TEMA 1 Max Christensen & Måns Davidsson. “The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna.

En presentation över ämnet: "TEMA 1 Max Christensen & Måns Davidsson. “The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna."— Presentationens avskrift:

1 TEMA 1 Max Christensen & Måns Davidsson

2 “The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna hos traumasjuksköterskor på en traumaavdelning. Frågeställningar: Vad finner traumasjuksköterskor givande i deras arbete? Vilka svårigheter upplever traumasjuksköterskor i deras arbete? Vilka faktorer underlättar eller hindrar arbetet som traumasjuksköterska? Metod: Sju sjuksköterskor djupintervjuades i denna fenomenologiskt kvalitativa studie.

3 “Exploring the trauma care nurse's lived experiences of dealing with the violent death of their clients” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna hos traumasjuksköterskor som konstant konfronteras med patienters våldsamma död. Metod: En kvalitativ forskningsansats med fenomenologiskt tillvägagångssätt valdes för denna studie. Fem sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av traumasjukvård fick genomföra tre semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades.

4 “Critical Care Nurses' Perceptions of Ethical Distresses and Workplace Stressors in the Intensive Care Units” Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors uppfattning av arbetsplats- och etiskt relaterad ångest på intensivvårdsavdelningar. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på frågeformulär skickade till 100 sjuksköterskor på intensiv- och akutmottagningar.

5 “Stress in emergency departments: experiences of nurses and doctors” Syfte: Undersöka sjuksköterskors och läkares upplevelser och erfarenheter av arbetsplatsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Deskriptiv kvantitativ studie med både litteraturstudie och frågeformulär som skickades ut till 150 akutsjuksköterskor och akutläkare på tre olika akutmottagningar i Irland.

6 Studiernas koppling till omva ̊ rdnadsvetenskap 31 § Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. (HSL, SFS 1996:787). Omvårdnadsvetenskap syftar att bygga upp kunskap för teori och praxis med målet att utveckla vård och strukturer som främjar hälsa och välbefinnande samt en säker och demokratisk vårdorganisation (Örebro universitet, 2015). Sjuksköterskans kompetensområde: (Socialstyrelsen, 2005) Främja hälsa och förebygga ohälsa Medverka till god vårdmiljö Utveckla professionen Slutsats: Studiernas omvårdnadsvetenskapliga relevans grundar sig i förebyggandet av ohälsa hos personal och i dess förlängning även hos patienterna samt skapa en säker vårdmiljö.

7 Olika professioners perspektiv Läkare “Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud.” (Sveriges Läkarförbund, 2009) Fysioterapeuter “Syftet med sjukgymnastik är att främja hälsa, att förebygga ohälsa och att lindra och bota sjukdomar och skador samt att uppnå, vidmakthålla eller återerövra optimal funktionsförmåga för att vara delaktig i vardags- och arbetslivet.” (Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, 2009, s. 14) Arbetsterapeuter “Målet med arbetsterapi är att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett sa ̊ gott liv som möjligt.” (Förbundet sveriges arbetsterapeuter, 2012, s. 5) Sjuksköterskor “Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Behovet av omvårdnad är universellt.” (Svensk sjuksköterskeförening, 2014, s. 3)

8 Referenser Brysiewicz, P., & Bhengu, B. (2000). Exploring the trauma care nurse's lived experiences of dealing with the violent death of their clients. Curationis, 23(4), 15-21. Freeman, L., Fothergill-Bourbonnais, F., & Rashotte, J. (2014). The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study. Intensive & Critical Care Nursing, 30(1), 6-12. doi:10.1016/j.iccn.2013.06.004 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Hämtad 11 november 2015 från http://www.fsa.se/Min- profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Etisk-kod-for-arbetsterapeuter-FSA-2012/ Healy, S., & Tyrrell, M. (2011). Stress in emergency departments: experiences of nurses and doctors. Emergency Nurse, 19(4), 31-37. Intutuionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet. (2015). Omvårdnadsvetenskap. Hämtat den 11 november, 2015, från http://www.oru.se/Institutioner/Halsovetenskap-och-medicin/Amnen/Amnen/Omvardnadsvetenskap/ Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Hämtad 11 november 2015 från http://www.fysioterapeuterna.se/Global/Professionsutveckling/Om%20professionen/Broschyrer%20(nytt%202014)/Definition%20av%2 0sjukgymnastik%20som%20vetenskap%20och%20profession.pdf Salem, A. H. (2015). Critical Care Nurses' Perceptions of Ethical Distresses and Workplace Stressors in the Intensive Care Units. International Journal Of Nursing Education, 7(2), 93-99. doi:10.5958/0974-9357.2015.00082.3 Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtat den 11 november, 2015, från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf Sveriges Läkarförbund. (2009). Läkarförbundets etiska regler. Hämtad 11 november, 2015, från https://www.slf.se/Lon-- arbetsliv/Etikochansvar/Etik/Lakarforbundets-etiska-regler/