”, 2006. ”Nyttiggörande av akademisk forskning”, med Diamanto Politis, 2009. … 2016 dags binda ihop säcken: Entreprenöriella innovationssystem!

4 Entreprenörskap och innovation sker inte i vakuum Det är processer som formas av många olika aktörer, organisationer, handlingar och institutionella förutsättningar. Därför behövs en systemsyn som inkluderar såväl det tekniska som det entreprenöriella experimenterandet, samt hur detta är kopplat till olika aktörer ( organisationer såväl som individer ), aktiviteter och villkor Detta är grunden för ett Entreprenöriellt Innovationssystem med förutsättningar att bidra till såväl ekonomisk som samhällelig nytta

5 Ett Entreprenöriellt Innovationssystem utan livligt experiementerande kommer stagnera… …the main source of uncertainty reduction is entrepreneurial experimentation, which implies a probing into new technologies and applications, where many will fail, some will succeed and a social learning process will unfold (Kemp et al., 1998). A functions approach to innovation systems (TIS) implies a focus on the dynamics of what is actually “achieved” in the system rather than on the dynamics in terms of structural components only Thus, we need to supplement a structural focus (actors, networks, institutions) with a process focus (Bergek et al 2008) 5

6 Systemperspektivet vinner insteg.. Det systemiska perspektivet syns i forskningen om regionala, nationella och teknologiska innovationssystem, samt i den färska forskningsfåran kring entreprenöriella ekosystem. Dessa olika perspektiv kan stärka varandra Entreprenöriellt experimenterande är en nyckelfunktion i teknologiska-, regionala- och nationella innovationssystem

7 Entreprenöriella system - aktuella riktningar Entrepreneurial Ecosystems (eg Colin Mason and Ross Brown, 2014) – The concept of eco-systems builds on the geographical clustering of economic activity –mainly regional perspective, high-growth firms National Systems of Entrepreneurship (eg Acs, Autio, and Szerb, 2014) – ” is the dynamic, institutionally embedded interaction between entrepreneurial attitudes, ability, and aspirations, by individuals, which drives the allocation of resources through the creation and operation of new ventures” (p4) –Focus on the individual and the national context – limited links to innovation/technology Entrepreneurial Propensity of Innovation Systems (Slavo Radosevic and Esin Yoruk, 2013) - KIE is embedded in IS, which is composed of heterogeneous actors and networks of various types and is shaped by institutions (regulatory systems). –Focus on the innovation/technology and the national context – limited links to entrepreneurship and individuals

8 Entreprenöriella innovationssystem: Strukturella element och processer Aktörer, t ex: –Företag (stora, små, non- profit, nykomlingar, väletablerade etc) –Universitet och forskningsorganisationer, –Publika organ, –organisationer (inkl support organisationer som inkubatorer) –venture capital (och andra finansiella aktörer) –Individer (entreprenörer, forskare, inventors, managers erc) Agerande och interaktion, t ex –nätverk –Informellt och formellt –Experimenterande –Avknoppning –Förvärv Institutioner, t ex –Kultur, normer, lagar, regleringar, rutiner –Politiska systemet, utbildningssystemet, patent villkor, arbetsmarknads villkor etc –Informellt och formellt

9 I Entreprenöriella innovationssystem är … Institutionerna ”rules of the game” Organisationer och individer centrala aktörer Teknologiskt och entreprenöriellt experimenterande viktiga processer – de är både output och input i systemet Handlingar och agerande helt avgörande för systemets utveckling

10 Entreprenöriella System: En förutsättning för tillväxt VR-finansierat projekt (8 MSEK, 2014-2018). Deltagare: –Åsa Lindholm Dahlstrand –Martin Andersson –Jonas Gabrielsson –Olof Ejermo –Torben Schubert –Bo Carlsson –Diamanto Politis –Marcus Grillitsch Utgångspunkten är ett systemsyn som involverar interaktion mellan samhälleliga strukturer/institutionella villkor, privata företag, universitet, innovation och entreprenörskap. Projektet syftar till att öka förståelsen för hur entreprenöriella innovationssystem skapar förutsättningar för att forskningsresultat kommer näringsliv och samhälle till nytta. Fokus på: –att belysa betydelsen av forsknings- och teknikbaserade avknoppningar från etablerade företag och universitet samt förvärv av dessa som mekanismer för hur forskning kommer samhället till godo, –att öka kunskapen om vilka systemegenskaper som är avgörande för att dessa processer fungerar väl och bidrar till ekonomisk tillväxt.

11 Exempel på delfrågor Definition och modellering av ett entreprenöriellt innovationssystem Kvantitativa, jämförande, studier av nya teknikföretag och olika slags avknoppningar med olika bakgrund. (Circles nationella databaser). De olika avknoppningsföräldrarnas karaktäristika och roller. –T ex vilken roll spelar olika typer av avknoppningsföräldrar för skapandet av nya kunskapsbaserade företag? –Vad ger detta för effekter (t ex “imprinting” )? Internationell långsiktig jämförelse av utvecklingen i biomedicinska kluster (Ohio och Sverige) Vilken roll spelar företagsförvärv för det entreprenöriella systemets funktion? Hur påverkar och påverkas de institutionella villkoren av det entrepenöriella systemet? (regelverk, attityder, lokal arbetsmarknad)

12 Avknoppningar och uppköp är de centrala mekanismerna i det entreprenöriella experimenterandet: Genom att knoppa av ny teknik från befintlig verksamhet kan nya företag experimenteras fram. Och genom uppköp av kunskapsintensiva företag kan man skala upp och exploatera värdet. Symbios mellan stora och små företag är avgörande för systemets utveckling Forskning om hur etablerade företag och universitet - via förvärv och avknoppningar - bidra till långsiktig dynamik och ekonomisk tillväxt är av stor betydelse för skapandet av ett effektivt entreprenöriellt system med goda institutionella förhållanden.

13 > 50% av svenska NTBFs är entreprenöriella spin-offs > 50% av svenska NTBFs blir förvärvade dessa bidrar till ökad tillväxt och innovativitet parent Acquirer Ett system av ägarförändringar… ESO non-so

14 Svenskt nyföretagande och avknoppning (2-10 anst) Tillsammans skapas ungefär 400 kunskapsbaserade avknoppningar per år. Totalt under perioden skapas126 spinoffs inom högteknologi (0,83%), 255 inom medelhög (1,69%) och >4000 inom den kunskapsbaserade tjänstesektorn (27,45%) I genomsnitt skapades c 250 USOs per år, totalt >2500 spinoffs Det är fler USOs än privatföretagsavknoppningarna inom hög och medelhög teknologi.

15 CSO ISO USO external own privata arbetsgivare universitet andra idé- källor Det krävs både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande Ett svenskt exempel Corporate Spin-offs, CSO (49%) indirekt USO, ISO (12%) Universitets spin-off, USO (5%) Extern idé (15%) (universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc) Egen idé (19%) 2/3 av alla nya teknikbaserade företag är entreprenöriella spin-offs

16 Växer de? Corporate Spin-Offs (CSO) växer fortare än både icke- avknoppningar (n-So) och Universitet Spin-offs (USOs och ISOs) Efter ca 15 år är CSOs dubbelt så stora som U/ISOs Universitetsforskning är den vanligaste källan till “externa idéer” (c 3% av NTBFs) “externa entreprenör-USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag...

17 Universitets Spin-Offs (USOs) har högst patentering... Vad får det för effekter? USOs är innovativa, men de utnyttjar ofta inte detta för egen tillväxt USOs roll för banbrytande innovationer/ förnyelse och för indirekt tillväxt? här finns behov av fortsatt forskning...

18 Tillväxt och tekniskt experimenterande i uppköpta företag Förvärvade NTBFs växer fortare än självständiga företag Förvärvade NTBFs växer fortare bade före och efter förvärv Tillväxthastigheten ökar efter förvärv Förvärvade NTBFs tar fler patent än självständiga företag, både före (3.4 vs. 1.0) och efter förvärv (5.6 vs. 1.5) Förvärvade NTBFs förtsätter experimentera (patentera) efter förvärv NTBFs med en hög teknisk potential är förvärvsobjekt acquired age non-acquired size

19 Det svenska timglaset Genom förvärv av MTBF slås dessa samman med stora företag Förvärv hjälper stora företag förbli stora Stora företag och universitet knoppar av små företag Små företag knoppar av små företag Dessa ägarförändringar bidrar till ökad innovativitet och tillväxt Men: Bidrar systemet till ett tillräckligt högt nyföretagande och tillväxt i framtida tillväxt sektorer? Hur undviks risk för inlåsningseffekter?

20 Symbios mellan stora och små/nya företag Anchor-tentant hypotesen (Agrawal och Cockburn 2003): ”… stora ‘anchor-tenant’ företag förtätar faktormarknader på ett annat sätt än många små företag med samma totalstorlek som ‘anchor-tenant’ företagen. Skalekonomi och vidd i verksamheterna (scope economies) möjliggör för stora företag att anställa personal med högt specialiserade färdigheter vilka bl a inbegriper erfarenheter inom storskalig produktion, teknikutveckling och kunskaper om hur man tar sig in på utländska marknader. Närvaron av personal med sådana färdigheter inom den lokala arbetsmarknaden möjliggör för mindre företag att få tillgång till sådan kompetens.” Storföretag och universitet dominerar svensk FoU –Universitetens andel av svensk FoU är c 27% (2013) –Majoriteten av svensk forskning (69% 2013) utförs i näringslivet. –80% av näringgslivets forskning utförs I företag med >200 anställda. (89 företag med >1000 anställda utför 63% av privatföretagens forskning) Storföretag och universitet är viktiga ”plantskolor” för ett stort antal avknoppningsföretag Storleken på avknoppningsförälder har en positiv effekt på avknoppningsföretagets tillväxt Avknoppningar från universitet framstår som speciellt viktiga i de formativa tidiga faserna i framväxten av nya sektorer

21 Symbios mellan stora och små/nya företag William Baumol’s hypotes om en David-Goliath symbios : ”… there has been a predictable tendency toward specialization: the entrepreneurs providing the more heterodox, breakthrough innovations, and the R&D establishments of the larger firms creating the enhancements to those breakthroughs that contribute considerably to their usefulness.” Storföretagen investerar ofta i nya teknikföretag (feeder- system/open innovation) Detta skapar en marknad för investering/förvärv av små innovativa företag (ökar experimenterandet) Förvärv skapar möjlighet (t ex kompletterande resurser, makt, marknadsföring, internationalisering, nätverk etc) att skala upp aktiviteter Förvärv bidrar till att näringslivet inte blir för fragmenterat

22 Olika typer av aktörer och agerande fyller olika roller i systemet olika typer av avknoppningar, från universitet respektive förtag, fyller olika roller i systemet. riskkapital och företagsförvärv fyller olika och komplementära roller i utvecklingen av entreprenöriella innovationssystem.

23 Entreprenöriellt experimenterande: En nyckelfunktion i Entreprenöriella innovationssystem Både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande Både strukturella element och processer Både organisationer och individer (t ex entreprenörer) –Attityder, förmågor, ambitioner, motivation, opportunity recognition etc –Imprinting, erfarenhet, utbildning etc Måste inkludrra –Tidsdimension/långsiktig förnyelse –micro-meso perspektiv (t ex sektorer) –Roll och betydelse av institutionella villkor Nyckelprocess: symbios mellan nya och etablerade företag Spin-off mekanismen är kritisk förförnyelse och skapande av hög- kvalitativa nya företag, och Förvärvsmekanismen är viktig för uppskalning och exploatering av aktiviteter i dessa företag

24 Entreprenöriellt experimenterande: Nyckelfunktion i entreprenöriella innovationssystem Både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande är nödvändigt för förnyelse och tillväxt. Förmågan att experimentera är helt avgörande för entreprenöriella innovationssystem För att det ska fungera krävs ett samspel mellan etablerade företag, universitet och startups. Entreprenöriellt experimenterande handlar inte enbart om att nya företag skapas, det handlar också om hur dessa företag påverkar och förändrar innovationssystemet. det entreprenöriella experimenterandet kan ses både som ett resultat – eller output - av systemet, men också som en input till innovationssystemets funktion.

25 Viktigt för fortsatt forskning… Hur förändras entreprenöriella innovationssystem över tid? Olika faser i systemens framväxt – långsiktighet. Vilka roller (aktörer, agerande, institutioner) är viktiga i olika faser? Hur undviks risk för inlåsning? Vilka olika roller spelar olika typer av avknoppningar (olika CSOs – från stora och små föräldrar, olika typer av USO etc) Olika sektorer har olika mönster – var/när är experimenterandet framträdande?

26 Symbios mellan universitet och näringsliv? Forskningsförslag Kvantitativa studier av de långsiktiga effekterna av universitetsbaserad forskning. Om och hur storföretagen respektive universitets avknoppningar bidrar till skapandet av nya svenska tillväxtsektorer Universitetets forskningens betydelse för att undvika inlåsning i teknik och industrisektorer. Universitet är viktiga för att skapa avknoppningar baserat på mer radikala tekniker, men dessa effekter kan förstås endast genom långsiktighet.